Vy längs kajstråket österut mot Stora teatern i bakgrunden. Kungsparken till höger. Visionsbild ÅWL Arkitekter och Göteborgs stad.
Göteborg fortsätter att satsa på en trevligare och mer levande innerstad. Nu är det dags för Basargatan, längs Kungstorget, att få nytt liv. Stadsmiljönämnden har sagt ja till en omvandling som ska göra platsen mer grön, trygg och inbjudande – med fokus på människor, inte bilar.
Vy från Basargatan västerut mot föreslagna torget-platsen mellan Vallgraven och Kungstorget. Visionsbild ÅWL Arkitekteroch Göteborgs stad.
Gatan, som idag mest är en parkering, ska bli ett bilfritt stråk fullt av träd, sittplatser, lekytor och möjlighet för aktiviteter för både små och stora. Här ska man kunna sitta vid vattnet, njuta av grönskan som skiftar med årstiderna och känna att det är en plats att stanna upp på – inte bara passera.
En viktig förändring är att muren mellan Basargatan och Kungstorget tas bort. Det gör att området knyts ihop och blir mer tillgängligt och levande. Det planeras även för bättre belysning, möjlighet för foodtrucks och bra framkomlighet för både cyklister och gående – så att platsen känns trygg även på kvällstid. Samtidigt kommer tillgången till Saluhallen och andra verksamheter att bevaras.
Vy från Kungstorget mot föreslagna platsen-torget. Kungsparken i bakgrunden. Visionsbild ÅWL Arkitekter och Göteborgs stad.
Förslaget om ett vattenspel, som kan ge svalka och locka till lek, ska utredas vidare innan något beslut tas om det.
Bakom satsningen finns också en vilja att väcka nytt liv i en historisk plats. Basargatan anlades på 1800-talet, där stadens gamla försvarsmur en gång stod. Förr var det en livlig handelsplats – men på senare år har den mest använts som parkering. Nu vill staden åter göra den till en plats där människor möts och trivs.
Området som ska förändras är ungefär lika stort som Gustaf Adolfs torg – drygt 6 600 kvadratmeter. Arbetet planeras att genomföras under 2026 och 2027, och kostnaden beräknas till cirka 85 miljoner kronor. Förslaget har tagits fram tillsammans med göteborgare, fastighetsägare och verksamheter i området.
Tanken är enkel: mer grönska, mer liv, mindre bilar – och ett centralt Göteborg där man gärna stannar lite längre.
Den 23 april 2025 händer något helt unikt vid Sagastads vikingacenter i Nordfjordeid. Då ska världens starkaste man, Martins Licis, sjösätta det 16 ton tunga Myklebustskeppet – helt på egen hand.
Myklebustskeppet är det största vikingaskepp som hittats i Norge. Det grävdes fram ur en gravhög redan 1874, men föll i glömska för många. Nu, över 1000 år efter sin första seglats, har skeppet återuppstått – bara ett stenkast från fjorden där det en gång färdades.
År 2016 drog ett ambitiöst vikingaprojekt igång i Nordfjordeid och Bjørkedalen, där skickliga båtbyggare med rötter i vikingatidens hantverk återskapade skeppet med kärlek och precision. Sedan 2019 är det en ståtlig del av utställningen på Sagastad – redo för både rodd, segel och nyfikna besökare ombord.
Och i år blir det något alldeles extra. Ett vikingaskepp. En superstarkman. En fjord. Det här vill du inte missa.
Vikingaskeppet har väckt en hel bygd till liv
Myklebustskeppet har inte bara återvänt till fjorden – det har också fått en hel bygd att engagera sig i ortens platsutveckling och kulturarv. Det som började som ett vikingaprojekt har utvecklats till något mycket mer: ett levande vikingacenter som inte bara fungerar som ett museum, utan också som en mötesplats där människor får möjlighet att komma i kontakt med sitt lokala kulturarv.
