RetroFirst och Krama byggnaden – klimatkampanjer som uppmanar till regenerativ platsutveckling i Storbritannien och i Sverige

Regenerativ utveckling är nästa nivå i klimatarbetet – det handlar om att restaurera, återskapa och reparera, samt om att gå från linjära modeller till cirkulära.

Rivningar är inte bara ett miljöproblem. Rivningar är ofta oönskade av allmänheten och boende i närmiljön. Enligt Anne Power, professor emeritus vid London School of Economics, är rivning både kostsamt och impopulärt. Ombyggnader av befintliga byggnader är å andra sidan mindre kontroversiellt, dvs att bevara och förbättra befintliga platser och stadsdelar.

För att stimulera till återanvändning föreslår chefredaktören för den brittiska arkitekturtidskriften, The Journal of Architecture, momssänkning på arbetskostnader vid renovering och restaurering.

Vi har tidigare skrivit om att Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar genom att uppmuntra till köp av tjänster. Det skulle kunna ske genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion. Nya insikter om klimathotet kräver reformer och politisk handlingskraft, samtidigt som vi som medborgare också har ett ansvar att agera cirkulärt i vår vardag. I Sverige bildar den ideella kampanjen Krama byggnaden opinion kring detta:

”Bygg- och fastighetsbranschen är en bransch som står för 40% av allt avfall i Sverige och 21% av alla Sveriges nationella växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket). Avfall som egentligen är ovärderliga resurser och utsläpp som motsvarar de 21% som forskare vid Uppsala universitet menar att vi behöver sänka utsläppen med enbart i år (2022). I en framtid med höjda materialpriser, resursbrist och ett osäkert världsläge så måste befintliga byggnader värderas högre och bevaras så långt det går. Därför måste vi sträva efter att de ska stå i flera hundra år, inte bara i 30-50 år som tyvärr är fallet alltför ofta idag.”  Krama byggnaden

Den brittiska kampanjen RetroFirst och den svenska kampanjen Krama byggnaden, är två goda exempel på hur aktörer inom de kreativa näringarna arbetar tillsammans för att bilda opinion och för regenerativ platsutveckling!

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se

God fortsättning på det nya året och tack för 2022


Kulturarvet väcker känslor och skapar engagemang. Under 2022:s sista vecka hade vi i Platsutveckling Think Tank mycket intressanta diskussioner rörande Miljöpartiets förslag om att tillsätta en stadsantikvarie i Göteborg. Under veckan lyftes även Skanstorgets framtid som förtätad miljö med hyresbostäder. MP:s förlag och Skanstorgets framtid lockade 3000 personer under 3 dagar. Stort tack för ert deltagande och engagemang under året som varit. Nu ser vi fram emot nya spännande och berikande diskussioner under 2023!

Platsutveckling Think Tank 2023 kommer att inledas med en presentation av Artic Bath som ligger i Luleälven vid Harads. Artic Bath är ritat av arkitekten Bertil Harström. Bertil har tidigare arbetat med Tree Hotel i Harads och intressanta trä-utvecklingsprojekt som Vistet. Vistet är ett samtida timmerhus som utvecklades under början av 2000-talet.

/ Se filmen om Artic Bath ///

På återseende!

Torbjörn & Hans, Platsutveckling Think Tank

www.platsutveckling.se

Main Street Programs: ”Four Point Approach” och ”Eight Principles of Success”

Inom Platsutveckling.se inspireras vi av både BID-lagstiftningen och av ”Main Street Program”-modellen. Modellen för Main Street Programs har utvecklats av kulturmiljövården i USA och man arbetar utifrån modellens fyra huvudteman, som därefter bryts ner i åtta undergrupper. Det är de så kallade ”Main Street Programs – Four Point Approach” och ”The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success” ! 

Main Street Programs – Four Point Approach

1/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”.
Intressant arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.

2/ ”PR och reklam – handlar om förbättrade affärer” – image och erbjudanden
Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.

3/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort
Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.

