Integrationsförslaget: Lundbybadet som framtidens centralbad och tågstationen “Göteborg Norra” på Nya Backaplan – intervju i Hela Hisingen

” — Mina barn har varit aktiva i en av stadens simklubbar under många år. Simning är en fantastisk sport med lite skador som också är relativt billig att utföra, det krävs bara en baddräkt eller par badbyxor för att ta det första simtaget. Tyvärr finns det en mycket stor brist på simhallar och simtider för de utövande i Göteborg.
— Därför bör man inte satsa på en stor anläggning i centrum utan tvärtom renovera befintliga anläggningar och utveckla flera anläggningar parallellt. Jag vill restaurera Valhallabadet och utveckla Lundbybadet till Göteborgs nya centralbad. Vill staden bryta segregationen bör inte alla nya offentliga satsningar byggas utmed Västlänkens dragning,


I vår vision bör Hisingens framtida stadsplanering bygga på Business Improvement Districts (BID) som grundidé tillsammans med integration, kulturvärden, väl genomtänkt arkitektur, natur och hållbar bostadsutveckling som attraktionskraft. Läs Intervjun i helahisngen.se !

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se

”Bygg grönt, säkert, vackert och levande” – ny rapport från Stockholms Handelskammare

Medverkande: Göran Cars, professor i samhällsbyggnad Magnus Kuchler, Sverigechef EY Kristina Alvendal, stadsutvecklingsspecialist och initiativtagare Stadsutvecklarna i Värtahamnen Mats Hederos, tidigare vd AMF Fastigheter Fredrik Lantz, uthyrnings- och marknadschef Skanska Hedda Jakobsson, näringspolitisk analytiker Stockholms Handelskammare Samtalet leds av Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.

Vad betraktar egentligen företagen i Stockholm – och deras medarbetare – som attraktivt i dag? Vilka åtgärder måste till för att öka magnetismen i Stockholms arbetsplatsområden och kontorskvarter? Och vad står på spel för de platser som inte kan leverera på detta, där stadsattraktiviteten har förbisetts? Under ett seminarium fredagen den 25:e mars presenterade Stockholms Handelskammare en ny rapport om den avgörande betydelsen av attraktiva miljöer för talangattraktion och kreativitet. Stockholms Handelskammare

BID-lagen bygger på en demokratisk omröstning – precis som i Sveriges riksdag



Manchester BID bjuder in medlemmarna för att forma nästa affärsplan (2023-28)

I Sverige finns en oro över att en eventuell BID-lagstiftning skulle medföra tvingande åtgärder och det är kanske därför dags för ett förtydligande kring det. Den internationella BID-lagstiftningen varierar mellan olika länder. Storbritannien har exempelvis ett större inflytande från stat och kommun jämfört med i USA. Gemensamt för den internationella BID-lagstiftningen är att den bygger på en demokratisk process, precis som i valet av politiska partier till Sveriges riksdag, utifrån en gemensamt framtagen affärsplan under en bestämd period ( Storbritannien 5 år ) .

Under de senaste tio åren har Manchester BID arbetat nära sina medlemmar för att leverera evenemang, marknadsföra stadskärnan och göra Manchester till en av de mest levande, attraktiva och motståndskraftiga stadskärnorna i Storbritannien. Nu blickar Manchester BID framåt mot de kommande fem åren. I december kommer deras BID att gå till en juridisk omröstning för den tredje mandatperioden för att fortsätta deras viktiga arbete.

Läs mer om arbetet i Manchester och deras kommande omröstning!

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se

Main Street Programs: ”Four Point Approach” och ”Eight Principles of Success”

Inom Platsutveckling.se inspireras vi av både BID-lagstiftningen och av ”Main Street Program”-modellen. Modellen för Main Street Program har utvecklats av kulturmiljövården i USA och man arbetar utifrån modellens fyra huvudteman, som därefter bryts ner i åtta undergrupper. Det är de så kallade ”Main Street Programs – Four Point Approach” och ”The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success” ! 

Main Street Programs – Four Point Approach

1/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”.
Intressant arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.

2/ ”PR och reklam – handlar om förbättrade affärer” – image och erbjudanden
Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.

3/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort
Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.

4/ ”Ompositionera” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten
Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.

The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success

1/ Satsa på bredd
Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.

2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning
”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”.
Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.

3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra
Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.

4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan
Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.

5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar
Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.

6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta
Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!

7/ Förändring – skeptiker kan bli troende
Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.

8/ Genomföra och fullfölja
För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se 

Neighborhood Next – San Diego skall utvecklas som blandstad med regenerativ 15-minuters stadsdel

San Diego i Kalifornien skall utvecklas med blandstad och regenerativ 15-minuters stadsdel. Förslaget kallas för Neighborhood Next och är tänkt som  blandstad för alla inkomstnivåer. I Neighborhood Next vävs boendemiljöer, kommersiella lokaler, kulturverksamheter och lokaler för rekreation samman genom gröna promenadstråk och offentliga parker i en relativt låg skala.  Förslaget för den nya stadsdelen i San Diego är utarbetat av två danska arkitektkontor och skulle kunna vara en fin förebild för utvecklingen av Framtidens Backaplan.