Civilsamhället, näringslivet, den privata sektorn, offentlig sektor och akademin – alla har viktiga roller att spela i samhällsutvecklingen. Nyckeln ligger i att hitta samverkan och förstå varandras uppdrag och ansvar. Genom att erkänna och utnyttja de olika styrkorna kan alla bidra till en mer hållbar och framgångsrik samhällsutveckling. Ett utmärkt exempel på detta samarbete är rekonstruktionen av Myklebustskeppet och Sagastads Vikingacenter, som fungerar som en inspirerande förebild på hur olika sektorer kan arbeta tillsammans för att bevara och förmedla vår gemensamma historia.
Det är en plats där historia inte bara visas upp utan också levs och andas. Här arbetar lokalborna tillsammans för att bevara och förmedla den stolta vikingatraditionen, och det har skapat ett starkt engagemang i hela Nordfjordeid. Över 200 lokalbor har anslutit sig till olika grupper: roddlaget, sjösättningslaget, krigarrekonstruktionsgruppen, eventteamet – och inte minst sygillet Åsynjene, uppkallat efter de fornnordiska gudinnorna Æsir. Här har fantasifulla krafter tagit tyg, nål och tråd i egna händer.
”Vi har sytt över 140 vikingadräkter hittills,” berättarGitte Lefdal och Ruth Sunde, två av sygillets 10–12 medlemmar. ”Vi använder mycket linne, ull, läder – och en del bomull, som faktiskt hittats i vissa gravar. Men vi låter också kreativiteten flöda. Allt är inte 100 procent historiskt korrekt – och det är ju fortfarande mycket vi inte vet om vikingatiden.”
Det är just den blandningen av noggrant återuppbyggd historia och kreativitet som gör vikingacentret så levande och engagerande. Här får både invånare och besökare uppleva vikingatiden på ett sätt som känns både autentiskt och inspirerande.
Program sjösättningsveckan 23 –29 april 2025 – en hyllning till vikingarv och styrka
Onsdag 23 april: Skeppsdragning – Martins Licis drar Myklebustskeppet till fjorden
15:00 – Meet and Greet med Martins Licis: Kom nära världsmästaren, ta bilder och lär dig om hans resa inom styrkesport.
16:00 – Skeppsdraningen börjar: Titta på när Licis påbörjar sitt försök att dra Myklebust Vikingaskepp.
19:00 – Skeppet når fjorden: Högsta punkten på en oförglömlig dag när skeppet dras till sin hemvist vid fjorden. Sagastad Café är öppet hela dagen. När vikingadalen vaknar till liv under eftermiddagen kan gästerna utforska vikingareenaktment, lyssna på berättelser och njuta av energin från denna historiska händelse.
Torsdag 24 april: Vikingadalen och nordiska aktiviteter Under torsdagen öppnar Sagastad Vikingacenter sina dörrar för en actionfylld dag med vikingareenaktment, bågskytte, spel och berättande. Besökare får uppleva det traditionella vikingalivet på nära håll med aktiviteter mellan 10:00 och 17:00.
Aktiviteter i Vikingadalen: Prova på bågskytte, titta på vikingademonstrationer och utforska byn när den tar form.
Hitta din vikingafödelsedag: 17:00, Sigrun Björk Olafsdottir lär dig att hitta din vikingafödelsedag enligt den gamla nordiska kalendern. Sagastad Café är öppet hela dagen. Under tiden kommer Myklebust Vikingaskepp att genomgå en traditionell blötläggningsprocess, kallad plymming, för att förbereda det för sina resor på fjorden.
Fredag 25 april: Officiell invigningsceremoni Spänningen fortsätter på fredag med fler vikingareenaktment och demonstrationer, och en extra speciell kväll.
16:00 – Hitta din vikingafödelsedag: Följ med Sigrun Björk Olafsdottir och hitta din vikingafödelsedag enligt den gamla nordiska kalendern.
17:00 – Sagastadfesten: Gulaschsoppa till försäljning på plats, serveras för att ge energi inför kvällens festligheter. Drycker finns på Sagastadbaren.
19:00 – Officiell invigningsceremoni: Kulturminister Lubna Jaffery klipper officiellt bandet och markerar början på resorna för Myklebust Vikingaskepp. Myklebusts roddlag tar till årorna för årets första resa, med en speciell isländsk välsignelse och musikframträdanden av Solfyr och Helisir.
