Jamie Meyer hyllar sina gamla kvarter på Hisingen

”Jag tror alla har en gata som inte ser mycket ut för världen, men där allt började och dit man återkommer när man blir äldre. Som betyder något speciellt just för en själv, säger Jamie Meyer på telefon från Nashville, Tennessee, där han numera bor.” gp.se

Repris: BID-lag och nystartszoner – möjligheter som tar tag i stadsdelstorgets utmaningar

Lyktan

Nyrestaurerade Lyktan skulle kunna bli en perfekt samlingspunkt för uppstarten av ett BID i Kortedala i Göteborg.

Hur skulle  ABC-staden 3.0 kunna se ut? Hösten 2017 kom en motion i riksdagen om en svensk BID-lagstiftning, GT:s och GP:s ledarsidor har tidigare uppmanat till försök av nystartszoner i Göteborg. Arbete, bostad och centrumanläggning i samma stadsdel var den så kallade ABC-stadens motto. Först ut var Vällingby utanför Stockholm. Stadsdelarna var indelade i så kallade grannskapsenheter med centrumanläggningar, stadsdelstorg och mindre butiker in på husknuten. Privatbilismens snabba utveckling samt handelns expansion mot större enheter och självbetjäning medförde tyvärr att ABC-tankarna dog sotdöden.

Projektekonomin måste utvecklas och förbättras till hållbara lösningar över tid. Vi ser i dag stora utmaningar med utanförskap och brottslighet i många av våra förortsområden. Med inspiration från Frankrike föreslogs därför nystartszoner för bättre sysselsättning och ökad trygghet i stadsdelarna. Tanken var att nystartszonerna skulle ha lägre avgifter för arbetsgivare som anställde boende i närområdet. Att bryta den negativa spiralen av arbetslöshet i stadsdelarna är viktigt och det gäller att gå från utredningar och tillfälliga projekt till hållbara förbättringar. BID-lagstiftning och nystartszoner skulle kunna bli en spännande möjlighet.  Låt lokala samverkansorganisationer utveckla och förvalta stadsdelarna med arbete, bostäder och service utifrån dagens behov!

Motion 2017/18:363: BID – Business Improvement Districts
Vällingby var Sveriges första ABC-stad.

Restaurering handlar om att förverkliga drömmar, visioner och att spränga gränser

Under den senate veckan har vi kunnat läsa om landshövdingehusen i Gårda som åter hotas av rivning. Husen och de boende i Gårda för en ständig kamp om dess tillvaro. Brandkrav och akuta åtgärder innebär investeringar för cirka 12 miljoner. Kostnader som fastighetskontoret i Göteborg anser är höga. Att bygga har alltid varit förenat med stora kostnader. Just produktionskostnaden är emellertid en liten del av den totala kostnaden – det är i förvaltningsskedet som byggnader verkligen kostar pengar. Tyvärr ser vi idag att det finns alltför täta skott mellan å ena sidan projektering och byggande, å andra sidan förvaltning. Man borde istället använda begreppet livslängdskostnad för byggnader.

Hållbar stadsutveckling kännetecknas av just ett längre och vidare perspektiv än kostnader och intäkter på kort sikt. Den som har kunskap om potentialen i intressant arkitektur – såväl historisk som ny – och insikt om konsekvenserna av dess frånvaro, har inte råd att avstå. Att bevara Göteborgs kulturmiljöer borde därför ses som en viktigt del av stadens själ och varumärke!
Läs GP:s artikel om Gårda >>>

Läs även Marie Hjalmarsson Engelke artikel om Gårda från 2008 i tidskriften
Byggnadskultur.
Kvarteret i Gårda fick stå kvar >>>

Rädda själar river Gårda – GP:s Maria Haldesten boostar Göteborgs kulturhistoriska miljöer

Kvarteret Oktanten – Karl Johansgatan 17 i Majorna – räddades efter flera år av diskussioner.

När New York Times utnämner Göteborg till en av Europas coolaste städer är det inte evenemangsstråket och Avenyn man syftar på. Det är stadens oslipade juveler som fångat reporterns blick. Men så är det väl knappast det nya, superstylade och välsmorda som kan locka en turist från ett land som redan gör allt sådant tio gånger bättre. Mycket av Göteborgs attraktionskraft ligger i de där husen, gårdarna och miljöerna som utsöndrar kulturhistoria och levnadsöden ur varenda spricka i murbruket. Som vid Bangatan 10, eller i Gårda.  Maria Haldesten, GP
Läs mer >>>