Favortit i repris: Tänd alla ljus – framtiden innebär hållbar platsutveckling och återstart med nya insikter

Publicerat av

Benjamin Ingrosso och Silvana Imam – Tänd alla ljus.

Det är ett tufft år vi lämnat bakom oss. Genom vaccinet kommer förhoppningsvis återstarten och ljusen kan tändas igen. Samtidigt är det viktigt att vi på allvar drar lärdom av pandemins konsekvenser, och att vi tillvaratar de positiva förändringar som Covid-19 trots allt har medfört.

Återstart innebär nya insikter om klimathotet
En återstart innebär förhoppningsvis, att vi tar med oss nya insikter om klimathotet, och att tempot i arbetet med ett fossilfritt samhälle höjs rejält. Sverige behöver därför införa ekonomiska reformer för grön skatteväxling och skapa fler incitament för ökad lönsamhet vid köp av tjänster.

Paris borgmästare sätter människan i centrum genom lokal livskvalitet
Paris borgmästare, Anne Hidalgo, har påbörjat arbetet med den så kallade 15-minutersstaden. I Anne Hidalgos vision om 15-minutersstaden kommer människan i centrum och där skall jobb, skolor, grönområden och shopping finnas inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet. Tankarna om 15-minutersstaden bygger på ökad lokal utveckling i närområdet, för svensk del vore det spännande att förena Anne Hidalgos planer för 15-minutersstaden tillsammans med näringspolitiska reformer som en svensk BID lagstiftning.

Den cirkulära ekonomin är aptitlig
Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar och uppmuntra till köp av tjänster framför köp av nya produkter. Rent krasst, det handlar om att det måste bli lönsammare för framtidens konsumenter att laga, återbruka och återvinna. Genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion av varor skulle återstarten kunna gynna visionen om 15-minutersstaden i Sverige. Digitaliseringen skapar nya köpmönster, butiksdöd och tomma stadskärnor. Det är verklighet. Den cirkulära ekonomin skapar ökad efterfrågan på tjänster och skulle kunna vara den vitamininjektion som våra döende innerstäder behöver. Med ökad efterfrågan på tjänster kommer nämligen yrkesgrupper som skräddare, skomakare, möbeltapetserare, fönsterhantverkare, målare, snickare, möbelsnickare, bagare, slaktare, korvstoppare, fiskhandlare, grönsakshandlare, krögare och bryggare att få en renässans och hamna i centrum. Visst låter det aptitligt, med äldre tiders hantverksföretagare, som en grund för framtidens hållbara platsutveckling.

Fossilfritt, lokalt och cirkulärt formar framtiden
Vi kan tända alla ljusen, men det kommer inte att göras av sig självt. Det rekordsnabba framtagande av vaccin mot Covid-19 bygger på att man varit förberedd och proaktiv inom läkemedelsindustrin och forskningen. Det snabba resultatet bygger även på ett väl fungerade samarbete inom såväl näringsliv som inom politiken. Mot bakgrund av alla de umbäranden som pandemin har orsakat, krävs det av oss att vi inte återgår till det som varit. Självklara steg i rätt riktning är satsningar på fossilfritt, lokalt och cirkulärt. En BID-lagstiftning skulle avsevärt underlätta de stegen!

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se

The High Line – rosthögen i luften som utvecklades till en skön stadspark och ett besöksmål i världsklass

Publicerat av

Många tyckte att den var en stor och ful rosthög i luften. Bevarandet av The High Line är berättelsen om ett lokalt gräsrotsarbete som byggde en stadspark och ett besöksmål i världsklass.

Järnväg för frakt av mjölk, kött, råvaror
High Line sträcker sig 22 kvarter från 34:e gatan ner till Gansevoort Street. och det nybyggda Whitney Museum of American Art. Den totala längden är 2,4 kilometer.

År 1929 byggdes järnvägen. Spåren skulle inte gå direkt ovanför avenyerna utan ringla sig mellan byggnader och sedan sammanlänkas direkt med fabrikerna och lagren i stan. Vid denna tid fraktade man mjölk, kött, råvaror och övriga produkter, utan att störa gatutrafiken. Wikiped

Stadspark i luften
Den 9 juni 2009 nyöppnades en del av High Line, nu som en avlång park, från Gansevoort Street i det gamla slakthusområdet, fram till 20:e gatan i Chelsea. Den 7 juli 2011 invigdes ytterligare en sträcka, nu fram till 30:e gatan. Den totala parklängden blev därmed 1,6 kilometer. Den nordligaste sektionen, från 30:e till 34:e gatan, har senare färdigställts.

Drivande i arbetet med att göra om banan till park var två boende i området, Joshua David och Robert Hammond, som träffades på ett möte och bestämde sig för att det gamla spåret skulle få en ny chans. De lyckades få publicitet, och arkitekter som Renzo Piano, Jean Nouvel och Frank Gehry stödde dem. Den nederländske trädgårdsarkitekten Piet Oudolf var ansvarig för utformningen av växtligheten. Wikipedia

Dokumentären ”Elevated Thinking” beskriver arbetet bakom framgångssagan med en stadspark i luften.


The High Line hade inte kunnat förverkligas utan ett mycket engagerat och lokalt gräsrotsarbete för bevarandet av den gamla järnvägssträckningen.

Platsutveckling Think Tank 11 – STF:s och DNT:s arbete med hållbara kulturupplevelser och ett hållbart friluftsliv

Publicerat av


Välkommen till Platsutveckling Think Tank 11 – STF:s och DNT:s arbete med hållbara kulturupplevelser och ett hållbart friluftsliv

datum: torsdag 7 december 2023
tid: 19-20
hur: digitalt – via zoom

”Regeringens budgetnedskärningar till naturvård leder nu till att norra entrén till Skuleskogens nationalpark, vid Höga kusten, stängs i vinter. Under hösten drev STF en kampanj för att få regeringen att lägga mer pengar i budgeten för 2024. Nära 65 000 personer skrev under uppropet. Tillskottet till naturvården 2024 blev dock marginellt. Från 2,2 miljarder 2022 till 1,1 2023 och 1,2 miljarder 2024.” ur STF :s tidskrift Turist 17/11 2023

Till Platsutveckling Think Tank 11 – tors 7/12 kl 19-20 – har vi bjudit in Maria Ros Hjelm, generalsekreterare för Svenska Turistföreningen (STF), och Louise Brunborg-Næss, Rådgiver bærekraft og kulturarv för Den Norske Turistforening (DNT). Maria och Louise kommer att prata om hur de båda syskonföreningarna arbetar för att utveckla  hållbara kulturupplevelser och ett hållbart friluftsliv i Skandinavien. 

  • Maria Ros Hjelm kommer att dela insikter om STF:s arbete i Jämtland och hur de tacklar utmaningarna med överturism. Svenska Turistföreningen (STF) är en ideell förening i Sverige som främjar natur- och kulturupplevelser samt friluftsliv. STF driver vandrarhem, fjällstugor och andra boendeformer runt om i landet.
  • Louise Brunborg-Næss kommer att ge en inblick i DNT:s generella bærekraftsarbeid och hur de arbetar för att utveckla hållbara kulturupplevelser och främja ett hållbart friluftsliv. Den Norske Turistforening (DNT) är en ideell organisation i Norge som främjar friluftsliv och turism. DNT grundades år 1868 och är en av de äldsta turistföreningarna i världen.

Kan vi se naturmiljöer och kulturhistoriska miljöer som tillgångar i utvecklingen av städer, orter och platser? Vad bidrar kulturmiljö – och naturvården med i den cirkulära ekonomin och i det hållbara regenerativa samhällsbyggandet? Med Platsutveckling Think Tank önskar vi starta ett offentligt samtal kring kopplingen mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling.

Vi fokuserar på ”creative placemaking” i vår platsutveckling. Det innebär att vi använder design, arkitektur, konsthantverk, konst, kultur, byggnadsvård samt olika former av kultur- och musikevenemang för att utveckla och förbättra platser. Det kan handla om att arrangera festivaler, skapa popup-marknader eller långsiktigt skapa kluster av konst- och hantverksbaserade verksamheter, coworking spaces, restauranger samt kulturattraktioner som ateljéer, gallerier och museer.

Platsutveckling Think Tank är vårt initiativ för att starta en öppen dialog om sambandet mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling. Vi grundade tankesmedjan i januari 2022, och den fungerar som en politiskt oberoende och kostnadsfri digital plattform där alla är välkomna att delta i diskussionen.

Vi hoppas att Platsutveckling Think Tank blir en plattform där människor kan inspireras, utbyta idéer och gemensamt bidra till en hållbar och livskraftig utveckling av platser. Vi ser fram emot att höra dina tankar och erfarenheter under våra träffar med Platsutveckling Think-Tank.

Allt gott och väl mött! 

Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt,  Platsutveckling Think Tank  

Kontakt: thinktank@platsutveckling.se

Think Tank – en mer ellermindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia #kulturarv #platssamverkan #platsutveckling #platsutvecklingthinktank #agenda2030

RetroFirst och Krama byggnaden – klimatkampanjer som uppmanar till regenerativ platsutveckling i Storbritannien och i Sverige

Publicerat av

Regenerativ utveckling är nästa nivå i klimatarbetet – det handlar om att restaurera, återskapa och reparera, samt om att gå från linjära modeller till cirkulära.

Rivningar är inte bara ett miljöproblem. Rivningar är ofta oönskade av allmänheten och boende i närmiljön. Enligt Anne Power, professor emeritus vid London School of Economics, är rivning både kostsamt och impopulärt. Ombyggnader av befintliga byggnader är å andra sidan mindre kontroversiellt, dvs att bevara och förbättra befintliga platser och stadsdelar.

För att stimulera till återanvändning föreslår chefredaktören för den brittiska arkitekturtidskriften, The Journal of Architecture, momssänkning på arbetskostnader vid renovering och restaurering.

Vi har tidigare skrivit om att Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar genom att uppmuntra till köp av tjänster. Det skulle kunna ske genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion. Nya insikter om klimathotet kräver reformer och politisk handlingskraft, samtidigt som vi som medborgare också har ett ansvar att agera cirkulärt i vår vardag. I Sverige bildar den ideella kampanjen Krama byggnaden opinion kring detta:

”Bygg- och fastighetsbranschen är en bransch som står för 40% av allt avfall i Sverige och 21% av alla Sveriges nationella växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket). Avfall som egentligen är ovärderliga resurser och utsläpp som motsvarar de 21% som forskare vid Uppsala universitet menar att vi behöver sänka utsläppen med enbart i år (2022). I en framtid med höjda materialpriser, resursbrist och ett osäkert världsläge så måste befintliga byggnader värderas högre och bevaras så långt det går. Därför måste vi sträva efter att de ska stå i flera hundra år, inte bara i 30-50 år som tyvärr är fallet alltför ofta idag.”  Krama byggnaden

Den brittiska kampanjen RetroFirst och den svenska kampanjen Krama byggnaden, är två goda exempel på hur aktörer inom de kreativa näringarna arbetar tillsammans för att bilda opinion och för regenerativ platsutveckling!

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se

Bryt segregationen i Göteborg – utveckla Lundbybadet till stans nya centralbad och bevara Valhallabadet

Publicerat av



Valhallabadet kan revitaliseras och återuppstå som en vacker anläggning för vardagsmotion i centrala Göteborg.

Göteborgs stad behöver förstärka arbetet med att bryta segregationen och bygga en sammanhållen älvstad genom att sprida ut de offentliga satsningarna över hela staden. Våra offentliga satsningar kan inte enbart byggas utmed Västlänkens dragning. Lundby är stadens snabbast växande stadsdel med Nordens högsta hus under uppförande och Hisingen har lika många boende som Uppsala. Tiden är därför mogen för utvidgade offentliga satsningar på Hisingen och området runt Lundbybadet.

Simning är en fantastisk sport med lite skador som också är relativt billig att utföra, det krävs bara en baddräkt eller par badbyxor för att ta det första simtaget. Tyvärr finns det en mycket stor brist på simhallar och simtider för de utövande i simklubbarna. Valhallabadet borde därför restaureras och Lundbybadet borde utvecklas till Göteborgs nya centralbad.

Bygg blandstad på riktigt
Det omtyckta och välbesökta Valhallabadet i centrala Göteborg hotas av rivning. Göteborgs beslutfattare och näringsliv borde börja bygga blandstad på riktigt. Att bevara Valhallabadet skulle vara ett steg i rätt riktning i arbetet med att förverkliga blandstadsambitionerna. Centrala Göteborg saknar även lokala idrottsanläggningar för vardagsmotionen/vardagsidrotten. Valhallabadet är därför viktig att bevara utifrån ett socialt perspektiv.

Valhallabadets ursprungliga simhall från 1956. Foto: Sanja Peter, Göteborgs stadsmuseum.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg
Valhallabadet finns även upptaget i Göteborgs stads bevarandeprogram ”Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, del I” och utgör därmed en viktig del av stadens kulturhistoriska bebyggelse.

Ta ansvar för klimathotet och minska klimatavtrycket
Coronapandemin innebär förhoppningsvis, att vi tar med oss nya insikter om klimathotet. Framtiden handlar därför om att laga, återbruka och återvinna det befintliga i mycket större omfattning. Göteborg stad står inför ett vägval. Det är dags att börja bygga blandstad på riktigt, bevara kulturhistoriskt värdefull bebyggelse utifrån bevarandeprogrammets ambitioner och att börja ta ansvar för klimathotet genom och stoppa rivningar av befintliga byggnader. Ambitionerna i Agenda 2030 och i Parisavtalet är högt ställda och det gäller nu för Göteborgs stad att ansvar gentemot sin omvärld och visa vad man gör i praktiken för att minska klimatavtrycket!

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se


Om kulturmiljövårdens arbete i Minneapolis-Saint Paul, USA.

Demolition=Wasteful; Reuse=Green: Dumbo BID

Publicerat av

Down Under Manhattan Bridge Overpass – Dumbo – är en del av Brooklyn i New York. Området ligger utmed East River och kännetecknas av dess industri- och lagerbyggnader från slutet av 1800-talet och början 1900-talet. Under sent 1900-tal köptes Dumbo av  fastighetsutvecklaren David Walentas och hans företag Two Trees Management. Området blev samtidigt känt för tekniska startups och som Brooklyn’s dyraste stadsdel. I dag drivs området som ett Business Improvement District –  www.dumbo.is –

Tänk globalt – agera lokalt: Dan Biederman är BID-gurun som lyfte byggnadsminnet Bryant Park i New York

Publicerat av

”First, you have to be in an area where there’s some concentration of real estate and where the commercial [interests] care about the neighborhood. Bryant Park could still be done in another borough, but it would be harder.”  Bryant Park Corp. President Dan Biederman

Tänk globalt – agera lokalt
New York City formade sitt första BID 1984. Idag finns 76 stycken. Modedistriktet Meatpacking District, Times Square, 125th Street i Harlem, Grand Central Partnership och Bryant Park är några exempel. Den lyckade satsningen på att revitalisera stadsmiljöer genom BID har gjort staden till en förebild för modellen i hela världen.


Samtal med Daniel Biederman om arbetet med BIDs som Grand Central Partnership, 34th Street Partnership, Chelsea Improvement Company och Bryant Park Corporation.

”Public park, meet private partnership”
Bryant Park i New York är kanske det främsta exemplet på hur BID-modellen även används för att lyfta nergångna stadsparker. Narkotikamissbruk och kriminalitet präglade Bryant Park i slutet av 1980-talet. Närliggande affärsverksamheter tynade bort och fastighetsbeståndet förföll. 1992 formades ett BID för parkens upprustning med ökade fastighetsvärden och stärkt handel i den omgivande bebyggelsen som resultat.

BIDs är en framgångsrik och väl beprövad OPS-lösning
BIDs är en framgångsrik och väl beprövad OPS-lösning för utveckling och förvaltning av stadsmiljöer. BID ger sådan service som kommuner förväntas ge men inte förmår, och öppnar möjligheten för privata aktörer att tillsammans med det offentliga ta initiativ till tillväxt under devisen ”building a better place for business by investing in neighbourhoods”. En BID-lagstiftning formulerades i Kanada på 60-talet och tillämpas alltmer i övriga världen – i Europa främst i Storbritannien, Skottland och Tyskland. I New York City är BID-lagstiftningen en viktig driver sedan 30 år tillbaka. En svensk version är nu varmt välkommen!

Park Hills renässans – härliga bostäder, schyssta kontor och skönt krogliv

Publicerat av

Går det att ompositionera förorter som förknippas med förfall, otrygghet, hög kriminalitet och gängvåld? Urbans Splash arbete med Park Hill i Sheffield är en grymt bra förebild. 

Park Hill är ett bostadsområde i Sheffield som byggdes under åren 1957 och 1961. Bostadsområdet blev ”K-märkt” 1998 och fick en klass två listning enligt det brittiska systemet för att skydda kulturarvet. Efter en lång period av vanvård, förslumning och förfall utvecklas bostadsområdet i dag genom fastighetsutvecklarna Urban Splash. För att skapa liv i bostadsområdet, under dygnets alla timmar, arbetas det mycket medvetet från Urban Splash med att också skapa attraktiva kommersiella lokaler för kontor och krogliv.


Att få in kommersiella lokaler för kontor och verksamheter har varit en viktig pusselbit i förnyelsen av Park Hill.

Vilket äventyr. Tom Bloxham berättar om Urban Splashs resa med Park Hill.