Lördag 26 april: Vikingadalen, Nordens väsen och modevisning Lördagen bjuder på mer vikingahistoria med den efterlängtade föreläsningen Creatures of the North och en spektakulär vikingamodevisning.
10:00, 13:00 och 19:30: Resor med Myklebust Vikingaskepp på fjorden.
11:00 – Hitta din vikingafödelsedag med Sigrun Björk Olafsdottir: Upptäck din vikingafödelsedag.
15:00 – Föreläsningen Creatures of the North: Sigrun Olafsdottir dyker ner i den fascinerande världen av varelser från nordisk mytologi, inklusive osynliga människor och älvor. Sagastad Café är öppet hela dagen.
19:00 till midnatt: Vikingamodevisning inspirerad av Bifröst, den regnbågsbro som förekommer i nordisk mytologi, kommer att hållas på det upplysta Myklebust Vikingaskepp. Denna fantastiska visning kommer att visa moderna modeplagg som blandar vikingaarv med samtida design, med ONE NODE:s senaste kollektion. Förvänta dig vibrerande regnkläder inspirerade av regnbroarnas färger, vikingaregndräkter och ett slut med riktiga vikingar som personifierar sina förfäders kraft.
20:30 Vikingamusikframträdande av Solfyr
Vikingafest: Kvällen börjar med en vikingainspirerad fest med en utsökt Kjebabbuffé, perfekt för att tanka energi innan modevisningen. Drycker finns på Sagastadbaren.
Söndag 27 april: Fler Vikingaresor och musik Söndagen erbjuder ytterligare en chans att uppleva Myklebust Vikingaskepps resor, med framträdanden av Buldrekoret och Eid Mannskor som fyller luften med musik.
10:00 till 17:00 – Vikingadalsaktiviteter, inklusive vikingareenaktment, spel, bågskytte och berättande.
10:00, 13:00 och 21:00: Resor med Myklebust Vikingaskepp på fjorden.
11:00 – Föreläsning om Creatures of the North: Sigrun Olafsdottir utforskar världen av varelser från nordisk mytologi, inklusive osynliga människor och älvor. Sagastad Café är öppet hela dagen.
Måndag 28 april: Vikingaregatta och världsrekordförsök
Måndagen bjuder på en spännande dag för roddentusiaster då brittiska och norska olympiska roddare deltar i en vikingaregatta på fjorden.
10:00 till 17:00 – Vikingadalsaktiviteter, inklusive vikingareenaktment, spel, bågskytte och berättande.
12:00: Brittiska och norska olympiska roddare tävlar i en vikingaregdatta ombord på vikingaskeppen Ask och Birk. Ledda av Oliver Cook (Storbritannien) och Martin Helseth (Norge) kommer de att slå sig samman på Myklebust för att försöka sätta ett inofficiellt världsrekord för snabbaste rodd med ett vikingaskepp. Sagastad Café är öppet hela dagen.
Tisdag 29 april: AIDAnova Ankomst och vikingahälsningar UNder lanseringsveckans sista dag kommer AIDAnova kryssningsfartyg att lägga till i Nordfjordeid och Myklebusts roddlag kommer att ro ut för att möta fartyget på morgonen. En grupp vikingar kommer att gå ombord på kryssningsfartyget för att hälsa gästerna välkomna på traditionellt sätt.
Westminster City Council och The Crown Estate har arbetagemensamt för att skapa en ny vision och utvecklingsplan för ikoniska Regent Street i London. The Crown Estate äger och förvaltar de flesta av byggnaderna längs gatan, medan Westminster City Council sköter de offentliga ytorna. Regent Street, som designades av arkitekten John Nash för över 200 år sedan, får nu en uppdaterad vision som blickar framåt mot de kommande 100 åren.
