Storstan Street Brass: Suburbia – New Orleans nästa: Det här gänget är så duktiga. Nu vill man tillbaka till New Orleans. Sverige behöver en offensiv kulturpolitik. Besparingar på 1 miljard i kulturbudgeten drabbar vårt svenska musikunder och är riktigt dålig kulturpolitik! #platsutveckling #platssamverkan
Etikettarkiv: revitalisering
Nätverksbyggande i gränsregionen Glåmdalen, Finnskogen: Den ideella sektorn och digitalisering – välkommen till nätverksverksträff #4
Den ideella sektorn och digitalisering – välkommen till nätverksverksträff #4
dag: fredag 2 juni 2023
plats: Klarälvdalens folkhögskola, Stöllet
anmälan via: norrany@platsutveckling.se
Varför köpte ett gäng glada entusiaster i Sala kommun bygdens kurort? Hur bygger man upp och utvecklar en kulturattraktion med ideella krafter? Vilken roll kan Wikipedia, Open Source, digitalisering/digisering och AI spela i arbetet med att utveckla en kulturattraktion?
Vår nästa nätverksträff, nätverksverksträff #4, kommer att hållas av Tohbbe Lindblom från Brunnsmuseet Sätra Brunn och Kreativitetsverket. Tohbbe har lång erfarenhet av att verka inom den ideella sektorn, bland annat inom teater- och museiområdet, och delar gärna med sig av sina erfarenheter. Tohbbe har arbetat inom dataområdet med programvara under många år och han kommer att visa på möjligheterna med digitalisering/digitisering och bland annat lära oss hur man hittar programvara som inte kostar något! Vi kommer säkert att prata och få veta mer om Open Source, Nyhetsbrev, Sociala Media, eBöcker, ideell-/ekonomisk förening, Google, webb, AI, m.m.
Som gästföreläsare till mötet har Tohbbe bjudit Axel Pettersson från Wikimedia Sverige för att presentera Wikipedia och dess möjligheter att sprida kunskap och arkivmaterial.
Det kommer naturligtvis finnas tid för att ställa frågor och (i bästa fall) få svar, men vi erbjuder dig också möjligheten att redan nu att skicka in frågor som då kan få sina svar under dagen.
Maila frågor: norrany@platsutveckling.se
Program nätverksträff #4 fredag 2 juni 2023
09.30-10.00 Fika, mingel och nätverkande
10.00-10.15 Introduktion
Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se
10.15 -12-00 Vi skall rädda brunnen och öppna källorna
Tohbbe Lindblom, Brunnsmuseet Sätra Brunn
12.00-13.00 Lunch
13.00-14.00 Gästföreläsare Axel Pettersson från Wikimedia Sverige – Om Wikipedia
Axel Pettersson, Wikimedia Sverige
14.00-15.45 Digitalisering och digitisering i utvecklingen av kulturattraktioner och platser
Tohbbe Lindblom, Brunnsmuseet Sätra Brunn
15.45-16.00 Avslutning och summering av dagen
Norra Ny Utveckling och Platsutveckling.se
PS. Tohbbe är egenföretagare sedan över 20 år tillbaka och är med i gruppen som räddade Sätra Brunn Hälsobrunn år 2002!
Vid eventuella frågor:
e-post: norrany@platsutveckling.se
Torbjörn Lindstedt t +46 (0)70-959 93 62 Hans Johnsson t +46 (0)70-214 16 72
Hjärtligt välkommen!
Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se
Nätverksbyggande i gränsregionen Glåmdalen, Finnskogen och Klarälvdalen är ett EU-finansierat Leaderprojekt. Projektet är ett initiativ från Norra Ny Utveckling och Platsutveckling.se i samarbete med Klarälvdalens folkhögskola och Torsby kommun.
Danskarna är hungriga – vill veta mer om kulturarvet
En ny studie från den danska stiftelsen Realdania tar temperaturen på danskarnas förhållande till kulturarvet och byggnaderna som bär på en speciell historia. Undersökningen visar att många danskar är hungriga på kulturarvet och önskar få större kunskap om det lokala kulturarvet.
Majoriteten av de 2 000 tillfrågade danskarna tror att historiska platser ger dem en bättre förståelse för tidigare och nuvarande förhållanden. Mer än var tredje anser att historiska platser är viktiga för deras livskvalitet och gemenskapen med andra. realdania.dk/nyheder
Realdania har vid tre tillfällen tagit temperaturen på danskarnas relation till kulturarvet – senast 2020. Från 2020 till 2023 är det en liten ökning av antalet danskar som anser att historiska platser är viktiga i förhållande till klimat och hållbarhet. Undersökningen är gjord för Realdania av analysinstitutet YouGov. Under 2023 års undersökning deltog drygt 2 000 danskar i åldrarna 18-74 år. Syftet med studien är att skapa insikt om vad kulturarv betyder för samhällsutvecklingen och danskarnas livskvalitet. Studien syftar även till att ge en inblick i hur danskar använder kulturarvet – vad de är särskilt intresserade av - och om det sker förändringar över tid.
Nätverksbyggande i gränsregionen Glåmdalen, Finnskogen och Klarälvdalen
Vilken betydelse har trä haft för Glåmdalen, Finnskogen och Klarälvdalen?
datum: 21 april klockan 9.30-15.00 och 5 maj klockan 9.30-15.00
plats: Klarälvdalens folkhögskola, Stöllet
anmälan via: norrany@platsutveckling.se
Vi vill börja med att tacka alla för ett fantastiskt uppstartsmöte fredag 31 mars. Det var inspirerande att se så många engagerade personer samlade för att diskutera utvecklingen av Klarälvdalen, Finnskogen och Glåmdalen. Vi vill också bjuda in er till två kommande seminariedagar med workshops där vi kommer att fördjupa oss i två viktiga ämnen.
Den första seminariedagen kommer att hållas fredag 21 april klockan 9.30-15.00 och kommer att handla om genius loci och ett platsvarumärke för Klarälvdalen, Finnskogen och Glåmdalen. Genius loci är ett latinskt uttryck som betyder ”platsens själ” eller ”platsens karaktär”. Det syftar på den känsla eller stämning som en plats har, vilket kan vara påverkat av dess historia, kultur, arkitektur, geografi, väder, människor och andra faktorer. Genom att förstå platsens själ kan man skapa ett underlag för ett platsvarumärke. Med platsvarumärke menas en unik identitet som skapas för en plats, vanligtvis med syfte att marknadsföra platsen och attrahera besökare, invånare och företag. Det handlar om att förmedla vad som är speciellt och unikt med platsen.
Den andra seminariedagen kommer att hållas fredag 5 maj klockan 9.30-15.00 och handlar om affärsutveckling och entreprenörskap utifrån regenerativ utveckling och cirkulär ekonomi. Regenerativ turism är en hållbar turismmodell som inte bara strävar efter att minimera negativ påverkan på miljön och samhället, utan också aktivt bidrar till att återuppbygga och regenerera de naturliga och kulturella resurser som används i turismen. Istället för att bara minska den negativa påverkan, strävar regenerativ turism efter att göra en positiv skillnad genom att skapa resurser, öka biologisk mångfald, återställa ekosystem och främja kulturellt utbyte och lokal ekonomisk utveckling. Regenerativ turism innebär alltså ett mer aktivt och ansvarsfullt engagemang i att bidra till en mer hållbar och positiv utveckling av turismen.
Seminariedagarna kommer att hållas på Klarälvdalens folkhögskola i Stöllet av Stefan Pettersson och Daniela Hedström från Gameng AB. Gameng arbetar med plats-, företags-, affärs- och konceptutveckling och utbildningsverksamhet inom strategisk marknadsföring, kommunikation, försäljning, service och värdskap samt varumärkesstrategier och destinationsutveckling.
Stefan och Daniela önskar att ni fyller i det här formuläret (se länk nedan – även om ni inte kan närvara). På så vis får vi in synpunkter från fler. Svaren blir en del av diskussionen samt ett underlag inför framtida antaganden/beslut i arbetet: www.menti.com/alxoyaag7aho
Vi hoppas att ni kommer att kunna delta i båda seminariedagarna och ser fram emot att arbeta tillsammans för att bygga starkare nätverk och utveckla vår gränsregion.
Vänligen anmäl er senast den 19 april via: norrany@platsutveckling.se
Vid eventuella frågor:
Torbjörn Lindstedt
t +46 (0)70-959 93 62
e torbjorn.lindstedt@platsutveckling.se
Hans Johnsson
t +46 (0)70-214 16 72
e hans.johnsson@platsutveckling.se
Hjärtligt välkomna!
Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se
RetroFirst och Krama byggnaden – klimatkampanjer som uppmanar till regenerativ platsutveckling i Storbritannien och i Sverige
Regenerativ utveckling är nästa nivå i klimatarbetet – det handlar om att restaurera, återskapa och reparera, samt om att gå från linjära modeller till cirkulära.
Rivningar är inte bara ett miljöproblem. Rivningar är ofta oönskade av allmänheten och boende i närmiljön. Enligt Anne Power, professor emeritus vid London School of Economics, är rivning både kostsamt och impopulärt. Ombyggnader av befintliga byggnader är å andra sidan mindre kontroversiellt, dvs att bevara och förbättra befintliga platser och stadsdelar.
För att stimulera till återanvändning föreslår chefredaktören för den brittiska arkitekturtidskriften, The Journal of Architecture, momssänkning på arbetskostnader vid renovering och restaurering.
Vi har tidigare skrivit om att Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar genom att uppmuntra till köp av tjänster. Det skulle kunna ske genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion. Nya insikter om klimathotet kräver reformer och politisk handlingskraft, samtidigt som vi som medborgare också har ett ansvar att agera cirkulärt i vår vardag. I Sverige bildar den ideella kampanjen Krama byggnaden opinion kring detta:
”Bygg- och fastighetsbranschen är en bransch som står för 40% av allt avfall i Sverige och 21% av alla Sveriges nationella växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket). Avfall som egentligen är ovärderliga resurser och utsläpp som motsvarar de 21% som forskare vid Uppsala universitet menar att vi behöver sänka utsläppen med enbart i år (2022). I en framtid med höjda materialpriser, resursbrist och ett osäkert världsläge så måste befintliga byggnader värderas högre och bevaras så långt det går. Därför måste vi sträva efter att de ska stå i flera hundra år, inte bara i 30-50 år som tyvärr är fallet alltför ofta idag.” Krama byggnaden
Den brittiska kampanjen RetroFirst och den svenska kampanjen Krama byggnaden, är två goda exempel på hur aktörer inom de kreativa näringarna arbetar tillsammans för att bilda opinion och för regenerativ platsutveckling!
Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se
Kultur, natur- och kulturarv som attraktionskraft – välkomna till Klarälvdalens folkhögskola fredag 31 mars kl 09.30 – 16.00
plats: Klarälvdalens folkhögskola
besöksadress: Kyrkvägen 13, 680 51 Stöllet
dag: fredag 31 mars
tid: 09.30 – 16.00
anmälan norrany@platsutveckling.se
— Nyligen gick ett antal värmländska kommuner ut med att de tillsammans skulle inventera beståndet av ödehus. Målet för insatsen, förklarade en kommunal samordnare, var att husen åter skulle ”fyllas med nya människor och ny livsglädje”. Det låter som något kommunalråd i avfolkningskommuner sagt i alla år med tillkämpad optimism i rösten, efter att ha tvingats konstatera att befolkningen minskat, ännu ett år. Men kanske är det denna gång inte bara en from förhoppning. Det finns en längtan bland många storstadsbor till ett annat liv. Men detta andra liv är inte gratis. Jobba bör man, annars dör man. Och några jobb finns sällan i anslutning till charmiga och öde 1800-talstorp i Värmland. Det är därför de är öde. Men det håller på att förändras. Och det är inte för att de gamla bruken har återupplivats. —
Adam Cwejman, GP:s ledarsida 2022-02-19
Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se bjuder in till ett seminarium på temat Kultur, natur- och kulturarv som attraktionskraft. Seminariet är uppstartsmötet för Leaderprojektet – Nätverksbyggande i gränsregionen Glåmdalen, Finnskogen och Klarälvdalen. Syftet är att stärka banden mellan Sverige och Norge med målet att etablera varaktiga nätverk i det gränsöverskridande samarbetet. Seminariets huvudtalare och inspiratör är Thorsten Laxvik, medförfattare till boken Framtidens by – när lokalsamhällen tar sig rätten att blomstra. I boken Framtidens by diskuteras vägen för en hållbar och regenerativ framtid. Visionen är en tillitsbaserad by utifrån en självorganiserad förvaltningskultur,
Genom Leaderprojektet vill Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se visa på natur- och kulturarvet som tillgångar i regional och lokal platsutveckling. Här är satsningarna på Pilgrimsleder ett levande bevis på hur natur- och kulturarv kan förenas för stärkt företagsamhet inom besöks-näringen genom boendeanläggningar och vandringsturism.
I regionen arbetas det med två världsarvsansökningar till FN-organet Unesco (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur). Ansökningarna avser både materiella kulturvärden från finnskogskulturen och immateriella kulturvärden från regionens säterkultur. På vilket sätt kan två framtida världsarv komma att stärka regionens attraktionskraft och platsutveckling?
Anmälan via e-post: norrany@platsutveckling.se
Hjärtligt välkomna!
Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se
Återbruk av industrihallar från 1970-talet och återskapade våtmarker – Dairy Road i Australien utvecklas till urban ekoby
Bild ritad av David Chipperfield Architects. ”Framtidsvisionen för Dairy Road är ett sammankopplat område där många ofta åtskilda delar fungerar tillsammans som ett ekosystem”, säger fastighetsutvecklaren Molonglo.
Under den senaste månaden har aktörerna bakom Dairy Road arbetat med att vidareutveckla framtidsvisionen för utvecklingen av en urban ekoby i anslutning till ett våtmarksområde utanför Australiens huvudstad Canberra. Det är den lokala fastighetsutvecklaren Molonglo som har anlitat de båda brittiska arkitektstudiorna David Chipperfield Architects och Assemble Studio tillsammans med den australiensiska studion Jane Irwin Landscape Architecture, för att skapa en ny stadsdel på en före detta mjölkgård utanför Canberra. Projektet heter Dairy Road och föreslås för ett område om 14 hektar mark på en före detta mjölkgård mellan industriförorten Fyshwick och Jerrabomberra Wetlands. Tanken är återanvända områdets befintliga lagerbyggnader och addera ny bebyggelse för bostäder och verksamhetslokaler.
Jerrabomberra Wetlands i anslutning till området.
Avsikten är även att återskapa den förkoloniala landskapsbilden genom landskapsarkitekten Jane Irwins arbete med att restaurera våtmarker, gräsmarker och skogsmarker. Den australiensiska studion Craig Tan Architects har sedan tidigare tagit fram en plan för att utveckla och återanvända befintliga industri- och lagerbyggnader, från 1970-talet, för att bli hem för bryggeri, destilleri, kafferosterie och verksamheter inom de kreativa näringarna (bland annat ett galleri och en industridesignstudio)
Exempel på nuvarande verksamheter i befintliga industrilokaler.
Assemble Studio kommer att addera tio nya byggnader i lagerstil för verksamhetslokaler – kontorslokaler, hantverkslokaler, tillverkningslokaler för lättare industriverksamhet, sport – och idrottsanläggningar samt gemensamhetslokaler för föreningsliv, möten och konferenser.
David Chipperfield Architects uppdrag är att addera bebyggelse för boende, som rymmer upp till 700 invånare i tre och fyra våningar, kring ett våtmarksekosystem som återställts av Jane Irwin Landscape Architecture. Trädgårdar och gröna platsbildningar kommer att anläggas i vertikala utrymmen över bostäder, in i källare och mellan byggnadsvolymer genom landskapsarkiternas arbete.
Bild ritad av David Chipperfield Architects.
Det brittiska arkitektkontoret Assemble Studio tilldelades Erskine Award under Sveriges Arkitekters arkitekturgala i början av april 2022. Erskine Award går till socialt ansvarstagande arkitekter som arbetar i Ralph Erskines anda.
Assemble Turnerpriset – ett kontor som arbetar med social hållbar utveckling.
2015 fick Assemble Turnerpriset, Storbritanniens mest prestigefyllda konstpris, för deras revitalisering, i samarbete med boende och lokala aktörer, av det nedgångna området Granby Four Streets i Liverpool
Granby Four Streets Community Land Trust arbetar med att restaurera bostäder till rimliga hyresnivåer.
Granby Four Streets Community Land Trust växte fram ur ett behov av bostäder till överkomliga priser. Deras verksamhet handlar om att skapa ett blomstrande, levande och blandat samhälle, som bygger på den befintliga kreativiteten, energin och engagemanget inom samhället, där människor från alla samhällsskikt kan bo, arbeta och umgås.
Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se
Texten är en översättning från en artikel i Deezen
Demolition = Wasteful. Reuse = Green – livscykelanalyser från restaureringar och ombyggnationer i historiska byggnader visar att de grönaste husen redan är byggda
Forsgrénska badet på Södermalm i Medborgarhuset, Stockholm. Den 26:e september 2020 invigdes det nyrenoverade Medborgarhuset. Omvandlingen, restaureringen och tillbyggnaden är ritad av Nyréns Arkitektkontor. Wikipedia
Danska erfarenheter från livscykelanalyser i historiska byggnader visar att det är klimatvänligare att restaurera eller att bygga om en äldre byggnad än att bygga en ny byggnad. Det är en övergripande slutsats från danska Realdania By & Bygs arbete med ett stort antal restaurerings- och ombyggnadsprojekt. Realdania By & Bygs slutsats bygger på 50 stycken livscykelanalyser från arbeten med restaureringar och ombyggnationer vid ett 60-tal historiska byggnader.
Realdania är en dansk allmännyttig, affärsdrivande förening, vars syfte är att främja livskvalitet i fysisk miljö. Realdania bildades år 2000 och har ett kapitalt på nästan 20 miljarder danska kronor. Realdania Byg är ett affärsdrivande dotterbolagen till föreningen. Wikipedia www.realdania.org
Main Street Programs – kulturmiljövårdens modell för platssamverkan
Under början av 2000-talet var Water Valley i Mississippi en bortglömd liten stad med tomma butikslokaler och övergivna bostäder. Genom ett offentligt och privat partnerskap har boende, näringsliv och beslutsfattare enats om ett gemensamt mål kring ortens utveckling.
Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas.
Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och Main Street Programs. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. Main Street Programs utarbetades av den amerikanska kulturmiljövården under mitten av 1980-talet, och modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer.
Liksom BIDs bygger Main Street Programs på en organiserad samverkan mellan offentliga och privata aktörer i ett geografiskt avgränsat område. Samverkan i BIDs är till skillnad från i Main Street Programs reglerad i en särskild lagstiftning – i övrigt har modellerna stora likheter. Många BIDs i USA har sina ursprung i Main Street Programs.
Main Street Programs bygger på fyra huvudteman, som därefter bryts ner i åtta undergrupper. Det är de så kallade ”Main Street Programs – Four Point Approach” och ”The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success”!
Main Street Programs – Four Point Approach
1/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”.
Intressant arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.
2/ ”PR och reklam – handlar om förbättrade affärer” – image och erbjudanden
Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.
3/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort
Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.
4/ ”Ompositionera” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten
Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.
The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success
1/ Satsa på bredd
Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.
2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning
”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”.
Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.
3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra
Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.
4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan
Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.
5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar
Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.
6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta
Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!
7/ Förändring – skeptiker kan bli troende
Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.
8/ Genomföra och fullfölja
För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.
Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se
Meatpacking District BID – ruffigt slakteriområde blev skönt riksintresse för kreativa
Meatpacking District är det en gång ruffiga slakteriområdet på Manhattan som utvecklades till en skön miljö för kreativa. Namnet Meatpacking (köttpackare) kommer från att området var centrum för New Yorks köttindustri – fullt av lagerlokaler, slaktare och industriarbetare. Nattetid var gatorna centrum för prostitution och droghandel.
Future Streets: Little West 12th Street in NYC’s Meatpacking District from STREETFILMS on Vimeo. Under hösten 2020 förvandlades Little West 12th Street i Meatpacking District från en trist och oanvänd bakgata till öppen och härlig mötesplats med människan i centrum. Förändringen av gatan för tankarna till Paris och visionen om 15-minutersstaden. Det är Paris borgmästare, Anne Hidalgo, som arbetar för att den franska huvudstaden skall utvecklas som små levande småsamhällen i storstaden. Målsättningen är nämligen att framtidens Paris skall erbjuda jobb, skolor, grönområden och shopping inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet.
Sedan början av 2000-talet har området utvecklats till ett centrum för bland annat modeindustrin. De läckra industrilokalerna rymmer i dag kontor för folk inom de kreativa näringarna, trendiga barer och härliga restauranger.
Hugo Boss butik i Meatpacking District.
I stadsdelen har man även lyckats behålla vissa slakterier som ligger vägg i vägg med det nya sköna Meatpacking District. The Meatpacking District Improvement Association