Heritage Trust Network arrangerar konferens om platsutveckling av historiska gator och orter

Förnyelsen av bygator och småorter kräver starkt engagemang från det lokala samhället. Den 5:e juni kommer den brittiska organisationen Heritage Trust Network att arrangera en konferens med platsbesök i orten Wakefield för att belysa betydelsen av det.

Platsen för konferensen är Unity Hall i Wakefield. Programmet kommer att innehålla inspirerande föredrag med praktiska exempel och fallstudier. Efter föreläsningarna erbjuds deltagarna en guidad stadsvandring för att uppleva det pågående lokala arbetet inom Wakefields Heritage Action Zone. Den brittiska regeringen har under 2021-2024 satsat 95 miljoner pund i High Streets Heritage Action Zone-programmet via Historic England. Programmet har arbetat med 67 High Streets runt om i England genom att kombinera investeringar i byggnader och butiksfasader med samhällsengagemang och kulturevenemang. Hittills har 571 historiska byggnader och 255 butiksfasader fått stöd för underhåll, restaureringar och återbruk. Stödet har även skapat nya förutsättningar för 30 000 kvadratmeter av vakanta kommersiella ytor runt om i Storbritannien.

Heritage Trust Network är en medlemsorganisation som verkar över hela Storbritannien och fokuserar på att bevara, restaurera och förvalta historiska byggnader, miljöer och platser. Deras arbete stödjer lokala kulturarvsorganisationer, samhällsgrupper och sociala företag i deras strävan att bevara och främja det kulturarvet.
Läs mer »»»

Ny studie i Storbritannien visar kulturarvets ekonomiska värde i livskvalitet och välbefinnande

Sedan januari 2021 har Storbritannien arbetat med en strategi som betonar sambandet mellan kultur, kulturattraktioner, kulturarv, välbefinnande, livskvalitet och ekonomiska värden. Syftet med arbetet är att tillhandahålla beslutsunderlag och beakta de ekonomiska värden som kultur, kulturattraktioner och kulturarv genererar för välbefinnande och livskvalitet.

En ny studie, presenterad den 21 mars, visar att livskvaliteten och välbefinnandet ökar med ett värde på 6 195 kronor (515 brittiska pund) per år för dem som bor nära kulturarv eller kulturattraktioner. Den totala årliga livskvalitetsvärdet för människors dagliga interaktion med kulturarv och kulturattraktioner uppskattas vara cirka 354 miljarder kronor (29 miljarder brittiska pund) i Storbritannien.

Relationen mellan kulturtäthet och livskvalitet är intressant och involverar kulturella, sociala och psykologiska aspekter.

  • Identitet och tillhörighet: Kulturarvet representerar ofta identitet och tillhörighet för samhällen, vilket kan stärka människors känsla av förankring och kontinuitet.
  • Kulturellt engagemang och sammanhållning: Platser med hög kulturtäthet främjar kulturellt engagemang och social sammanhållning, vilket kan öka livskvalteten genom att förbättra relationer och gemenskap.
  • Psykologiskt välbefinnande och mening: Kulturarvet bär ofta historiska berättelser och kulturell betydelse, vilket kan bidra till en känsla av mening och välbefinnande hos individer.
  • Estetik och miljökvalitet: Miljöer med rik kulturtäthet kan erbjuda estetisk skönhet och hög miljökvalitet, vilket kan påverka människors mentala hälsa och välbefinnande positivt.
  • Ekonomiska fördelar: Kulturturism och bevarandeinsatser kan indirekt förbättra livskvaliteten genom att skapa arbetstillfällen och förbättra infrastrukturen.
  • Utmaningar och konflikter: Ibland kan bevarandeinsatser kollidera med moderna utvecklingsbehov eller orsaka konflikter kring markanvändning och resursfördelning, vilket kan påverka invånares livstillfredsställelse negativt.

Läs mer »»»

Imponerande utveckling av bilfria staden i New York City

Det är inspirerande att se den imponerande utvecklingen av den bilfria staden i New York City. NYC’s framsteg i att skapa en bilfri stad är verkligen imponerande och erbjuder en vision för en mer hållbar urban framtid. Att ta bort biltrafiken från stadskärnan har många fördelar, inklusive minskad luftförorening, förbättrad trafiksäkerhet och främjande av gång- och cykeltrafik. Åtgärderna kan också bidra till att skapa mer levande och attraktiva stadsmiljöer för invånarna.