Efter att ha lyssnat på idéer från både sakkunnig expertis och allmänheten har tre huvudteman utkristalliserats för hur gatan skall utvecklas:
1. mer natur och grönska 2. bevara den historiska identiten och kulturarvet 3. gångtrafikanterna i centrum
Målet är att skapa en gata och ett attraktivt stråk som känns ännu mer levande, inbjudande och hållbart och en plats som både Londonbor och besökare kan njuta av. Den nya planen ses som en viktig milstolpe för att säkerställa att Regent Street förblir en av Londons mest älskade och välbesökta gator även i framtiden.
Genom att minska antalet parkeringsplatser i städer och sätta människor före bilar kan vi skapa levande och hållbara urbana miljöer. Parkeringsytor kan omvandlas till grönområden, gångvänlig infrastruktur och nya bostäder. För att möjliggöra denna förändring krävs investeringar i hållbara transportalternativ, som gång, cykling och kollektivtrafik, samt ett förändrat synsätt på bilens roll i stadslivet.
Professor Donald Shoup menar att denna strategi kan bidra till mindre segregerade miljöer och resultera i grönare, trevligare och mer inkluderande städer. Skulle det rentav vara möjligt att tillämpa Shoups teorier på Skanstorget i Göteborg? Med en sådan omvandling skulle torget kunna bli en plats där människor och hållbara transporter prioriteras, vilket kan främja både gemenskap och miljö.
Vi en internationell trend där man börjar diskutera att ta ut marknadsmässiga avgifter för trottoarytor och vägkanter, en så kallad trottoaravgift. Syftet är att skapa mer permanenta lösningar som både eliminerar gratisparkering och genererar intäkter som kan användas till investeringar i offentliga ytor, såsom platsbildningar och torgytor. Donald Soups forskning fokuserar på markekonomi, offentlig ekonomi, transport och parkering. Det är väldigt spännande lösningar som han kommer med.
Ta hand om, klä om och reparera dina möbler. Studieförbundet Vuxenskolan i Kungsbacka erbjuder kurser i möbeltapetsering. Kursledare är Pernilla Johansen, en utbildad möbeltapetserare och tidigare ägare av Hallands Möbel- & Tapetserarverkstad i Kungsbacka. Pernilla har dessutom gedigen erfarenhet som cirkelledare hos Studieförbundet Vuxenskolan.
Digitaliseringen har dramatiskt förändrat konsumentbeteenden och bidragit till butiksnedläggningar och avfolkade stadskärnor. En möjlig lösning på dessa utmaningar kan vara en övergång till regenerativ utveckling och cirkulär ekonomi. Genom ökad efterfrågan på tjänster kan traditionella yrkesgrupper som skräddare, skomakare och andra hantverkare få en renässans och bidra till hållbar platsutveckling, vilket i sin tur kan revitalisera tomma butikslokaler och skapa nya flöden.
I Paris har borgmästaren Anne Hidalgo introducerat ”15-minutersstaden”, där invånarna har nära till arbete, skolor, parker och shopping, allt inom en 15-minuters cykeltur. I Sverige skulle införandet av en lagstiftning för Business Improvement Districts (BID) kunna påskynda omställningen av våra stadskärnor. Genom att kombinera bilfria 15-minutersstäder, BIIDs och cirkulär ekonomi kan vi skapa hållbara, levande städer. Erfarenheterna från utvecklingen av Covid-19-vaccinet visar att framgångsrik förändring kräver noggrann planering, samarbete och ett proaktivt förhållningssätt.
Platsutveckling handlar om att skapa dynamiska och attraktiva miljöer, och Sverige har potential att bli en ledande aktör inom området i Norden. För att nå dit krävs engagemang, beslutsamhet och samverkan från alla delar av samhället.
Sveriges Fönsterhantverkareär ett nätverk för att samla Sveriges yrkesverksamma fönsterhantverkare för att sprida kunskapen om ett hållbart alternativ till fönsterbyten och ovarsamma renoveringar..
