15-minutersstaden 2.0  – Mustafa Sherif möter professor Carlos Moreno

Paris borgmästare, Anne Hidalgo, har påbörjat arbetet med den så kallade 15-minutersstaden.

I sin podd, Urbanistica Podcast, tar stadsplaneraren Mustafa Sherif upp frågan om hur 15-minutersstaden 2.0 kan utformas när han möter arkitekten och stadsplaneraren professor Carlos Moreno. Carlos Moreno är känd för att ha introducerat idén om 15-minutersstaden genom en rapport för Paris stad 2016. I avsnittet delar Carlos Moreno med sig av sina tankar om hur 15-minutersstaden kan utvecklas och förbättras.

15-minutersstaden är ett begrepp inom stadsplanering som syftar till att skapa stadsområden där invånarna har tillgång till de flesta av sina dagliga behov inom en 15-minuters promenad- eller cykelavstånd från sina hem. Tanken är att minska behovet av långa pendlingar och bilresor genom att koncentrera olika typer av verksamheter och tjänster, såsom arbetsplatser, skolor, affärer, parker och rekreationsområden, inom närområdet för invånarna. Närheten inom 15 minutersstaden  kan bidra till att skapa mer hållbara och levande stadsområden med minskade transporter, mindre trängsel och bättre livskvalitet för invånarna.  15-minutersstaden har blivit alltmer populärt och eftersträvas av många städer runt om i världen.

Mustafa Sherif som driver Urbanistica Podcast.

Paris arbetar med att skapa en 15-minutersstad genom olika åtgärder och initiativ inom stadsplanering och samhällsutveckling. Några av de åtgärder som Paris har vidtagit inkluderar:

  • Utveckling av lokal infrastruktur: Paris satsar på att förbättra och utveckla lokal infrastruktur, såsom gång- och cykelvägar, kollektivtrafiknätverk och offentliga platser, för att underlätta för invånarna att förflytta sig inom sina närområden.
  • Tillgänglighet till service: Genom att placera olika typer av serviceinrättningar, såsom affärer, skolor, arbetsplatser och rekreationsområden, inom gångavstånd från bostadsområden, strävar Paris efter att minska behovet av långa resor och att skapa mer levande och självförsörjande stadsdelar.
  • Stadsomvandling och omvänd planering: Paris har tagit initiativ till stadsomvandlingsprojekt och omvänd planering, där man omformar och anpassar stadens fysiska miljö för att främja närheten och tillgängligheten till olika tjänster och aktiviteter inom närområdet.
  • Medborgardelaktighet och samarbete: Paris involverar aktivt sina invånare i planeringsprocessen och uppmuntrar till samarbete mellan olika intressenter för att skapa en 15-minutersstad som är anpassad till invånarnas behov och önskemål

Läs mer »»»

Bebyggelseantikvarien ser ödehusens potential

Hans Johnsson från Torsby. Foto: Aron Eriksson/Sveriges Radio.

Platsutvecklings Hans Johnsson från Torsby är inte främmande för utmaningen med att återuppliva övergivna platser. Han har ägnat sig åt att rädda ett antal ödehus i den värmländska landsbygden. Hans senaste projekt, renoveringen av en gård i byn Fastnäs i Klarälvdalen, har fått mycket uppmärksamhet.

Gården, som består av två boningshus, hade legat övergiven i hela 30 år innan renoveringsarbetet påbörjades för 12 år sedan. För Hans Johnsson är dessa ödehus inte bara gamla strukturer som förfaller utan snarare potentiella skatter av möjligheter och historia.

”När jag ser ett ödehus så känner och tänker jag ofta wow, vilka möjligheter det finns här”, säger Hans Johnsson entusiastiskt. För honom representerar varje förfallet tak och varje sprucket fönster inte bara ett problem utan en möjlighet till förnyelse och återupplivande av det som en gång var.

Efter att ha restaurerat gården Där Nol i Fastnäs och sett dess positiva effekter på lokalsamhället, ser Hans Johnsson nu fram emot att återuppliva granngården. Med varje renoveringsprojekt växer inte bara husen i skönhet och funktionalitet, utan också samhällets stolthet och sammanhållning.

Johnssons arbete är inte bara en kamp mot förfall utan också en hyllning till den värmländska landsbygdens historia och dess människor. Hans vision sträcker sig bortom bara renovering av byggnader; det handlar om att väcka liv i samhällen och bevara deras kulturella arv för kommande generationer.

