Kategoriarkiv: cirkulär ekonomi

Revitaliseringen av Continental Building blev startskottet för Historic Core Business Improvement District (BID) i Los Angeles – vilka lärdomar kan Sverige dra från BID-modellen när det gäller att utveckla och bevara kulturhistoriska miljöer

Publicerat av

Continental Building i centrala Los Angeles.

Tom Gilmore, en framstående fastighetsutvecklare och entreprenör, har varit en drivande kraft bakom revitaliseringen av Los Angeles historiska kärna, särskilt inom Historic Core BID-området. Gilmore är välkänd för sitt engagemang för att omvandla historiska byggnader och områden till levande, blandstadsstadsdelar med bostäder, kontor, butiker och restauranger.

Genom åren har Gilmore spelat en central roll i renoveringen av flera betydande byggnader inom Historic Core-området, bland annat Continental Building tillsammans med byggnaderna i Old Bank District, vilka varit viktiga projekt för att återuppliva de centrala delarna av Los Angeles.

Continental Building, en imponerande skyskrapa byggd 1903, stod en gång som en symbol för Los Angeles. Men efter att ha förfallit under åren behövde den en betydande renovering. Under 1990-talet tog Gilmore och hans partner Jerri Perrone över Continental Building och genomförde en omfattande renovering och omvandling. Resultatet blev en blandad användning av bostäder, kontor och kommersiella utrymmen, vilket kickstartade revitaliseringen av Downtown Los Angeles och Historic Core-området.

Old Bank District, ett historiskt kvarter i Downtown Los Angeles, är ett annat exempel på Gilmore och hans partners arbete. Genom att renovera gamla bankbyggnader och bevara den tidstypiska arkitekturen har de omvandlat området till ett blomstrande blandstadsmiljö med bostäder, kontor och en livlig mix av butiker och restauranger.

Genom sitt samarbete med Historic Core BID och andra lokala intressenter har Gilmore bidragit till att främja utvecklingen och bevarandet av området. Hans arbete har lockat uppmärksamhet och investeringar till Historic Core, vilket har bidragit till att återuppliva och förnya de historiska delarna av centrala Los Angeles.

Tom Gilmore och hans partners har spelat en avgörande roll i omvandlingen av både Continental Building och Old Bank District. Deras arbete har inte bara bevarat den historiska arkitekturen utan också skapat levande stadsmiljöer och ekonomisk tillväxt i området, vilket har gjort Historic Core BID till en attraktiv och säker miljö för invånare, besökare och affärsverksamheter.

USA:s mest kända Business Improvement Districts (BIDs) är kulturhistoriska miljlöer
Bryant Park BID i New York City, Meatpacking District i New York City, Dumbo BID i New York City, Grand Central Partnership i New York City och Historic Core Business Improvement District (BID) i Los Angeles representerar några av USA:s mest kända Business Improvement Districts (BIDs). Dessa områden delar gemensamt att de är kulturhistoriska miljöer av riksintresse och/eller innehåller viktiga byggnadsminnen.

I Sverige skulle BID-modellen kunna bli ett bra verktyg för att bevara och utveckla kulturhistoriska platser till attraktiva och hållbara destinationer. Genom samarbete, tillhandahållande av finansiellt stöd och en inkluderande strategi kan man skapa levande och blomstrande stadsdelar och orter som värnar om sitt historiska arv och samtidigt möter framtidens utmaningar. Sverige kan dra flera lärdomar från BID-modellen när det gäller att utveckla och bevara kulturhistoriska miljöer som internationella destinationer av världsklass. Några av dessa lärdomar inkluderar:

  1. Samarbete / samverkan mellan offentlig och privat sektor: Genom att samla fastighetsägare, företag och offentliga myndigheter kring gemensamma mål kan man skapa en starkare och mer effektiv strategi för utveckling och bevarande av historiska områden.
  2. Ekonomiskt stöd och finansiering: Genom att införa extra avgifter eller skatter som används specifikt för att förbättra området kan man säkerställa en hållbar finansieringskälla för projekt och tjänster som främjar kulturhistoriska miljöer.
  3. Involvering av lokala ”gemenskaper” – näringsliv och boende: Att engagera och lyssna på de lokala invånarna och näringsidkarna är avgörande för att skapa en levande och inkluderande miljö som både bevarar historien och främjar modern utveckling.
  4. Platsmarknadsföring och turismfrämjande åtgärder: Genom att marknadsföra området som en unik och attraktiv destination för både lokalbefolkning och turister kan man öka intresset och stärka områdets ekonomiska livskraft.

    Torbjörn Lindstedt, www.platsutveckling.se

High Streets Heritage Action Zones

Publicerat av

Den brittiska regeringen har under 2021-2024 satsat 95 miljoner pund i High Streets Heritage Action Zone-programmet via Historic England.

