RetroFirst och Krama byggnaden – klimatkampanjer som uppmanar till regenerativ platsutveckling i Storbritannien och i Sverige

Regenerativ utveckling är nästa nivå i klimatarbetet – det handlar om att restaurera, återskapa och reparera, samt om att gå från linjära modeller till cirkulära.

Rivningar är inte bara ett miljöproblem. Rivningar är ofta oönskade av allmänheten och boende i närmiljön. Enligt Anne Power, professor emeritus vid London School of Economics, är rivning både kostsamt och impopulärt. Ombyggnader av befintliga byggnader är å andra sidan mindre kontroversiellt, dvs att bevara och förbättra befintliga platser och stadsdelar.

För att stimulera till återanvändning föreslår chefredaktören för den brittiska arkitekturtidskriften, The Journal of Architecture, momssänkning på arbetskostnader vid renovering och restaurering.

Vi har tidigare skrivit om att Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar genom att uppmuntra till köp av tjänster. Det skulle kunna ske genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion. Nya insikter om klimathotet kräver reformer och politisk handlingskraft, samtidigt som vi som medborgare också har ett ansvar att agera cirkulärt i vår vardag. I Sverige bildar den ideella kampanjen Krama byggnaden opinion kring detta:

”Bygg- och fastighetsbranschen är en bransch som står för 40% av allt avfall i Sverige och 21% av alla Sveriges nationella växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket). Avfall som egentligen är ovärderliga resurser och utsläpp som motsvarar de 21% som forskare vid Uppsala universitet menar att vi behöver sänka utsläppen med enbart i år (2022). I en framtid med höjda materialpriser, resursbrist och ett osäkert världsläge så måste befintliga byggnader värderas högre och bevaras så långt det går. Därför måste vi sträva efter att de ska stå i flera hundra år, inte bara i 30-50 år som tyvärr är fallet alltför ofta idag.”  Krama byggnaden

Den brittiska kampanjen RetroFirst och den svenska kampanjen Krama byggnaden, är två goda exempel på hur aktörer inom de kreativa näringarna arbetar tillsammans för att bilda opinion och för regenerativ platsutveckling!

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se

Meatpacking District BID – ruffigt slakteriområde blev skönt riksintresse för kreativa

Meatpacking District är det en gång ruffiga slakteriområdet på Manhattan som utvecklades till en skön miljö för kreativa. Namnet Meatpacking (köttpackare) kommer från att området var centrum för New Yorks köttindustri – fullt av lagerlokaler, slaktare och industriarbetare. Nattetid var gatorna centrum för prostitution och droghandel.

Future Streets: Little West 12th Street in NYC’s Meatpacking District from STREETFILMS on Vimeo. Under hösten 2020 förvandlades Little West 12th Street i Meatpacking District från en trist och oanvänd bakgata till öppen och härlig mötesplats med människan i centrum. Förändringen av gatan för tankarna till Paris och visionen om 15-minutersstaden. Det är Paris borgmästare, Anne Hidalgo, som arbetar för att den franska huvudstaden skall utvecklas som små levande småsamhällen i storstaden. Målsättningen är nämligen att framtidens Paris skall erbjuda  jobb, skolor, grönområden och shopping inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet.

Sedan början av 2000-talet har området utvecklats till ett centrum för bland annat modeindustrin. De läckra industrilokalerna rymmer i dag kontor för folk inom de kreativa näringarna, trendiga barer och härliga restauranger.

Hugo Boss
Hugo Boss butik i Meatpacking District.

I stadsdelen har man även lyckats behålla vissa slakterier som ligger vägg i vägg med det nya sköna Meatpacking District. The Meatpacking District Improvement Association

Återbruk av industrihallar från 1970-talet och återskapade våtmarker – Dairy Road i Australien utvecklas till urban ekoby

Bild ritad av David Chipperfield Architects. ”Framtidsvisionen för Dairy Road är ett sammankopplat område där många ofta åtskilda delar fungerar tillsammans som ett ekosystem”, säger fastighetsutvecklaren Molonglo. 

Under den senaste månaden har aktörerna bakom Dairy Road arbetat med att vidareutveckla framtidsvisionen för utvecklingen av en urban ekoby i anslutning till ett våtmarksområde utanför Australiens huvudstad Canberra. Det är den lokala fastighetsutvecklaren Molonglo som har anlitat de båda brittiska arkitektstudiorna David Chipperfield Architects och Assemble Studio tillsammans med den australiensiska studion Jane Irwin Landscape Architecture, för att skapa en ny stadsdel på en före detta mjölkgård utanför Canberra. Projektet heter Dairy Road och föreslås för ett område om 14 hektar mark på en före detta mjölkgård mellan industriförorten Fyshwick och Jerrabomberra Wetlands. Tanken är återanvända områdets befintliga lagerbyggnader och addera ny bebyggelse för bostäder och verksamhetslokaler. 

Jerrabomberra Wetlands i anslutning till området.

Avsikten är även att återskapa den förkoloniala landskapsbilden genom  landskapsarkitekten Jane Irwins  arbete med att restaurera våtmarker, gräsmarker och skogsmarker. Den australiensiska studion Craig Tan Architects har sedan tidigare tagit fram en plan för att utveckla och återanvända befintliga industri- och lagerbyggnader,  från 1970-talet, för att bli hem för bryggeri, destilleri, kafferosterie och verksamheter inom de kreativa näringarna (bland annat ett galleri och en industridesignstudio)

Exempel på nuvarande verksamheter i befintliga industrilokaler.

Assemble Studio kommer att addera tio nya byggnader i lagerstil för verksamhetslokaler – kontorslokaler, hantverkslokaler, tillverkningslokaler för lättare industriverksamhet,  sport – och idrottsanläggningar samt gemensamhetslokaler för föreningsliv, möten och konferenser. 

David Chipperfield Architects uppdrag är att addera bebyggelse för boende, som rymmer upp till 700 invånare i tre och fyra våningar, kring ett våtmarksekosystem som återställts av Jane Irwin Landscape Architecture. Trädgårdar och gröna platsbildningar kommer att anläggas i vertikala utrymmen över bostäder, in i källare och mellan byggnadsvolymer genom landskapsarkiternas arbete. 

Bild ritad av David Chipperfield Architects.

Det brittiska arkitektkontoret Assemble Studio tilldelades Erskine Award under Sveriges Arkitekters arkitekturgala i början av april 2022.  Erskine Award går till socialt  ansvarstagande arkitekter som arbetar i Ralph Erskines anda.

Assemble Turnerprisetett kontor som arbetar med social hållbar utveckling.

2015 fick Assemble Turnerpriset, Storbritanniens mest prestigefyllda konstpris, för deras revitalisering, i samarbete med boende och lokala aktörer,  av det nedgångna området Granby Four Streets i Liverpool

Granby Four Streets Community Land Trust arbetar med att restaurera bostäder till rimliga hyresnivåer.

Granby Four Streets Community Land Trust växte fram ur ett behov av bostäder till överkomliga priser. Deras verksamhet handlar om att skapa ett blomstrande, levande och blandat samhälle, som bygger på den befintliga kreativiteten, energin och engagemanget inom samhället, där människor från alla samhällsskikt kan bo, arbeta och umgås.

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se
Texten är en översättning från en artikel i Deezen

Välkommen till Platsutveckling Think Tank Platsutveckling Think Tank Sisyfos

Solbacka öppet hus from Sisyfosgruppen . ”Det är ingen slump att Solbacka ligger där det ligger. Det är helt enkelt väldigt vackert. www.solbacka.se

Platsutveckling Think Tank Sisyfos
datum: torsdag 24/11
tid: 
19-20
hur: 
digitalt via zoom

Solbackas gamla internatskola reser sig ur askan med delaktighet, hållbarhet, återbruk och hjärta som viktiga ingredienser i revitaliseringen. Hur bör vi utveckla trygga och attraktiva communities och bysamhällen under 2020-talet? Vad kan ett samarbete med en bygds och/eller en stadsdels invånare, föreningsliv och näringsliv bidra med för att lyfta och vidareutveckla platsens attraktionskraft och platsspecifika värden? Går det att bevara, renovera, återbruka och praktisera cirkulärt tänkande och samtidigt få ekonomi för att en miljö skall kunna börja blomstra igen? Under devisen ”svårt är roligt och enkelt är tråkigt” antar Sisyfosgruppens grundare Olle Larsson utmaningarna med revitaliseringen av miljöer som ofta stått i förfall och varit övergivna under flera år och decennier.

Platsutveckling Think Tank startades under januari 2022 och är en kostnadsfri digital mötesplats för alla som önskar föra ett samtal om platsutveckling och kulturarvsfrågor. Vi träffas digitalt på torsdagar kl 19-20 under slutet av varje månad.

För eventuella frågor maila oss på: thinktank@platsutveckling.se

Allt gott och väl mött! 

Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt,  Platsutveckling Think Tank  

#solbacka #kulturarv #platssamverkan #agenda2030 #platsutveckling #platsutvecklingthinktank #agenda2030 #gbgftw

Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia

Demolition = Wasteful. Reuse = Green – livscykelanalyser från restaureringar och ombyggnationer i historiska byggnader visar att de grönaste husen redan är byggda

Stockholms arkitektförenings torsdagsföreläsningar på Konstakademin. Presentation den 8:e oktober 2020 av restaureringen och transformationen av Medborgarhuset i Stockholm.

Danska erfarenheter från livscykelanalyser i historiska byggnader visar att det är klimatvänligare att restaurera eller att bygga om en äldre byggnad än att bygga en ny byggnad. Det är en övergripande slutsats från danska Realdania By & Bygs arbete med ett stort antal restaurerings- och ombyggnadsprojekt. Realdania By & Bygs slutsats bygger på 50 stycken livscykelanalyser från arbeten med restaureringar och ombyggnationer vid ett 60-tal historiska byggnader.

Realdania är en dansk allmännyttig, affärsdrivande förening, vars syfte är att främja livskvalitet i fysisk miljö. Realdania bildades år 2000 och har ett kapitalt på nästan 20 miljarder danska kronor. Realdania Byg är ett affärsdrivande dotterbolagen till föreningen.  Wikipedia www.realdania.org

Storstan Street Brass: Suburbia – New Orleans nästa

Storstan Street Brass: Suburbia – New Orleans nästa: Det här gänget är så duktiga. Nu vill man tillbaka till New Orleans. Sverige behöver en offensiv kulturpolitik. Besparingar på 1 miljard i kulturbudgeten drabbar vårt svenska musikunder och är riktigt dålig kulturpolitik! #platsutveckling #platssamverkan

Main Street Programs och BIDs – i USA finns modeller för platssamverkan som bygger på lagstiftning och på oreglerad samverkan



Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas. Under början av 2000-talet var Water Valley i Mississippi en bortglömd liten stad med tomma butikslokaler och övergivna bostäder. Genom ett offentligt och privat partnerskap har boende, näringsliv och beslutsfattare enats om ett gemensamt mål kring ortens utveckling.

Vår bild är att vi i Sverige har fastnat i diskussionen om en svensk BID-lagstiftning. I USA finns det två varianter av modeller för offentlig-privat platssamverkan, Main Street Programs och BIDs. Deras Main Street Programs är en beprövad modell och effektiv revitaliseringsprocess av småorter. Modellen är utarbetad av den amerikanska kulturmiljövården, som har arbetat utifrån modellen sedan mitten av 1980-talet. Main Street Programs bygger på en oreglerad (som i Sverige) samverkan i ett avgränsat område i en stad/ort för utveckling, positionering och förvaltning av fysiska miljöer medan BID-modellen är reglerad utifrån en lagstiftning för samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Många BIDs i USA startar genom Main Street Programs.

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se

Flashdance och passion – revitaliseringen av industristaden Pittsburgh

Är det inte lite för enkelt att fördöma all stadsomvandling som gentrifiering? Vårt samhälle förändras över tid. Vissa yrken försvinner samtidigt som andra yrken förändras. En arbetare måste vara mycket bra på datorteknik idag. Snart kommer bilarna enbart att byggas med hjälp av robotar (Tesla) och de som arbetar på fabriken kan snart ses som högutbildade datatekniker. Är det också gentrifiering eller en positiv förändring av en yrkesroll?

Jag brukar skilja mellan begreppen ”revitalisering” och ”gentrifiering” av stadsmiljöer. Revitalisering är en långsam förändring, som sker i dialog mellan fastighetsbolag, offentliga verksamheter, boende och företagare, medan gentrifiering är en toppstyrd stadsförvandling som kontrolleras, utan medinflytande, av utvecklare och/eller av en kommun.

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se


I Pittsburgh bygger kulturmiljövårdens arbete till stora delar på offentlig-privat samverkan. Halloween 2006 var jag i Pittsburgh och lyssnade på Arthur P. Zieglers fantastiska föreläsning om revitaliseringen av industristaden.

”Historic preservation deals with real estate; whether the project includes buildings, parks or gardens, real estate is the core. We deploy our strong real estate development capabilities first. It is the primary commitment we make to neighborhoods that lack funding and expertise, but which define through the NTI where we should begin restoring houses and shops.

Next, we begin the effort to raise the funds necessary to buy vacant and deteriorated historic properties and restore them, creating a ‘beachhead’ around which people gather and are willing to join us in investing in the area.”  Arthur Ziegler, Pittsburgh History & Landmarks Foundation

Från ruff till tuff – investeringar i blandstad och trygga miljöer har gjort Johannesburg hippt

De en gång mest ökända centrala kvarteren i Johannesburg är i dag de trendigaste.  Entreprenören Jonathan Liebmann har förvandlat ruffa industrikvarter i centrala Johannesburg till en tuff  och säker stadsdel för boende och besökare.