”I regenerativ verksamhet prioriteras saker på ett annat sätt än i hållbar verksamhet. Regenerativ verksamhet förutsätter att vi styr bort från linjära modeller mot cirkulär ekonomi och anpassar verksamheten så att den sker på naturens villkor. ”  www.regenerativtjordbruk.fi 

Förslaget kommer som ett svar på Kaliforniens utmaningar med klimatet, bilberoende, höga boendekostnader, segregation, stadsutglesning och monofunktionell stadsplanering. Den monofunktionella staden, med enorma motvägslandskap och separerade områden för boende, handel och arbete, skall utvecklas till klimatvänlig blandstad för alla. Klimathotet och ökade bostadskostnader har tvingat staten att börja arbeta för minskat bilberoende och för att begränsa koldioxidutsläppen.

Neighborhood Next kommer att utvecklas utifrån visionen om ”15-minutersstaden” där arbetsplatser, skolor, grönområden och shopping skall finnas inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet. Ambitionen är att utveckla stadsdelen som ett ekosystem, med en blandning av lokalbefolkning, shoppare och turister.

Teamet bakom Neighborhood Next har därför presenterat ett ”radikalt gång- och cykelvänligt” samhälle som sätter människan i centrum. I förslaget tas stora ytor i anspråk för parker och grönytor. I planen ingår också att 25 % av stadsdelens 5 000 bostäder skall byggas som prisvärda bostäder. En bro föreslås även över motorvägen för att koppla stadsdelen till floden, vilket förbättrar den naturliga miljön och förbindelsen från ”Bay-to-Bay.” Stadsdelens huvudpromenadsstråk planeras som en väv med flera gångvägar som kantas av byggnader i varierande skala i både höjd och bredd.

Det kommer även att byggas en ny arena, som är tänkt att fungera för både konsert- och sportevenemang. Arenan kommer också att erbjuda kommersiella lokaler och lokaler för möten, delningstjänster, utbildning, biblioteksverksamhet, barnomsorg och kulturverksamheter.

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se 

Källa: Översättning från artikel i www.archdaily.com 

Tänk globalt – agera lokalt: Dan Biederman är BID-gurun som lyfte byggnadsminnet Bryant Park i New York

”First, you have to be in an area where there’s some concentration of real estate and where the commercial [interests] care about the neighborhood. Bryant Park could still be done in another borough, but it would be harder.”  Bryant Park Corp. President Dan Biederman

Tänk globalt – agera lokalt
New York City formade sitt första BID 1984. Idag finns 76 stycken. Modedistriktet Meatpacking District, Times Square, 125th Street i Harlem, Grand Central Partnership och Bryant Park är några exempel. Den lyckade satsningen på att revitalisera stadsmiljöer genom BID har gjort staden till en förebild för modellen i hela världen.


Samtal med Daniel Biederman om arbetet med BIDs som Grand Central Partnership, 34th Street Partnership, Chelsea Improvement Company och Bryant Park Corporation.

”Public park, meet private partnership”
Bryant Park i New York är kanske det främsta exemplet på hur BID-modellen även används för att lyfta nergångna stadsparker. Narkotikamissbruk och kriminalitet präglade Bryant Park i slutet av 1980-talet. Närliggande affärsverksamheter tynade bort och fastighetsbeståndet förföll. 1992 formades ett BID för parkens upprustning med ökade fastighetsvärden och stärkt handel i den omgivande bebyggelsen som resultat.

BIDs är en framgångsrik och väl beprövad OPS-lösning
BIDs är en framgångsrik och väl beprövad OPS-lösning för utveckling och förvaltning av stadsmiljöer. BID ger sådan service som kommuner förväntas ge men inte förmår, och öppnar möjligheten för privata aktörer att tillsammans med det offentliga ta initiativ till tillväxt under devisen ”building a better place for business by investing in neighbourhoods”. En BID-lagstiftning formulerades i Kanada på 60-talet och tillämpas alltmer i övriga världen – i Europa främst i Storbritannien, Skottland och Tyskland. I New York City är BID-lagstiftningen en viktig driver sedan 30 år tillbaka. En svensk version är nu varmt välkommen!

Varvsstaden och Malmö bygger Sveriges nya centralbank med cirkulär ekonomi och återbruk i centrum

Varvsstaden är Kockums gamla varvsområde i Malmö som nu utvecklas till ny stadsdel och länk mellan centrala Malmö och Västra Hamnen. I det framtida Varvsstaden är visionen att ny bebyggelse skall samspela med varvets bevarade industriarkitektur och ge stadsdelen en tydlig och egen identitet.

I utvecklingen av Varvsstaden finns också ett tydligt fokus på återbruk och cirkulärt byggande. Byggnader bevaras och/eller demonteras med målsättningen att större delen av det byggmaterial från demonterade byggnader skall kunna återanvändas och återbrukas till nya byggnader i stadsdelen. För att hålla koll på allt material som demonteras krävs en ny centralbank för stadsdelen. Det är här som Materialbanken kommer in!