Lördagen den 15 mars klockan 16.00 är det premiär för föreningen Fasads film ”Valhalla – Folkhemsbadet” på Bio Capitol i Göteborg. Filmen fick ingen offentlig finansiering, men tack vare göteborgarnas engagemang och generositet blev den ändå verklighet. Det är ett tydligt bevis på det starka stödet för att bevara och ge nytt liv åt Valhallabadet. Som medlemmar i Föreningen Fasad är vi på Platsutveckling Think Tank stolta över att ha varit en del av detta viktiga projekt. Nu ser vi fram emot att se filmen tillsammans med er och fortsätta diskussionen om Valhallabadets framtid.
Förslaget att riva Valhallabadet i Göteborg har väckt starka känslor och skapat ett enormt engagemang. Inför valet 2022 föreslog Miljöpartiet att staden borde tillsätta en stadsantikvarie för att skydda de historiska miljöerna och kulturarvet från förfall och rivningar. Men sedan det rödgröna maktskiftet har förslaget försvunnit från den politiska diskussionen. Vad tycker egentligen Socialdemokraterna och Vänstern om detta förslag? Och hur ställer sig Moderaterna, Liberalerna och Demokraterna? Är en stadsantikvarie fortfarande aktuellt i Göteborg?
Miljöpartiet argumenterade 2022 för att staden redan har en stadsarkitekt som fokuserar på samtida stadsutveckling, men att det också behövs någon som arbetar långsiktigt och strategiskt för att bevara och utveckla stadens kulturhistoriska miljöer. Men varför har förslaget inte fått något genomslag? Visar rivningsförslaget av Valhallabadet på en större politisk linje där partier som Socialdemokraterna, Vänstern, Moderaterna, Liberalerna och Demokraterna inte anser att det är tillräckligt viktigt att bevara Göteborgs kulturarv, eller handlar det om något helt annat? Är det inte dags att lyfta frågan på nytt och få svar på varför ett sådant förslag inte prioriterats?
Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och The Main Street Approach. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. The Main Street Approach är utformad av stiftelsen The National Trust for Historic Preservation, som 1980 bildade dotterorganisationen Main Street America för att administrera modellen. Idag tillämpas den för platsutveckling av 16 000 kulturmiljöer i hela USA. Modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer.
Platsvarumärke med grafisk profil och logotype.
Alla platser har en särart Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas.
The Main Street Approach är en strategi The Main Street Approach är en strategi som utvecklades av National Trust for Historic Preservation under 1980-talet i USA för att bevara och återuppliva stadskärnor och huvudgator i småstäder och stadsdelar. Målet med modellen är att främja ekonomisk tillväxt, bevara kulturarvet (traditioner, seder, bruk, byggnader, bebyggelsemiljöer och arkitektur) samt förbättra den övergripande livskvaliteten.
”If we are willing to invest in ourself, we are finding that others are willing to invest in the community, too.” ~ Kelvin Perry, Project Manager at City of Danville
Samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område I grova drag innebär The Main Street Approach en mellan olika intressenter formaliserad samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område via ett till lokala förutsättningar anpassningsbart ramverk med fyra, fasta grundstenar (points), kring vilka utvecklingsstrategier (transformation strategies) formuleras. De fyra grundstenarna är organisation. gestaltning, marknadsföring och ekonomisk livskraft. Förutom de fyra grundstenarna ingår i The Main Street Approach åtta vägledande principer (guiding principles), varav en är kvalitet. Kvalitet ses som en nödvändig, genomgående framgångsförutsättning.
Man tar fram en utvecklings- och affärsplan för området.
Main Street Programs Main Street Programs är organisationer och samarbetsinitiativ som arbetar enligt The Main Street Approach för att uppnå dessa mål.
Formaliserad samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område.
Uppföljning och utvärdering Main Street America för kontinuerligt statistik över Main Street-resultaten, vilket sannolikt bidrar till att motivera intressenterna i de lokala samverkansorganisationerna till ideella insatser i den omfattningen som – särskilt initialt – förutsätts.
Revitalisering av industrihistoriska miljöer i Danville.
De fyra grundstenarna – ”The Four Point Approach”
1/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.
2/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”. Arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.
3/ ”Marknadsföring” – image och erbjudanden Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.
4/ ”Ekonomisk livskraft” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.
Åtta vägledande principer – ”The Eight Principles of Success”
1/ Satsa på bredd Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.