4/ ”Ompositionera” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten
Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.

The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success

1/ Satsa på bredd
Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.

2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning
”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”.
Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.

3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra
Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.

4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan
Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.

5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar
Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.

6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta
Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!

7/ Förändring – skeptiker kan bli troende
Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.

8/ Genomföra och fullfölja
För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se 

15-minutersstaden + Business Improvement Districts = sant

”För stressade storstadsbor är 15-minutersstaden en dröm. All service och alla affärer på bekvämt gångavstånd.”

Paris borgmästare, Anne Hidalgo, har påbörjat arbetet med den så kallade 15-minutersstaden. I Anne Hidalgos vision om 15-minutersstaden kommer människan i centrum och där skall jobb, skolor, grönområden och shopping finnas inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet. Tankarna om 15-minutersstaden bygger på ökad lokal utveckling i närområdet, för svensk del vore det spännande att förena Anne Hidalgos planer för 15-minutersstaden tillsammans med näringspolitiska reformer som en svensk BID lagstiftning.

I plats- och områdesutvecklingsuppdrag är platsutveckling.se influerade av BIDs, Business Improvement Districts, som vi är väl insatta i. Modedistriktet Meatpacking District, Times Square, 125th Street i Harlem, Grand Central Partnership (med Grand Central Terminal som kronjuvelen) och Bryant Park är några exempel i New York City, men vi har även varianter av BIDs i Sverige. I ett BID samverkar fastighetsägare, hyresgäster och offentliga aktörer med varandra enligt en given struktur för att stärka konkurrenskraften och öka lönsamheten i området. Man renodlar och tydliggör sig gentemot marknaden i ett gemensamt varumärke och gemensam marknadsföring. Tillsammans tar man också ett samlat grepp om gaturummet i form av markbeläggningen, sittmöbler, papperskorgar, växtlighet, belysning och skyltprogram.

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se

Återbruk av industrihallar från 1970-talet och återskapade våtmarker – Dairy Road i Australien utvecklas till urban ekoby

Bild ritad av David Chipperfield Architects. ”Framtidsvisionen för Dairy Road är ett sammankopplat område där många ofta åtskilda delar fungerar tillsammans som ett ekosystem”, säger fastighetsutvecklaren Molonglo. 

Under den senaste månaden har aktörerna bakom Dairy Road arbetat med att vidareutveckla framtidsvisionen för utvecklingen av en urban ekoby i anslutning till ett våtmarksområde utanför Australiens huvudstad Canberra. Det är den lokala fastighetsutvecklaren Molonglo som har anlitat de båda brittiska arkitektstudiorna David Chipperfield Architects och Assemble Studio tillsammans med den australiensiska studion Jane Irwin Landscape Architecture, för att skapa en ny stadsdel på en före detta mjölkgård utanför Canberra. Projektet heter Dairy Road och föreslås för ett område om 14 hektar mark på en före detta mjölkgård mellan industriförorten Fyshwick och Jerrabomberra Wetlands. Tanken är återanvända områdets befintliga lagerbyggnader och addera ny bebyggelse för bostäder och verksamhetslokaler. 

Jerrabomberra Wetlands i anslutning till området.

Avsikten är även att återskapa den förkoloniala landskapsbilden genom  landskapsarkitekten Jane Irwins  arbete med att restaurera våtmarker, gräsmarker och skogsmarker. Den australiensiska studion Craig Tan Architects har sedan tidigare tagit fram en plan för att utveckla och återanvända befintliga industri- och lagerbyggnader,  från 1970-talet, för att bli hem för bryggeri, destilleri, kafferosterie och verksamheter inom de kreativa näringarna (bland annat ett galleri och en industridesignstudio)

Exempel på nuvarande verksamheter i befintliga industrilokaler.

Assemble Studio kommer att addera tio nya byggnader i lagerstil för verksamhetslokaler – kontorslokaler, hantverkslokaler, tillverkningslokaler för lättare industriverksamhet,  sport – och idrottsanläggningar samt gemensamhetslokaler för föreningsliv, möten och konferenser. 