Programmet har arbetat med 67 High Streets runt om i England genom att kombinera investeringar i byggnader och butiksfasader med samhällsengagemang och kulturevenemang. Hittills har 571 historiska byggnader och 255 butiksfasader fått stöd för underhåll, restaureringar och återbruk. Stöder har även skapat nya förutsättningar för 30 000 kvadratmeter av vakanta kommersiella ytor runt om i England.

Läs mer » » »

Bygdebolagen är landsbygdens BIDs

Publicerat av

Business Improvement Districts (BIDs) är en modell som främst används för att utveckla stadsdelar och områden i stora städer. I Storbritannien har BID-arbetet tydliga mål:

  • främja samarbete mellan näringsliv, fastighetsbolag och offentliga verksamheter.
  • Investera i offentliga miljöer för att förbättra levnadsförhållandena.
  • skapa och upprätthålla hållbara gemenskaper där både invånare och näringsliv kan påverka den urbana miljön för att förbättra livskvaliteten.

Bygdebolag är initiativ som liknar Business Improvement Districts (BIDs), med den skillnaden att bygdebolagen verkar på landsbygden i Sverige. Dessa bolag, som agerar i gränslandet mellan ideella, offentliga och privata sektorer, är avgörande för att bevara livskraftiga landsbygdssamhällen. Genom att ta initiativ till olika projekt och samarbeten bidrar bygdebolagen till en mer attraktiv och levande landsbygd där invånarna kan påverka sin livsmiljö och där det finns möjligheter till både social och ekonomisk utveckling. På så sätt fyller bygdebolagen en viktig funktion för att bevara och stärka landsbygdens vitalitet och mångfald.

Bygdebolag tar på sig ansvar och utför uppgifter som ibland skulle kunna anses vara andra samhällsaktörers domän. Detta visar på den flexibilitet och kreativitet som krävs för att stötta och utveckla alla typer av samhällen, oavsett om de är stora städer eller små byar.
Läs mer » » »

Kvarter, stadsdelar, parker, byar och fastigheter – årets finalister i Placebrander of the Year

Publicerat av

Priset Placebrander of the Year belönar imponerande insatser inom platsutveckling och marknadsföring. För år 2024 introduceras en ny kategori: ”Kvarter, stadsdelar, parker, byar och fastigheter”. Jurygruppen för Placebrander of the Year 2024 består av en imponerande ensemble:

  • Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping University och expert på regional utveckling, städer och kreativitet.
  • Lena Allerstam, global kommunikationschef på Svenska institutet och ansvarig för Sveriges officiella webbplats, sweden.se.
  • Per Schlingmann, författare till böckerna ”Momentum” och ”Urban Express”, som båda utforskar trender inom platsutveckling.
  • Oana Mihaescu, forskningschef på Handelns forskningsinstitut med en specialisering på att mäta platsens attraktivitet.
  • Sága Öderyd, ordförande i den nystartade föreningen Nätverket E-sport, med bas i Gällivare, som strävar efter att etablera en hållbar plattform för e-sportare i Norrbotten.
  • Thomas Sandell, arkitekt och formgivare vid Sandellsandberg, som i Sommar i P1 delade sina visioner om en renässans för den svenska småstaden.
  • Ola Serneke, grundare av byggkoncernen Serneke och en drivande kraft bakom Nordens högsta hus, Karlatornet, som för närvarande håller på att färdigställas på Lindholmen i Göteborg.

Läs mer »»»

37 nya projekt för ett bilfritt New York

Publicerat av

Tidöavtalet lyfter fram behovet av att förbättra våra livsmiljöer genom ett fördjupat samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare. Ett möjligt verktyg som föreslås är införandet av Business Improvement Districts (BIDs) och en svensk BID-lag, vilket skulle innebära lagstöd om en extraskatt riktad mot fastighetsbolag för förstärkt platssamverkan i Sverige.

I Sverige hävdar vissa representanter från fastighetsbranschen på bostadpolitik.se (Det går inte att lagstifta fram engagemang – ledare av Vd för Bopol AB ) att det är svårt att väcka intresse för placemaking och platssamverkan i stadsutvecklingen med en BID-lagstiftning. I Göteborg har diskussionen varit intensiv angående införandet av ett sommartorg på Grönsakstorget. Samtidigt som arbetet med en svensk BID-lagstiftning pågår, tar staden New York initiativ till nya åtgärder utöver befintlig BID-lagstiftning, som en form av ny trängselskatt för bilister. Trängselskatterna förväntas reducera trafiken, förbättra luftkvaliteten och skapa viktig finansiering för allmänna transportmedel såsom tunnelbanor och bussar. New York har nu påbörjat 37 nya projekt för att underlätta för invånarna att ta sig runt i staden utan att använda bil.

Vi ser idag tydliga tecken på att reformvänliga individer, såsom PM Nilsson på Timbro, som inser vikten av att etablera regler för att minska användningen av fossila bränslen och behovet av bilfria städer i vårt land. Per Schlingmann har också framhållit behovet av en ny berättelse om ett grönt borgerligt Sverige!

Läs mer »»»

Förslag 13020: Skanstorgshallen borde återuppstå – Göteborgsfamiljen föreslår saluhall på Skanstorget i nytt Göteborgsförslag

Publicerat av

Skanstorget i Göteborg blev salutorg år 1896 och prydde stadens centrum med sin karaktäristiska beläggning av kullersten och gångbanor av tuktad sten. En ikonisk del av torget var den cirkelformade saluhallen som byggdes år 1898 och blev känd som ”Spottkoppen” i folkmun med sina 23 bodar.

Historiskt sett var Skanstorget ett av de mest avbildade motiven på vykort i början av 1900-talet och ansågs vara inte bara Sveriges vackraste torg utan även ett av de finaste i hela norra Europa. Att återskapa dess forna prakt skulle inte bara vara en återgivning av historien utan också ett sätt att återinföra en bit av stadens själ i dess moderna utveckling.

Men årsskiftet 1940-1941 markerade ett dramatiskt skifte när beslutet fattades att riva saluhallen. Under det följande året försvann hallen från Skanstorget, och med den försvann också en del av torgets identitet. Tage William-Olsson, stadsplanechef i Göteborg från 1943, hade en vision om att återställa Skanstorget till sin forna glans och återigen göra det till en stolt symbol för staden.

Göteborgsfamiljen skriver i förslaget att staden bjöd in göteborgarna att delta i en demokratisk process 2018 för att diskutera Skanstorgets framtid. Trots möjligheten till medborgardialog verkade det mest uppenbara alternativet att återskapa det historiska salutorget inte vara en del av den diskussionen.

I Göteborgsfamiljens Göteborgsförslag föreslås en modern tolkning av det gamla salutorgskonceptet, med färre men större lokaler som bättre passar dagens näringslivsbehov. Göteborgsfamiljen menar att med rätt mix av näringsidkare, både lokala och regionala, samt eventuellt några restauranger och kaféer, kan Skanstorget återigen bli stadens mest livfulla torg.

Runt Skansen Kronan och Skanstorget skapades 1912 Skansparken, finansierad av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Göteborgsfamiljens förslag kan kanske också leda till en restaurering av den försummade och förfallna Skansparken, vilket skulle vara en härlig överraskning och ett mycket trevligt påskägg för göteborgarna°

Gå in och rösta på förslaget » » »

Heritage Trust Network arrangerar konferens om platsutveckling av historiska gator och orter

Publicerat av

Förnyelsen av bygator och småorter kräver starkt engagemang från det lokala samhället. Den 5:e juni kommer den brittiska organisationen Heritage Trust Network att arrangera en konferens med platsbesök i orten Wakefield för att belysa betydelsen av det.

Platsen för konferensen är Unity Hall i Wakefield. Programmet kommer att innehålla inspirerande föredrag med praktiska exempel och fallstudier. Efter föreläsningarna erbjuds deltagarna en guidad stadsvandring för att uppleva det pågående lokala arbetet inom Wakefields Heritage Action Zone. Den brittiska regeringen har under 2021-2024 satsat 95 miljoner pund i High Streets Heritage Action Zone-programmet via Historic England. Programmet har arbetat med 67 High Streets runt om i England genom att kombinera investeringar i byggnader och butiksfasader med samhällsengagemang och kulturevenemang. Hittills har 571 historiska byggnader och 255 butiksfasader fått stöd för underhåll, restaureringar och återbruk. Stödet har även skapat nya förutsättningar för 30 000 kvadratmeter av vakanta kommersiella ytor runt om i Storbritannien.

Heritage Trust Network är en medlemsorganisation som verkar över hela Storbritannien och fokuserar på att bevara, restaurera och förvalta historiska byggnader, miljöer och platser. Deras arbete stödjer lokala kulturarvsorganisationer, samhällsgrupper och sociala företag i deras strävan att bevara och främja det kulturarvet.
Läs mer »»»

Ny studie i Storbritannien visar kulturarvets ekonomiska värde i livskvalitet och välbefinnande

Publicerat av

Sedan januari 2021 har Storbritannien arbetat med en strategi som betonar sambandet mellan kultur, kulturattraktioner, kulturarv, välbefinnande, livskvalitet och ekonomiska värden. Syftet med arbetet är att tillhandahålla beslutsunderlag och beakta de ekonomiska värden som kultur, kulturattraktioner och kulturarv genererar för välbefinnande och livskvalitet.

En ny studie, presenterad den 21 mars, visar att livskvaliteten och välbefinnandet ökar med ett värde på 6 195 kronor (515 brittiska pund) per år för dem som bor nära kulturarv eller kulturattraktioner. Den totala årliga livskvalitetsvärdet för människors dagliga interaktion med kulturarv och kulturattraktioner uppskattas vara cirka 354 miljarder kronor (29 miljarder brittiska pund) i Storbritannien.

Relationen mellan kulturtäthet och livskvalitet är intressant och involverar kulturella, sociala och psykologiska aspekter.

  • Identitet och tillhörighet: Kulturarvet representerar ofta identitet och tillhörighet för samhällen, vilket kan stärka människors känsla av förankring och kontinuitet.
  • Kulturellt engagemang och sammanhållning: Platser med hög kulturtäthet främjar kulturellt engagemang och social sammanhållning, vilket kan öka livskvalteten genom att förbättra relationer och gemenskap.
  • Psykologiskt välbefinnande och mening: Kulturarvet bär ofta historiska berättelser och kulturell betydelse, vilket kan bidra till en känsla av mening och välbefinnande hos individer.
  • Estetik och miljökvalitet: Miljöer med rik kulturtäthet kan erbjuda estetisk skönhet och hög miljökvalitet, vilket kan påverka människors mentala hälsa och välbefinnande positivt.
  • Ekonomiska fördelar: Kulturturism och bevarandeinsatser kan indirekt förbättra livskvaliteten genom att skapa arbetstillfällen och förbättra infrastrukturen.
  • Utmaningar och konflikter: Ibland kan bevarandeinsatser kollidera med moderna utvecklingsbehov eller orsaka konflikter kring markanvändning och resursfördelning, vilket kan påverka invånares livstillfredsställelse negativt.

Läs mer »»»

Greenwashing – nytt Scandinavium ersätter arkitekturhistorisk stilikon och folkkärt folkbad

Publicerat av

I dagens samhälle finns det ofta en klyfta mellan politiska målsättningar och faktiska beslut som tas när det kommer till stadsplanering och hållbar utveckling. Trots ökande medvetenhet och tal om att främja blandstad, återbruk, cirkulära flöden och hållbarhet, ser vi fortfarande exempel på beslut som går emot dessa principer.

Det verkar som att Göteborg, genom planerna för en ny arena i centrala staden, tar steg bakåt när det gäller att uppnå målen för Agenda 2030. Att fortsätta bygga monofunktionella strukturer som enbart tjänar ett syfte, utan att ta hänsyn till integrering av olika funktioner och hållbarhetsaspekter, kan vara kontraproduktivt för en stad som strävar efter att vara mer hållbar och resilient.

Det är viktigt att politiska beslut och planer för stadsutveckling är i linje med de övergripande målen för hållbarhet och Agenda 2030. Att bygga en ny arena borde vara en möjlighet att visa innovativa lösningar och främja en hållbar utveckling. Det handlar inte bara om att placera en struktur på en plats, utan om att skapa en integrerad och hållbar miljö som främjar samhällsengagemang, ekonomisk tillväxt och miljömässig hållbarhet!

Läs mer »»»

Byggfusk räknas kosta över 100 miljarder årligen i Sverige – hur påverkar det priserna på bostäder?

Publicerat av

Odinsplatsen är idag en grön och lugn mötesplats. Den lilla tårtbiten av funkismiljön som bevarades har blivit gatans dragplåster.

Hur kan vi sänka bostadskostnaderna? Ska vi prioritera billigare byggande eller högre kvalitet? Under de senaste två decennierna har Sverige genomgått omfattande avregleringar. Populistiska skrifter som Jan Jörnmarks ”Övergivna planer” från Fastighetsägarna i Göteborg har spelat en central roll i lobbyarbetet för att förenkla byggregler och minska konsumentskyddet.

Förändringarna har haft konsekvenser för bostadsbyggandet. Enligt Boverket kostar byggfusk kunderna uppskattningsvis 100 miljarder kronor varje år. Varför är Sveriges konsumentregler för bostadsköp så bristfälliga? Varför tar inte bankerna och försäkringsbolagen ett större ansvar?

I slutändan handlar det om att skapa en bostadsmarknad som är mer tillgänglig, prisvärd och hållbar för alla. Det kräver en bred dialog och engagemang från alla inblandade parter för att uppnå verklig förändring och förbättringar på lång sikt!

Under en lång tidsperiod har tidskriften Borätt ägnat sig åt att utforska fenomenet byggfusk i Sverige. Nu vänder de sig till försäkringsbolag och banker med en fråga om deras perspektiv på de kostnader som uppskattas till över 100 miljarder kronor.
Läs mer »»»