Läs mer »»»

Husdrömmar: Framtidens kollektiv i Sege Park 

Kollektivet i Sege Park är en bogemenskap.

Vi som arbetar vid platsutveckling.se tror starkt på idén om egna hem och hur den svenska folkhemsmodellen byggdes upp genom rörelsen för egnahem. För att förbättra konkurrensen inom bygg- och fastighetsbranschen behöver vi fler upplåtelseformer, såsom bogemenskaper och kooperativ.

Bogemenskaper, som bygger på idén om att äga sitt eget boende, är ett exempel på detta. I södra Tyskland har man kommit långt med bogemenskaper, och vi finner det mycket sympatiskt. Ta gärna en titt på avsnittet om Framtidens kollektiv i Sege Park på Husdrömmar. Mycket inspirerande!

Läs mer » » »

Arkitekturdebatt: Arkitekturpolitik handlar inte om att agera som smakdomare

Operahuset i Sydney skulle troligen inte accepteras av ”smakpoliserna” inom Arkitekturupproret och Yimby.

Oavsett om det handlar om klassiskt eller modernt, fult eller snyggt, Yimby eller Nimby. Var finns nyanserna i dagens arkitekturdebatt? Lars Autrup, direktör vid danska Arkitektföreningen, anser inte att arkitekturpolitik handlar om att fungera som en smakdomare.   

“Arkitekturpolitik handlar inte om att agera som domare över vad som är fult eller vackert, men den bör fokusera på att säkerställa särskilda kvaliteter i den byggda miljön. Policyn bör också bidra till att uppfylla kommunens mål om hållbar stadsutveckling och om att säkerställa övergripande sammanhang mellan gammalt och nytt samt mellan land och stad. Den kan relatera till allt från tomma butikslokaler och överfulla stränder till avfolkning, integration, hälsa, turism, gröna initiativ etc. Med andra ord: att skapa attraktiva fysiska förutsättningar för invånare, näringsliv och besökare i kommunen.'” Lars Autrup, direktör vid danska Arkitektföreningen

Lars Autrups debattartikel är välformulerad och träffsäker, och skulle definitivt berika den svenska arkitekturdebatten. Diskussionen om arkitektur i Sverige har ofta hamnat i polariserade lägen, där nyanser gått förlorade och populistiska ståndpunkter tagit överhanden. Genom att bidra med sin artikel kan Autrup hjälpa till att lyfta fram mer nyanserade och insiktsfulla perspektiv. Vi välkomnar dig hjärtligt till Sverige och Göteborg för vidare diskussion och reflektion!

Läs mer » » »

Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten

Vi hade förmånen att vara gäster hos podden Beyond Our Places, som gästade Hotel Eggers i Göteborg. Gentrifiering är ett begrepp som ofta väcker starka känslor och är förknippat med negativa konsekvenser för dem som redan lever och verkar i områden som genomgår processen. Trots det observerar vi hur område efter område förändras med ökad attraktivitet och statushöjning som följd, ofta under parollen av social hållbarhet. Det väcker frågor kring hur vi kan skapa en stad där många kan leva och verka utan att drabbas av gentrifieringens konsekvenser. Dessutom är det viktigt att reflektera över hur landsbygden påverkas när allt fler välbeställda storstadsbor köper hus där.

#7 Torbjörn Lindstedt och Diana Uppman – Om gentrifieringens olika ansikten

Från ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att se fastighetsägare med resurser ta hand om förfallna hus och bevara deras kulturvärden och livslängd. Det förutsätter dock att de nya ägarna är insiktsfulla nog att involvera skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare, och att kommunala myndigheter har rätt kompetens och agerar i enlighet med plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.

Det är viktigt att beakta dessa aspekter när vi diskuterar gentrifiering och dess konsekvenser. Vi vill tacka Diana Uppman och Beyond Our Places för ett intressant och givande samtal om gentrifiering och platsutveckling. Vi ser fram emot fortsatta samtal och undersökningar inom området!

I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling Think Tank

Ny utvecklingsplan för att revitalisera Chicagos stadskärna

En ny utvecklingsplan för Chicagos stadskärna har nyligen presenterats av borgmästaren Brandon Johnson. Liksom många svenska städer möter även Chicago utmaningar med butiksdöd och restaurangnedläggningar. Borgmästaren har en vision för att revitalisera stadskärnan genom att satsa på sport- och kulturevenemang.