Men när vi jämför det med situationen i Sverige kan vi se att liknande reformer verkar stöta på flera hinder. Trots Sveriges rykte som ett progressivt och miljövänligt land har implementeringen av stora förändringar inom stadsmiljö och transport ofta stött på motstånd eller förhalning. Det kan finnas flera faktorer som spelar in, inklusive politiskt motstånd, ekonomiska överväganden och motstånd från bilindustrin.

Även om det kan vara svårt att göra exakt vad som har uppnåtts i NYC, kan det finnas lärdomar och bästa praxis som kan anpassas och tillämpas på lokala förhållanden i Sverige. Att skapa en bilfri stad är en ambitiös vision.
Läs mer »»»

Förslag 13020: Skanstorgshallen borde återuppstå – Göteborgsfamiljen föreslår saluhall på Skanstorget i nytt Göteborgsförslag

Skanstorget i Göteborg blev salutorg år 1896 och prydde stadens centrum med sin karaktäristiska beläggning av kullersten och gångbanor av tuktad sten. En ikonisk del av torget var den cirkelformade saluhallen som byggdes år 1898 och blev känd som ”Spottkoppen” i folkmun med sina 23 bodar.

Historiskt sett var Skanstorget ett av de mest avbildade motiven på vykort i början av 1900-talet och ansågs vara inte bara Sveriges vackraste torg utan även ett av de finaste i hela norra Europa. Att återskapa dess forna prakt skulle inte bara vara en återgivning av historien utan också ett sätt att återinföra en bit av stadens själ i dess moderna utveckling.

Men årsskiftet 1940-1941 markerade ett dramatiskt skifte när beslutet fattades att riva saluhallen. Under det följande året försvann hallen från Skanstorget, och med den försvann också en del av torgets identitet. Tage William-Olsson, stadsplanechef i Göteborg från 1943, hade en vision om att återställa Skanstorget till sin forna glans och återigen göra det till en stolt symbol för staden.

Göteborgsfamiljen skriver i förslaget att staden bjöd in göteborgarna att delta i en demokratisk process 2018 för att diskutera Skanstorgets framtid. Trots möjligheten till medborgardialog verkade det mest uppenbara alternativet att återskapa det historiska salutorget inte vara en del av den diskussionen.

I Göteborgsfamiljens Göteborgsförslag föreslås en modern tolkning av det gamla salutorgskonceptet, med färre men större lokaler som bättre passar dagens näringslivsbehov. Göteborgsfamiljen menar att med rätt mix av näringsidkare, både lokala och regionala, samt eventuellt några restauranger och kaféer, kan Skanstorget återigen bli stadens mest livfulla torg.

Runt Skansen Kronan och Skanstorget skapades 1912 Skansparken, finansierad av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Göteborgsfamiljens förslag kan kanske också leda till en restaurering av den försummade och förfallna Skansparken, vilket skulle vara en härlig överraskning och ett mycket trevligt påskägg för göteborgarna°

Gå in och rösta på förslaget » » »

Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten

Vi hade förmånen att vara gäster hos podden Beyond Our Places, som gästade Hotel Eggers i Göteborg. Gentrifiering är ett begrepp som ofta väcker starka känslor och är förknippat med negativa konsekvenser för dem som redan lever och verkar i områden som genomgår processen. Trots det observerar vi hur område efter område förändras med ökad attraktivitet och statushöjning som följd, ofta under parollen av social hållbarhet. Det väcker frågor kring hur vi kan skapa en stad där många kan leva och verka utan att drabbas av gentrifieringens konsekvenser. Dessutom är det viktigt att reflektera över hur landsbygden påverkas när allt fler välbeställda storstadsbor köper hus där.

#7 Torbjörn Lindstedt och Diana Uppman – Om gentrifieringens olika ansikten

Från ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att se fastighetsägare med resurser ta hand om förfallna hus och bevara deras kulturvärden och livslängd. Det förutsätter dock att de nya ägarna är insiktsfulla nog att involvera skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare, och att kommunala myndigheter har rätt kompetens och agerar i enlighet med plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.