Välkommen till Platsutveckling Think Tank våren 2022

Bygg gröna/trevliga städer med människan i centrum. Frågor? ”Create streets for everyone. How? Plant street trees. Make them easy to walk. And check that most people find them attractive.”

Hur kan vi se våra kulturhistoriska miljöer som tillgångar i utvecklingen av stadsmiljöer, orter och platser? Vad bidrar kulturmiljö – och naturvården med i den cirkulära ekonmin och i det hållbara regenerativa samhällsbyggandet?

Med Platsutveckling Think Tank önskar vi starta ett offentligt samtal kring kulturarvet och platsutveckling.Platsutveckling Think Tank startades under januari 2022 och är en kostnadsfri digital mötesplats för alla som önskar föra ett samtal om platsutveckling och kulturarvsfrågor. Vi träffas digitalt på torsdagar kl 19-20 under slutet av varje månad fram till maj månad och återupptar sedan våra träffar i september. Önskar du delta vid diskussionerna under Platsutveckling Think Tank. Anmälan görs på platsutveckling.se !

Landskapsobservatorium Västra Götaland torsdagen den 24:e mars kl 19-20
Till vår nästa Think Tank, torsdagen den 24:e mars kl 19-20, har vi bjudit in universitetslektor Bosse Lagerqvist från Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Bosse kommer att presentera Landskapsobservatorium Västra Götaland. LOVG är en samverkansplattform för att stärka landskapets roll i samhällsutvecklingen och syftar till att komplettera och ge stöd för olika sektorer till ökad samverkan och samordning i arbetet med regional utveckling. Landskapet rymmer många stora och komplexa frågor som kräver ett vidare samspel mellan alla de samhällsintressen som har anspråk på land och vatten. Till exempel är kopplingarna mellan stad och land samt vattenförvaltning stora frågor där kultur i en vidare betydelse med natur och kulturarv kan göra en avgörande skillnad. Allt för ofta hamnar frågorna i stuprör, alternativt hanteras inte alls, eftersom det varken på nationell eller regional nivå finns något samordnande forum.

Datum Platsutveckling Think Tank våren 2022
torsdagen den 24:e mars kl 19-20: Landskapsobservatorium Västra Götaland, LOVG, Bosse Lagerqvist, Göteborgs universitet
torsdagen den 28:e april kl 19-20: Open Sources Sätra Brunn, Tohbbe Lindblom och Gustav Lundin, Brunnsmuseet Sätra Brunn
torsdagen den 26:e maj kl 19-20: Kom med förslag – vad skall vi lyfta under vår sista Think Tank vt-22? Maila oss dina förslag via: thinktank@platsutveckling.se

Allt gott och väl mött!

Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling Think Tank

Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia

Business Improvement Districts – nyckelspelare i revitaliseringen av Downtown LA

Downtown Los Angeles utvecklas med nya bostäder i gamla kontors- och affärsbyggnader. Nancy Nigrosh, boende i Eastern Columbia Building , pratar om en levande blandstad med grannar som svenska Acne Studios.


Downtown Center Business Improvement District är centrala Los Angeles största BID. Tillsammans med övriga centrala BIDs arbetar de för att Downtown LA skall fortsätta att utvecklas till en attraktiv miljö för business, kultur och boende. 

Repris: BID-lag och nystartszoner – möjligheter som tar tag i stadsdelstorgets utmaningar

Lyktan

Nyrestaurerade Lyktan skulle kunna bli en perfekt samlingspunkt för uppstarten av ett BID i Kortedala i Göteborg.

Hur skulle  ABC-staden 3.0 kunna se ut? Hösten 2017 kom en motion i riksdagen om en svensk BID-lagstiftning, GT:s och GP:s ledarsidor har tidigare uppmanat till försök av nystartszoner i Göteborg. Arbete, bostad och centrumanläggning i samma stadsdel var den så kallade ABC-stadens motto. Först ut var Vällingby utanför Stockholm. Stadsdelarna var indelade i så kallade grannskapsenheter med centrumanläggningar, stadsdelstorg och mindre butiker in på husknuten. Privatbilismens snabba utveckling samt handelns expansion mot större enheter och självbetjäning medförde tyvärr att ABC-tankarna dog sotdöden.

Projektekonomin måste utvecklas och förbättras till hållbara lösningar över tid. Vi ser i dag stora utmaningar med utanförskap och brottslighet i många av våra förortsområden. Med inspiration från Frankrike föreslogs därför nystartszoner för bättre sysselsättning och ökad trygghet i stadsdelarna. Tanken är att nystartszonerna skall ha lägre avgifter för arbetsgivare som anställer boende i närområdet. Att bryta den negativa spiralen av arbetslöshet i stadsdelarna är viktigt och det gäller att gå från utredningar och tillfälliga projekt till hållbara förbättringar. BID-lagstiftning och nystartszoner skulle kunna bli en spännande möjlighet.  Låt lokala samverkansorganisationer utveckla och förvalta stadsdelarna med arbete, bostäder och service utifrån dagens behov!

Motion 2017/18:363: BID – Business Improvement Districts
Vällingby var Sveriges första ABC-stad.