I utvecklingsplanen inkluderas även flera projekt för att utveckla butikslokaler och kommersiella stråk, vilka kommer att få ekonomiskt stöd på upp till 250 000 dollar från stadens småföretagsfond. Borgmästare Johnson ser småföretag som nyckeln till blomstrande samhällen och betonar vikten av ekonomiskt stöd för att skapa aktivitet och tillväxt i områden som har ett stort behov av ekonisk stimulans. 

Läs mer » » » 

Platsutveckling Think Tank 13. Återbygget 7/3 kl 19-20

Yxmakare Julia KalthoffÅterbruk och hantverk skulle kunna bidra till att göra städer och orter mer levande när butikerna blir digitala och lämnar det fysiska rummet. Pompe Hedengren föreslår i en intervju i Fastighetstidningen att tomma kontorslokaler skulle kunna öppnas upp för att omvandlas till ateljéer för konstnärer och hantverkare. Foto: Mattias Lindbäck.

datum: torsdag mars 7 mars 2024
tid: 19-20
hur: 
digitalt – via zoom. länk mailas ut 6 mars.
anmälan: senast 6 mars via formulär » » »

FN:s globala utvecklingsmål, Agenda 2030, omfattar 17 globala mål för att främja hållbar utveckling. Som en del av det initiativet har EU satt upp mål om att 70 procent av allt avfall skall återanvändas, återvinnas eller på annat sätt nyttjas före 2030. Till Platsutveckling Think Tank 13 hälsar vi Återbyggets grundare och VD, Per Holst, välkommen. Bygg- och fastighetssektorn står för över en femtedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Som tidigare hantverkare insåg Per det enorma slöseriet inom byggindustrin och kände att han ville vara en del av lösningen. Nu är han stolt över att leda ett företag som har starkt fokus på hållbarhet och återbruk.

Återbygget är ett företag som tar ett stort steg mot att minska miljöförstöringen inom byggsektorn. De är specialiserade på att återanvända och återvinna byggmaterial som annars skulle ha gått förlorade efter rivningar och ombyggnationer. Deras kombinerade butiks- och lagerlokal på Sigurdsgatan 35 i Västerås erbjuder inte bara plats för handel och förvaring utan fungerar också som en plattform för förändring och innovation inom byggindustrin.

Företaget tror på förändring genom samverkan och på att skapa ett helhetsgrepp. De strävar efter att skapa cirkulära flöden genom att koppla samman avfallsflöden från olika källor och erbjuda en hållbar marknad där inga resurser går till spillo. Som verktyg i det arbetet använder de återbruksappen Palats, som presenterades av Henrik Olausson under Platsutveckling Think Tank 6.

Återbyggets verksamhet fokuserar på Mälardalen, men deras visioner sträcker sig långt bortom Mälardalens gränser. Som ett socialt företag med en stark förankring i människor och miljö strävar de mot att uppfylla samtliga mål inom Agenda 2030.

anmälan: senast 6 mars via formulär » » »

Läs mer »»»



Återbygget är en del av en global rörelse inom samhällsbyggnadsbranschen. I Vancouver i Kanada arbetar företaget Unbuilders med selektiva rivningar och försäljning av återbrukat byggmaterial.

En gemensam berättelse och vision för Sverige

Att kunna forma en långsiktig gemensam vision och berättelse om ett förbättrat samhälle är avgörande, särskilt i dagens polariserade och pragmatiska politiska klimat. Det är ofta bristen på en sådan övergripande vision som hindrar samhället från att enas kring gemensamma mål och prioriteringar.

Fokuserar vi på platsutveckling, inser vi att det handlar om mycket mer än bara fysiska förändringar. Det handlar om att skapa en ny vision för platsen tillsammans med lokalbefolkningen och andra lokala aktörer. Genom att engagera alla delar av samhället kan platsutvecklingen bli en kraftfull motor för samhällsutveckling, med förhoppningen att gynna alla samhällsklasser och skapa en mer inkluderande och hållbar framtid.

Per Schlingmanns ledare i Borås Tidning belyser vikten av en sådan gemensam berättelse och vision för Sverige. Det är genom att tydligt definiera och kommunicera vart vi är på väg som vi kan skapa enighet och framsteg. Att arbeta tillsammans för att forma denna berättelse är en nödvändig förutsättning för att möta de utmaningar och möjligheter som ligger framför oss.

Läs Per Schlingmanns ledare i Borås Tidning »»»

BID-lagen är en framgångssaga för Storbritanniens stads- och platsutveckling

I Storbritannien var Tony Blair en av de drivande krafterna bakom etableringen av BIDs och BID-lagstiftningen infördes vid årsskiftet 2004-05. Planeringsarbete och pilotprojekt hade pågått sedan början av 2000-talet, och lagstiftningen i England blev klar i september 2004. Behovet av förbättringar i den offentliga miljön var en viktig anledning. BIDs, engelsk modell, har fått en något annorlunda framtoning än i USA, med större inflytande från stat och kommun.

Varför BIDs i Storbritannien?
Storbritanniens BID-lagstiftning syftar till:
•  att uppmuntra samverkan mellan det lokala näringslivet, fastighetsbolag och offentliga verksamheter
•  att uppmuntra till investeringar i offentliga miljöer
•  att offentliga miljöer kännetecknas av “liveability”
•  att skapa och bibehålla hållbara “communities”
•  att medborgare och näringsliv skall kunna påverka den urbana miljön, och, i och med detta, den enskilde individens livskvalitet.

Under de senaste 20 åren, sedan lagstiftningen om BIDs infördes i Storbritannien, har Storbritannien gått från noll till mer än 330 BID-distrikt, som bidragit med över 150 miljoner pund till stads- och platsutvecklingen varje år. Storbritanniens BID-distrikt representerar nästan 120 000 företag över hela landet. Bara i London finns det 74 BIDs som genererar 60 miljoner pund av avgiftsinkomster som återinvesteras lokalt för utveckling och förvaltning av London.

Läs mer »»»

Revitaliseringen av Continental Building blev startskottet för Historic Core Business Improvement District (BID) i Los Angeles – vilka lärdomar kan Sverige dra från BID-modellen när det gäller att utveckla och bevara kulturhistoriska miljöer

Continental Building i centrala Los Angeles.

Tom Gilmore, en framstående fastighetsutvecklare och entreprenör, har varit en drivande kraft bakom revitaliseringen av Los Angeles historiska kärna, särskilt inom Historic Core BID-området. Gilmore är välkänd för sitt engagemang för att omvandla historiska byggnader och områden till levande, blandstadsstadsdelar med bostäder, kontor, butiker och restauranger.

Genom åren har Gilmore spelat en central roll i renoveringen av flera betydande byggnader inom Historic Core-området, bland annat Continental Building tillsammans med byggnaderna i Old Bank District, vilka varit viktiga projekt för att återuppliva de centrala delarna av Los Angeles.

Continental Building, en imponerande skyskrapa byggd 1903, stod en gång som en symbol för Los Angeles. Men efter att ha förfallit under åren behövde den en betydande renovering. Under 1990-talet tog Gilmore och hans partner Jerri Perrone över Continental Building och genomförde en omfattande renovering och omvandling. Resultatet blev en blandad användning av bostäder, kontor och kommersiella utrymmen, vilket kickstartade revitaliseringen av Downtown Los Angeles och Historic Core-området.

Old Bank District, ett historiskt kvarter i Downtown Los Angeles, är ett annat exempel på Gilmore och hans partners arbete. Genom att renovera gamla bankbyggnader och bevara den tidstypiska arkitekturen har de omvandlat området till ett blomstrande blandstadsmiljö med bostäder, kontor och en livlig mix av butiker och restauranger.

Genom sitt samarbete med Historic Core BID och andra lokala intressenter har Gilmore bidragit till att främja utvecklingen och bevarandet av området. Hans arbete har lockat uppmärksamhet och investeringar till Historic Core, vilket har bidragit till att återuppliva och förnya de historiska delarna av centrala Los Angeles.

Tom Gilmore och hans partners har spelat en avgörande roll i omvandlingen av både Continental Building och Old Bank District. Deras arbete har inte bara bevarat den historiska arkitekturen utan också skapat levande stadsmiljöer och ekonomisk tillväxt i området, vilket har gjort Historic Core BID till en attraktiv och säker miljö för invånare, besökare och affärsverksamheter.