Det är viktigt att beakta dessa aspekter när vi diskuterar gentrifiering och dess konsekvenser. Vi vill tacka Diana Uppman och Beyond Our Places för ett intressant och givande samtal om gentrifiering och platsutveckling. Vi ser fram emot fortsatta samtal och undersökningar inom området!

I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.

Arkitekturpärla i världsklass –  Göteborgs stadsmuseum och bebyggelseantikvarie Anette Lindgren om Valhallabadets kvaliteter

Valhallabadets utebasäng. Foto: Bertil Wahlin. Ur boken Göteborg idag och för längesen 1971.

Göteborgs stadsmuseum har gjort ett väldigt fint reportage om Valhallabadet och dess kvaliteter. Valhallabadet stod klart 1956 som Sveriges största badhus och har en rik historia och är en symbol för både 1950-talets arkitektur och Göteborgs lokala gemenskap. 

Skall vi verkligen tillåta att det här unika och fantastiska badhuset rivs? Finns det inga andra alternativ Göteborgs stad? Genom att investera i badets restaurering och modernisering kan staden inte bara bevara sitt kulturarv utan också främja folkhälsan och simkunnigheten hos sina invånare. 

15-minutersstaden 2.0  – Mustafa Sherif möter professor Carlos Moreno

Paris borgmästare, Anne Hidalgo, har påbörjat arbetet med den så kallade 15-minutersstaden.

I sin podd, Urbanistica Podcast, tar stadsplaneraren Mustafa Sherif upp frågan om hur 15-minutersstaden 2.0 kan utformas när han möter arkitekten och stadsplaneraren professor Carlos Moreno. Carlos Moreno är känd för att ha introducerat idén om 15-minutersstaden genom en rapport för Paris stad 2016. I avsnittet delar Carlos Moreno med sig av sina tankar om hur 15-minutersstaden kan utvecklas och förbättras.

15-minutersstaden är ett begrepp inom stadsplanering som syftar till att skapa stadsområden där invånarna har tillgång till de flesta av sina dagliga behov inom en 15-minuters promenad- eller cykelavstånd från sina hem. Tanken är att minska behovet av långa pendlingar och bilresor genom att koncentrera olika typer av verksamheter och tjänster, såsom arbetsplatser, skolor, affärer, parker och rekreationsområden, inom närområdet för invånarna. Närheten inom 15 minutersstaden  kan bidra till att skapa mer hållbara och levande stadsområden med minskade transporter, mindre trängsel och bättre livskvalitet för invånarna.  15-minutersstaden har blivit alltmer populärt och eftersträvas av många städer runt om i världen.

Mustafa Sherif som driver Urbanistica Podcast.

Paris arbetar med att skapa en 15-minutersstad genom olika åtgärder och initiativ inom stadsplanering och samhällsutveckling. Några av de åtgärder som Paris har vidtagit inkluderar:

  • Utveckling av lokal infrastruktur: Paris satsar på att förbättra och utveckla lokal infrastruktur, såsom gång- och cykelvägar, kollektivtrafiknätverk och offentliga platser, för att underlätta för invånarna att förflytta sig inom sina närområden.
  • Tillgänglighet till service: Genom att placera olika typer av serviceinrättningar, såsom affärer, skolor, arbetsplatser och rekreationsområden, inom gångavstånd från bostadsområden, strävar Paris efter att minska behovet av långa resor och att skapa mer levande och självförsörjande stadsdelar.
  • Stadsomvandling och omvänd planering: Paris har tagit initiativ till stadsomvandlingsprojekt och omvänd planering, där man omformar och anpassar stadens fysiska miljö för att främja närheten och tillgängligheten till olika tjänster och aktiviteter inom närområdet.
  • Medborgardelaktighet och samarbete: Paris involverar aktivt sina invånare i planeringsprocessen och uppmuntrar till samarbete mellan olika intressenter för att skapa en 15-minutersstad som är anpassad till invånarnas behov och önskemål

Läs mer »»»

Bebyggelseantikvarien ser ödehusens potential

Hans Johnsson från Torsby. Foto: Aron Eriksson/Sveriges Radio.