David Chipperfield Architects uppdrag är att addera bebyggelse för boende, som rymmer upp till 700 invånare i tre och fyra våningar, kring ett våtmarksekosystem som återställts av Jane Irwin Landscape Architecture. Trädgårdar och gröna platsbildningar kommer att anläggas i vertikala utrymmen över bostäder, in i källare och mellan byggnadsvolymer genom landskapsarkiternas arbete. 

Bild ritad av David Chipperfield Architects.

Det brittiska arkitektkontoret Assemble Studio tilldelades Erskine Award under Sveriges Arkitekters arkitekturgala i början av april 2022.  Erskine Award går till socialt  ansvarstagande arkitekter som arbetar i Ralph Erskines anda.

Assemble Turnerprisetett kontor som arbetar med social hållbar utveckling.

2015 fick Assemble Turnerpriset, Storbritanniens mest prestigefyllda konstpris, för deras revitalisering, i samarbete med boende och lokala aktörer,  av det nedgångna området Granby Four Streets i Liverpool

Granby Four Streets Community Land Trust arbetar med att restaurera bostäder till rimliga hyresnivåer.

Granby Four Streets Community Land Trust växte fram ur ett behov av bostäder till överkomliga priser. Deras verksamhet handlar om att skapa ett blomstrande, levande och blandat samhälle, som bygger på den befintliga kreativiteten, energin och engagemanget inom samhället, där människor från alla samhällsskikt kan bo, arbeta och umgås.

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se
Texten är en översättning från en artikel i Deezen

Neighborhood Next – San Diego skall utvecklas som blandstad med regenerativ 15-minuters stadsdel

San Diego i Kalifornien skall utvecklas med blandstad och regenerativ 15-minuters stadsdel. Förslaget kallas för Neighborhood Next och är tänkt som  blandstad för alla inkomstnivåer. I Neighborhood Next vävs boendemiljöer, kommersiella lokaler, kulturverksamheter och lokaler för rekreation samman genom gröna promenadstråk och offentliga parker i en relativt låg skala.  Förslaget för den nya stadsdelen i San Diego är utarbetat av två danska arkitektkontor och skulle kunna vara en fin förebild för utvecklingen av Framtidens Backaplan.

”I regenerativ verksamhet prioriteras saker på ett annat sätt än i hållbar verksamhet. Regenerativ verksamhet förutsätter att vi styr bort från linjära modeller mot cirkulär ekonomi och anpassar verksamheten så att den sker på naturens villkor. ”  www.regenerativtjordbruk.fi 

Förslaget kommer som ett svar på Kaliforniens utmaningar med klimatet, bilberoende, höga boendekostnader, segregation, stadsutglesning och monofunktionell stadsplanering. Den monofunktionella staden, med enorma motvägslandskap och separerade områden för boende, handel och arbete, skall utvecklas till klimatvänlig blandstad för alla. Klimathotet och ökade bostadskostnader har tvingat staten att börja arbeta för minskat bilberoende och för att begränsa koldioxidutsläppen.

Neighborhood Next kommer att utvecklas utifrån visionen om ”15-minutersstaden” där arbetsplatser, skolor, grönområden och shopping skall finnas inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet. Ambitionen är att utveckla stadsdelen som ett ekosystem, med en blandning av lokalbefolkning, shoppare och turister.

Teamet bakom Neighborhood Next har därför presenterat ett ”radikalt gång- och cykelvänligt” samhälle som sätter människan i centrum. I förslaget tas stora ytor i anspråk för parker och grönytor. I planen ingår också att 25 % av stadsdelens 5 000 bostäder skall byggas som prisvärda bostäder. En bro föreslås även över motorvägen för att koppla stadsdelen till floden, vilket förbättrar den naturliga miljön och förbindelsen från ”Bay-to-Bay.” Stadsdelens huvudpromenadsstråk planeras som en väv med flera gångvägar som kantas av byggnader i varierande skala i både höjd och bredd.