2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning ”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”. Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.
3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.
4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.
5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.
6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!
7/ Förändring – skeptiker kan bli troende Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.
8/ Genomföra och fullfölja För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.
Hooja & Miriam Bryant. VEM FAN E DU? . Videon är producerad i Nattavaara av Rolf Nylinder och Markus Lemke. —- Nattavaara ligger ungefär 70 kilometer sydväst om Gällivare och har omkring 300 invånare. Namnet Nattavaaras betydelse är inte säkerställd men har troligen sitt ursprung i det samiska ordet ”nahta” som betyder skaft. Det samiska ordet ”vare” och det finska ”vaara” betyder berg. Nattavaara är alltså ”Skaftberget”. — Gällivare kommun
“När Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet sade nej tvingade politikerna stadsbyggnadskontoret att ta fram ett lätt modifierat förslag för att testa var gränserna för så kallad – påtaglig skada – på riksintresset går. Det blev en smal remsa torg på norrsidan av en sjuvåningsfasad. 1300 sidor planhandlingar producerades av stadsbyggnadskontoret och inhyrda konsulter för fem miljoner.” skriver Centrum för byggnadskultur, Föreningen Fasad, Svenska Byggnadsvårdsföreningen, Göteborgs Hembygdsförbund och ACAN – Architects’ Climate Network i Göteborgs-Posten.
De senaste åren har präglats av polarisering och misstro, där tilliten till politiker och vissa tjänstemän har fått allvarliga törnar. Särskilt oroande är hur skyddet av våra kulturhistoriska miljöer undermineras genom så kallade ”gemensamma workshops”. Dessa slutna processer har ofta blivit en ursäkt för att prioritera bostadsbyggande i centrala A++-lägen, på bekostnad av kulturhistoriska värden, sakkunskap och demokratiskt inflytande.
Förtroendet kan återuppbyggas – men det kräver politiker som visar ödmjukhet och respekt för sakkunskap och medborgarnas åsikter. Äkta dialog och medinflytande från skattebetalare och väljare måste stå i centrum för beslutsfattandet.
Kulturarvet är hotat i Göteborg och många andra städer i Sverige, men trots några grundstötningar har vi möjlighet att navigera ut på en ny kurs mot fritt vatten. Attityder kan förändras, och skeptiker kan bli troende. 2025 markerar 50 år sedan det Europeiska Byggnadsvårdsåret 1975, och året kommer att bli vårt gemensamma kampanjår för byggnadsvården.
Förändring tar tid, men varje liten insats gör skillnad. När vi ser konkreta resultat från restaureringar och revitaliseringar växer förståelsen för vikten av att bevara vårt kulturarv. Då ökar också insikten hos beslutsfattare, näringsliv och allmänhet om att byggnadsvårdsinsatser och bevarande är investeringar i vår gemensamma framtid. Varje byggnad, varje gatuplan, varje historisk detalj är en del av vår identitet och en nyckel till vår framtida utveckling.
Under hösten 2024 inleddes inspelningen av en kortfilm som kommer att fungera som ett tidsdokument och belysa den pågående diskussionen kring Valhallabadet. Filmen produceras av Staffan Bengtsson med Föreningen Fasad som beställare och Platsutveckling Think Tank och Göteborgs Hembygdsförbund som samarbetspartners. Föreningen Fasad har, på rekordtid, samlat in över 100 000 kronor till projektet via crowdfunding. Insamlingen har bestått av både större donationer och mindre bidrag på 50 – 100 kronor från föreningar och privatpersoner. Det enorma stödet för filmen visar tydligt det starka folkliga engagemanget för att bevara Valhallabadet och kulturarvet.
Låt oss göra 2025 till året då byggnadsvård och kulturarv får en renässans och en central plats på den nationella agendan. Låt det bli året då vi erkänner byggnadsvården som en drivkraft och en nyckelspelare i det svenska samhällsbyggandet och i svensk platsutveckling. Tillsammans kan vi skapa en framtid där vårt kulturarv lever vidare och får den plats det förtjänar i vår samtid. Amen.
“Länsstyrelsen säger att badet visserligen är av byggnadsminnesklass, men eftersom politikerna redan bestämt sig för att riva kan en sådan process inte sättas igång.” skriver Centrum för byggnadskultur, Föreningen Fasad, Svenska Byggnadsvårdsföreningen, Göteborgs Hembygdsförbund och ACAN – Architects’ Climate Network i Göteborgs-Posten.
Hagabadet i Göteborg stod länge i förfall och var nära att rivas. Lyckligtvis räddades Hagabadet, och idag är det en kulturhistorisk pärla och ett mycket uppskattat badhus i Göteborg.
Under oktober 2024 firade Storbritannien 20-årsjubileet av sitt första pilotprojekt för Business Improvement Districts (BIDs). Sedan dess har över 1 miljard pund investerats i att förbättra städer och orter för invånare, företag och besökare. Idag finns mer än 340 Business Improvement Districts landet, som tillsammans spelar en avgörande roll för lokal plats- och stadsutveckling.
Ett Business Improvement District är ett avgränsat område inom en stad eller i en ort där företag betalar en obligatorisk avgift som finansierar lokala projekt och förbättringsåtgärder. Projekten styrs av en gemensam affärs- och utvecklingsplan som företagen i området röstar om vart femte år. Med en årlig investering på 152 miljoner pund har BIDs blivit särskilt viktiga i tider av offentliga budgetnedskärningar.
BIDs tillhandahåller tjänster som marknadsföring, renhållning, säkerhet och nätverksmöjligheter. De arrangerar också evenemang och aktiviteter som gör områden mer attraktiva att bo, besöka och driva verksamhet i.
Den brittiska modellen för Business Improvement District Den tidigare premiärministern Tony Blair spelade en viktig roll i att införa BIDs och BID-lagstiftningen, som trädde i kraft vid årsskiftet 2004–2005 efter flera års planering och pilotprojekt. I september 2004 antogs lagstiftningen i England, vilket markerade starten på en ny era för samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor.
Den brittiska modellen har en tydlig europeisk prägel jämfört med exempelvis den amerikanska, med större inslag av statligt och kommunalt engagemang. Fokus ligger på att förbättra den offentliga miljön, stärka hållbara samhällen och höja livskvaliteten för invånarna. BID-lagstiftningen i Storbritannien syftar till att:
uppmuntra samarbete och samverkan mellan näringsliv, fastighetsbolag och offentliga aktörer.
uppmuntra investeringar i offentliga miljöer
skapa trivsel och levande stadsområden (”liveability”)
bygga och bevara hållbara samhällen
ge invånare och företag möjlighet att påverka den urbana miljön och livskvaliteten på lokal nivå
Webbseminarieum från 2021 som anordnades av City Property Association (CPA ) i samarbete med företaget Primera (som utvecklar Business Improvement Districts (BIDs) i flera områden i London). Seminariedeltagarna diskuterar och visar på den viktiga roll som BID-lagen har spelat för Londons utveckling och stadsförnyelse. CPA är en medlemsorganisation som representerar de största ägarna, brukarna, utvecklarna, investerarna och rådgivarna inom fastigheter i City of London. CPA har cirka150 medlemsföretag och ett associerat nätverk av nästan 1 500 yrkesverksamma inom fastighetsbranschen i London.
Över 120 000 företag bedriver platsutveckling och platssamverkan genom Business Improvement Districts i Storbritannien Storbritanniens BID-distrikt omfattar idag nästan 120 000 företag och verksamheter som tillsammans bidrar till platsutveckling genom platssamverkan. Enbart i London finns 74 stycken Business Improvement Districts som genererar 60 miljoner pund årligen i avgifter till förbättringar och marknadsföring. Dessa medel återinvesteras i lokala projekt som stärker stadens utveckling och förvaltning. Genom Business Improvement Districts får både små och stora företag möjlighet att samverka och forma sina stadsdelar, vilket skapar mer levande och attraktiva områden att besöka samt bo och arbeta i. Torbjörn Lindstedt för BIDs in Sweden och Platsutveckling Think Tank