Platsutvecklings Hans Johnsson från Torsby är inte främmande för utmaningen med att återuppliva övergivna platser. Han har ägnat sig åt att rädda ett antal ödehus i den värmländska landsbygden. Hans senaste projekt, renoveringen av en gård i byn Fastnäs i Klarälvdalen, har fått mycket uppmärksamhet.

Gården, som består av två boningshus, hade legat övergiven i hela 30 år innan renoveringsarbetet påbörjades för 12 år sedan. För Hans Johnsson är dessa ödehus inte bara gamla strukturer som förfaller utan snarare potentiella skatter av möjligheter och historia.

”När jag ser ett ödehus så känner och tänker jag ofta wow, vilka möjligheter det finns här”, säger Hans Johnsson entusiastiskt. För honom representerar varje förfallet tak och varje sprucket fönster inte bara ett problem utan en möjlighet till förnyelse och återupplivande av det som en gång var.

Efter att ha restaurerat gården Där Nol i Fastnäs och sett dess positiva effekter på lokalsamhället, ser Hans Johnsson nu fram emot att återuppliva granngården. Med varje renoveringsprojekt växer inte bara husen i skönhet och funktionalitet, utan också samhällets stolthet och sammanhållning.

Johnssons arbete är inte bara en kamp mot förfall utan också en hyllning till den värmländska landsbygdens historia och dess människor. Hans vision sträcker sig bortom bara renovering av byggnader; det handlar om att väcka liv i samhällen och bevara deras kulturella arv för kommande generationer.

Läs mer »»»

Husdrömmar: Framtidens kollektiv i Sege Park 

Kollektivet i Sege Park är en bogemenskap.

Vi som arbetar vid platsutveckling.se tror starkt på idén om egna hem och hur den svenska folkhemsmodellen byggdes upp genom rörelsen för egnahem. För att förbättra konkurrensen inom bygg- och fastighetsbranschen behöver vi fler upplåtelseformer, såsom bogemenskaper och kooperativ.

Bogemenskaper, som bygger på idén om att äga sitt eget boende, är ett exempel på detta. I södra Tyskland har man kommit långt med bogemenskaper, och vi finner det mycket sympatiskt. Ta gärna en titt på avsnittet om Framtidens kollektiv i Sege Park på Husdrömmar. Mycket inspirerande!

Läs mer » » »

Arkitekturdebatt: Arkitekturpolitik handlar inte om att agera som smakdomare

Operahuset i Sydney skulle troligen inte accepteras av ”smakpoliserna” inom Arkitekturupproret och Yimby.

Oavsett om det handlar om klassiskt eller modernt, fult eller snyggt, Yimby eller Nimby. Var finns nyanserna i dagens arkitekturdebatt? Lars Autrup, direktör vid danska Arkitektföreningen, anser inte att arkitekturpolitik handlar om att fungera som en smakdomare.   

“Arkitekturpolitik handlar inte om att agera som domare över vad som är fult eller vackert, men den bör fokusera på att säkerställa särskilda kvaliteter i den byggda miljön. Policyn bör också bidra till att uppfylla kommunens mål om hållbar stadsutveckling och om att säkerställa övergripande sammanhang mellan gammalt och nytt samt mellan land och stad. Den kan relatera till allt från tomma butikslokaler och överfulla stränder till avfolkning, integration, hälsa, turism, gröna initiativ etc. Med andra ord: att skapa attraktiva fysiska förutsättningar för invånare, näringsliv och besökare i kommunen.'” Lars Autrup, direktör vid danska Arkitektföreningen

Lars Autrups debattartikel är välformulerad och träffsäker, och skulle definitivt berika den svenska arkitekturdebatten. Diskussionen om arkitektur i Sverige har ofta hamnat i polariserade lägen, där nyanser gått förlorade och populistiska ståndpunkter tagit överhanden. Genom att bidra med sin artikel kan Autrup hjälpa till att lyfta fram mer nyanserade och insiktsfulla perspektiv. Vi välkomnar dig hjärtligt till Sverige och Göteborg för vidare diskussion och reflektion!

Läs mer » » »