Det kommer även att byggas en ny arena, som är tänkt att fungera för både konsert- och sportevenemang. Arenan kommer också att erbjuda kommersiella lokaler och lokaler för möten, delningstjänster, utbildning, biblioteksverksamhet, barnomsorg och kulturverksamheter.

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se 

Källa: Översättning från artikel i www.archdaily.com 

GP Debatt: Låt inte nya Backaplan bli ett dystopiskt förortscentrum

Hur säkerställs att folk väljer kolossalkvarteren på Backaplan framför normal nyproduktion i andra lägen? Visionsbild White Arkitekter

Göteborg är en port mot världen. Av tradition är vi vana att lyfta blicken mot horisonten och sätta segel mot nya farvatten. Vi är dock inte valfångare, som för största möjliga profit kastar oss ut oavsett väderförhållanden. Lär av historien och agera omdömesgillt utifrån väl avvägda beslut när nu kursen sätts för Göteborgs fortsatta expansion. Läs artikeln på GP debatt!

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se


Camilla Lidholm från Göteborgs fastighetskontor och Karin Slättberg från Göteborgs stadsbyggnadskontor intervjuas om framtidens Backaplan av programledaren Lennart Persson. Backaplan är en viktig pusselbit för att knyta ihop Göteborg. Stadsdelen kommer att utvecklas under de kommande 10 – 15 åren med en blandning av bostäder, service, kontor och handel. 

Varvsstaden och Malmö bygger Sveriges nya centralbank med cirkulär ekonomi och återbruk i centrum

Varvsstaden är Kockums gamla varvsområde i Malmö som nu utvecklas till ny stadsdel och länk mellan centrala Malmö och Västra Hamnen. I det framtida Varvsstaden är visionen att ny bebyggelse skall samspela med varvets bevarade industriarkitektur och ge stadsdelen en tydlig och egen identitet.

I utvecklingen av Varvsstaden finns också ett tydligt fokus på återbruk och cirkulärt byggande. Byggnader bevaras och/eller demonteras med målsättningen att större delen av det byggmaterial från demonterade byggnader skall kunna återanvändas och återbrukas till nya byggnader i stadsdelen. För att hålla koll på allt material som demonteras krävs en ny centralbank för stadsdelen. Det är här som Materialbanken kommer in!

Platsutveckling Think Tank Tistadalen

datum: tors 27/10
tid: 
19-20
hur: 
digitalt via zoomlänk 
https://us02web.zoom.us/j/6854350467?pwd=KzZLY0VjOU5iSnBER1Z0SGd6WnNndz09

Till höstens andra Platsutveckling Think Tank har vi bjudit in Eileen Jahren Jordan-Nilsen från Haldens kommun i Norge. Eileen kommer att presentera kommunens pågående arbete med industrimiljöerna i Tistadalen (ligger strax öster om Halden nära den svensk-norska gränsen).  Dalgången har fått sitt namn efter älven Tista som löper från Femsjøen till Halden. 

Under 1600-talet anlades sågverk vid vattenfallen i Tistadalen och ett litet sågverkssamhälle växte fram. År 1815-talet startade Norges första moderna industriverksamhet Tistadalen genom Mads Wiels Bomuldsfabrique och det lilla sågverksamhället utvecklades därmed till ett industrisamhälle med textilindustri bostäder, kyrka och butiker. Det industriella äventyret för Tistadalen varade fram till 1970-talet då konkurrensen från utlandet blev för hård. 

I dag står byggnaderna där med ett omfattande restaureringsbehov. Halden kommun har nu tagit initiativ till att etablera ett samarbete med fastighetsägare, Östfoldmuseet (som också äger en av de stora industrilokalerna) samt med regionala myndigheter och Riksantikvaren för att se på hur området skall kunna bevaras men samtidigt utvecklas. 

Anmälan via länk / se ovan / alt via e-post: thinktank@platsutveckling.se

Allt gott och väl mött! 

Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt,  Platsutveckling Think Tank  

Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia