Priset Placebrander of the Year belönar imponerande insatser inom platsutveckling och marknadsföring. För år 2024 introduceras en ny kategori: ”Kvarter, stadsdelar, parker, byar och fastigheter”. Jurygruppen för Placebrander of the Year 2024 består av en imponerande ensemble:
Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping University och expert på regional utveckling, städer och kreativitet.
Lena Allerstam, global kommunikationschef på Svenska institutet och ansvarig för Sveriges officiella webbplats, sweden.se.
Per Schlingmann, författare till böckerna ”Momentum” och ”Urban Express”, som båda utforskar trender inom platsutveckling.
Oana Mihaescu, forskningschef på Handelns forskningsinstitut med en specialisering på att mäta platsens attraktivitet.
Sága Öderyd, ordförande i den nystartade föreningen Nätverket E-sport, med bas i Gällivare, som strävar efter att etablera en hållbar plattform för e-sportare i Norrbotten.
Thomas Sandell, arkitekt och formgivare vid Sandellsandberg, som i Sommar i P1 delade sina visioner om en renässans för den svenska småstaden.
Ola Serneke, grundare av byggkoncernen Serneke och en drivande kraft bakom Nordens högsta hus, Karlatornet, som för närvarande håller på att färdigställas på Lindholmen i Göteborg.
Visionen ”Grönsakstorget möter vattnet”. Göteborgs stad/Visulent/Mareld.
Under Sommarliv på Grönsakstorget, från mitten av maj till slutet av september, öppnas torget upp för besökare med en härlig mix av grönska, avkopplande sittplatser, lek- och spelmöjligheter samt gott om utrymme för mat och dryck. Här kan besökare också njuta av olika musik- och kulturinslag, fredags-afterworks och återkommande Vegan Market Gothenburg som sätter sin prägel på torget under sommaren.
Samtidigt pågår intensivt arbete med att bygga och förnya torget. Nyligen har asfalteringen slutförts och nu fylls torget med en mångfald av träd, buskar och andra växter som ska skapa en trivsam atmosfär inför sommarmånaderna. Ett antal samarbetspartners, inklusive Stadsmiljöförvaltningen Göteborgs Stad, Innerstaden Göteborg, Fastighetsägarna Wallenstam AB och Tobisson, Göteborg & Co, tillsammans med flera andra verksamheter runt torget, arbetar tillsammans för att skapa och upprätthålla en levande och inbjudande atmosfär på Grönsakstorget.
Tidöavtalet lyfter fram behovet av att förbättra våra livsmiljöer genom ett fördjupat samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare. Ett möjligt verktyg som föreslås är införandet av Business Improvement Districts (BIDs) och en svensk BID-lag, vilket skulle innebära lagstöd om en extraskatt riktad mot fastighetsbolag för förstärkt platssamverkan i Sverige.
I Sverige hävdar vissa representanter från fastighetsbranschen på bostadpolitik.se (Det går inte att lagstifta fram engagemang – ledare av Vd för Bopol AB ) att det är svårt att väcka intresse för placemaking och platssamverkan i stadsutvecklingen med en BID-lagstiftning. I Göteborg har diskussionen varit intensiv angående införandet av ett sommartorg på Grönsakstorget. Samtidigt som arbetet med en svensk BID-lagstiftning pågår, tar staden New York initiativ till nya åtgärder utöver befintlig BID-lagstiftning, som en form av ny trängselskatt för bilister. Trängselskatterna förväntas reducera trafiken, förbättra luftkvaliteten och skapa viktig finansiering för allmänna transportmedel såsom tunnelbanor och bussar. New York har nu påbörjat 37 nya projekt för att underlätta för invånarna att ta sig runt i staden utan att använda bil.
Vi ser idag tydliga tecken på att reformvänliga individer, såsom PM Nilsson på Timbro, som inser vikten av att etablera regler för att minska användningen av fossila bränslen och behovet av bilfria städer i vårt land. Per Schlingmann har också framhållit behovet av en ny berättelse om ett grönt borgerligt Sverige!
Paris borgmästare, Anne Hidalgo, har påbörjat arbetet med den så kallade 15-minutersstaden. I sin podd, Urbanistica Podcast, tar stadsplaneraren Mustafa Sherif upp frågan om hur 15-minutersstaden 2.0 kan utformas när han möter arkitekten och stadsplaneraren professor Carlos Moreno. Carlos Moreno är känd för att ha introducerat idén om 15-minutersstaden genom en rapport för Paris stad 2016. I avsnittet delar Carlos Moreno med sig av sina tankar om hur 15-minutersstaden kan utvecklas och förbättras.
15-minutersstaden är ett begrepp inom stadsplanering som syftar till att skapa stadsområden där invånarna har tillgång till de flesta av sina dagliga behov inom en 15-minuters promenad- eller cykelavstånd från sina hem. Tanken är att minska behovet av långa pendlingar och bilresor genom att koncentrera olika typer av verksamheter och tjänster, såsom arbetsplatser, skolor, affärer, parker och rekreationsområden, inom närområdet för invånarna. Närheten inom 15 minutersstaden kan bidra till att skapa mer hållbara och levande stadsområden med minskade transporter, mindre trängsel och bättre livskvalitet för invånarna. 15-minutersstaden har blivit alltmer populärt och eftersträvas av många städer runt om i världen.
Mustafa Sherif som driver Urbanistica Podcast.
Paris arbetar med att skapa en 15-minutersstad genom olika åtgärder och initiativ inom stadsplanering och samhällsutveckling. Några av de åtgärder som Paris har vidtagit inkluderar:
Utveckling av lokal infrastruktur: Paris satsar på att förbättra och utveckla lokal infrastruktur, såsom gång- och cykelvägar, kollektivtrafiknätverk och offentliga platser, för att underlätta för invånarna att förflytta sig inom sina närområden.
Tillgänglighet till service: Genom att placera olika typer av serviceinrättningar, såsom affärer, skolor, arbetsplatser och rekreationsområden, inom gångavstånd från bostadsområden, strävar Paris efter att minska behovet av långa resor och att skapa mer levande och självförsörjande stadsdelar.
Stadsomvandling och omvänd planering: Paris har tagit initiativ till stadsomvandlingsprojekt och omvänd planering, där man omformar och anpassar stadens fysiska miljö för att främja närheten och tillgängligheten till olika tjänster och aktiviteter inom närområdet.
Medborgardelaktighet och samarbete: Paris involverar aktivt sina invånare i planeringsprocessen och uppmuntrar till samarbete mellan olika intressenter för att skapa en 15-minutersstad som är anpassad till invånarnas behov och önskemål
Hans Johnsson från Torsby. Foto: Aron Eriksson/Sveriges Radio.
Platsutvecklings Hans Johnsson från Torsby är inte främmande för utmaningen med att återuppliva övergivna platser. Han har ägnat sig åt att rädda ett antal ödehus i den värmländska landsbygden. Hans senaste projekt, renoveringen av en gård i byn Fastnäs i Klarälvdalen, har fått mycket uppmärksamhet.
Gården, som består av två boningshus, hade legat övergiven i hela 30 år innan renoveringsarbetet påbörjades för 12 år sedan. För Hans Johnsson är dessa ödehus inte bara gamla strukturer som förfaller utan snarare potentiella skatter av möjligheter och historia.
”När jag ser ett ödehus så känner och tänker jag ofta wow, vilka möjligheter det finns här”, säger Hans Johnsson entusiastiskt. För honom representerar varje förfallet tak och varje sprucket fönster inte bara ett problem utan en möjlighet till förnyelse och återupplivande av det som en gång var.
Efter att ha restaurerat gården Där Nol i Fastnäs och sett dess positiva effekter på lokalsamhället, ser Hans Johnsson nu fram emot att återuppliva granngården. Med varje renoveringsprojekt växer inte bara husen i skönhet och funktionalitet, utan också samhällets stolthet och sammanhållning.
Johnssons arbete är inte bara en kamp mot förfall utan också en hyllning till den värmländska landsbygdens historia och dess människor. Hans vision sträcker sig bortom bara renovering av byggnader; det handlar om att väcka liv i samhällen och bevara deras kulturella arv för kommande generationer.
En ny utvecklingsplan för Chicagos stadskärna har nyligen presenterats av borgmästaren Brandon Johnson. Liksom många svenska städer möter även Chicago utmaningar med butiksdöd och restaurangnedläggningar. Borgmästaren har en vision för att revitalisera stadskärnan genom att satsa på sport- och kulturevenemang.
I utvecklingsplanen inkluderas även flera projekt för att utveckla butikslokaler och kommersiella stråk, vilka kommer att få ekonomiskt stöd på upp till 250 000 dollar från stadens småföretagsfond. Borgmästare Johnson ser småföretag som nyckeln till blomstrande samhällen och betonar vikten av ekonomiskt stöd för att skapa aktivitet och tillväxt i områden som har ett stort behov av ekonisk stimulans.
Stockholms nya testbädd i Marievik är ett initiativ från AMF Fastigheter för att utveckla och testa framtidens hållbara lösningar. Det är en plats där olika aktörer, inklusive entreprenörer och företag, samarbetar för att skapa innovativa koncept och genomföra småskaliga tester. Målet är att maximera användningen av resurser genom att laga, återanvända och omvandla produkter för att ge dem ett nytt syfte.
Platsen strävar efter att bygga hållbart och samla kraften och viljan hos människor och företag för att möta olika behov under dygnets timmar. Det speciella läget vid vattnet ger Marievik en unik position för att vara ledande inom framtidens cirkulära urbana miljö och visa vägen för hållbar utveckling.
Under evenemanget Techarenan 2024 söker man innovativa entreprenörer med visionära idéer som kan bidra till att bygga kvarter som främjar hälsa, välbefinnande och hållbarhet. Genom samarbete och småskaliga tester strävar man efter att omvandla innovativa koncept till praktiska lösningar för den urbana befolkningen.
En viktig del av initiativet är att skapa hållbara, återbrukade och smarta fastigheter. Man söker också svar på frågor som rör det cirkulära ekosystemet för mat och dryck, konsumtion och handel i ett cirkulärt samhälle samt hur man skapar en plats som främjar hälsa och välbefinnande. Det handlar om att utforska områden som lokal odling, livsmedelsförsörjning, återbruk och handel samt hur man kan inspirera till hälsa och välbefinnande hos de som bor och verkar i området.
Valhallabadets ursprungliga simhall från 1956. Foto: Sanja Peter, Göteborgs stadsmuseum..
Valhallabadets står inför utmaningar när det gäller dess geografiska läge i staden (evenemangsstråket), finansiering, underhåll och modernisering men dessa utmaningar är inte oöverstigliga. Valhallabadet kan förbli en viktig del av Göteborgs kulturarv och en viktig plats/resurs för stadens invånare under lång tid framöver. Valhallabadet kan revitaliseras och återuppstå som en vacker anläggning för vardagsmotion i centrala Göteborg.
Valhallabadet stod klart 1956 som Sveriges största badhus och har en rik historia och är en symbol för både 1950-talets arkitektur och Göteborgs lokala gemenskap. Genom att investera i dess restaurering och modernisering kan staden inte bara bevara sitt kulturarv utan också främja folkhälsan och simkunnigheten hos sina invånare.
”Valhallabadet byggdes 1956 efter en arkitekttävling som vanns av arkitekterna Nils Olsson och Gustaf Samuelsson och var då det byggdes Sveriges största och modernaste badanläggning. Av olika utredningar och kulturmiljöunderlag framgår att Valhallabadet idag är en kulturhistoriskt värdefull anläggning ur såväl ett lokalt som nationellt perspektiv. Valhallabadet omfattas sedan tidigare av Göteborgs stads bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.” Länsstyrelsen Västra Götalands län
Genom att investera i en ikonisk plats som Valhallabadet, skulle Göteborgs stad inte bara fokusera på att förbättra sin infrastruktur utan även på att främja invånarnas välbefinnande och sammanhållning. Valhallabadet är inte bara en plats för bad och simning utan även en plats där människor från alla samhällsskikt kan mötas, skapa gemenskap och främja sin hälsa och välmående. Att bevara och utveckla Valhallabadet är därför ett viktigt steg mot att skapa en mer inkluderande och hållbar stadsmiljö där människors behov och önskemål tas på allvar.
Det finns även ett stort behov hos det lokala föreningslivet inom simning, när det gäller tillgänglighet till simhallar och simtider för medlemmarna i simklubbarna. Stadens simklubbar har alltså ett behov av fler simanläggningar, ett bevarat Valhallabad skulle därför kunna bli ett bra komplement till det nya centralbadet för föreningslivet.
Simning är inte bara en fantastisk sport med många hälsofördelar, det är också en färdighet som är livsviktig i ett land som Sverige, där vatten är en naturlig del av livet. Att främja simkunnighet är därför avgörande för att öka säkerheten och minska riskerna för olyckor i och vid vattnet. För att främja simkunnighet och folkhälsa är det också viktigt att säkerställa tillgång till ”folkbad” för alla.
Valhallabadet kan revitaliseras och återuppstå som en vacker anläggning för vardagsmotion i centrala Göteborg
Storbritanniens Michael Gove har nyligen beslutat att stoppa Marks & Spencers planer på att riva en varuhusbyggnad i art déco-stil på den prestigefyllda shoppinggatan Oxford Street i London. Beslutet, som presenterades i en omfattande 127-sidig rapport från Department of Housing & Communities, grundades främst på bedömningen att en rivning av den historiska byggnaden skulle leda till en oacceptabel miljöbelastning.
I rapporten motiverar Michael Gove sitt avslag och pekar på det växande behovet av att bevara kulturarvet och minimera negativa miljökonsekvenser. Den ökande medvetenheten om klimatförändringarna och de pågående miljöproblemen har tydligt påverkat beslutsfattarna, och det förutspås att nya klimatkrav kommer att tvinga fastighetsbolag och kommuner att prioritera bevarandet av historiska byggnader framöver.Det här beslutet sätter Storbritannien på kartan som ett land som tar klimatfrågor på största allvar, och det antyder att fastighetsutvecklare måste anpassa sig till en föränderlig lagstiftning som gynnar bevarandet av kulturella och historiska strukturer.
I Sverige står tyvärr inte klimatpolitik och bevarande av byggnader lika högt upp på den politiska agendan som i Storbritannien. Genom kampanjen ”Krama Byggnaden” driver därför Peter Ullstad, arkitekt och VD på Codesign, tillsammans med Robin Rushdi Al-Sálehi, grundare av Vakansa och affärsutvecklare på Codesign, frågan om en tydlig och offensiv klimatpolitik inom fastighetssektorn.
Politikerna i Storbritannien framstår i det här sammanhanget som mer progressiva och rigorösa när det gäller att skydda historiska strukturer och minska den övergripande miljöpåverkan. Det återstår att se om Sverige kommer att anta en liknande hållning och vidta åtgärder för att bevara sitt kulturarv samtidigt som man anpassar sig till de ökande kraven på hållbarhet och klimatmedvetenhet.
Valhallabadet är en plats i mitt hjärta, en arkitekturhistorisk kronjuvel och en central mötesplats för rekreation, motion och socialt umgänge som vänder sig till hela staden.
Lilla London – vi har nu möjlighet att ge nytt liv åt Valhallabadet, samtidigt som staden tar inspiration från Storbritannien för att intensifiera ansträngningarna att minska koldioxidutsläppen utifrån målen i Agenda 2030. Låt oss inte missa det här tillfället!
I Storbritannien var Tony Blair en av de drivande krafterna bakom etableringen av BIDs och BID-lagstiftningen infördes vid årsskiftet 2004-05. Planeringsarbete och pilotprojekt hade pågått sedan början av 2000-talet, och lagstiftningen i England blev klar i september 2004. Behovet av förbättringar i den offentliga miljön var en viktig anledning. BIDs, engelsk modell, har fått en något annorlunda framtoning än i USA, med större inflytande från stat och kommun.
Varför BIDs i Storbritannien? Storbritanniens BID-lagstiftning syftar till: • att uppmuntra samverkan mellan det lokala näringslivet, fastighetsbolag och offentliga verksamheter • att uppmuntra till investeringar i offentliga miljöer • att offentliga miljöer kännetecknas av “liveability” • att skapa och bibehålla hållbara “communities” • att medborgare och näringsliv skall kunna påverka den urbana miljön, och, i och med detta, den enskilde individens livskvalitet.
Under de senaste 20 åren, sedan lagstiftningen om BIDs infördes i Storbritannien, har Storbritannien gått från noll till mer än 330 BID-distrikt, som bidragit med över 150 miljoner pund till stads- och platsutvecklingen varje år. Storbritanniens BID-distrikt representerar nästan 120 000 företag över hela landet. Bara i London finns det 74 BIDs som genererar 60 miljoner pund av avgiftsinkomster som återinvesteras lokalt för utveckling och förvaltning av London.
Hur utvecklar vi den sköna och sprudlande blandstaden med levande bottenplan som alla snackar om? Vad efterfrågar konsumenterna i dagens läge med höjda räntor och hög inflation? Hur ser trenderna ut i förhållande till tidigare år under 2020-talet?
Rapportsläpp för Cityindex Sverige 2023 avHUI:s analytiker Erik Jonsson i dialog med moderator Christina Friberg från Fastighetsägarna MittNord. Webbinariet avslutades med ett intressant samtal mellan gästerna Anna K. Johansson, Change Director på Tam och Thomas Erséus, VD AMF Fastigheter. Källa: Fastighetsägarna
