Regenerativ utveckling är nästa nivå i klimatarbetet – det handlar om att restaurera, återskapa och reparera, samt om att gå från linjära modeller till cirkulära.
Rivningar är inte bara ett miljöproblem. Rivningar är ofta oönskade av allmänheten och boende i närmiljön. Enligt Anne Power, professor emeritus vid London School of Economics, är rivning både kostsamt och impopulärt. Ombyggnader av befintliga byggnader är å andra sidan mindre kontroversiellt, dvs att bevara och förbättra befintliga platser och stadsdelar.
För att stimulera till återanvändning föreslår chefredaktören för den brittiska arkitekturtidskriften, The Journal of Architecture, momssänkning på arbetskostnader vid renovering och restaurering.
Vi har tidigare skrivit om att Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar genom att uppmuntra till köp av tjänster. Det skulle kunna ske genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion. Nya insikter om klimathotet kräver reformer och politisk handlingskraft, samtidigt som vi som medborgare också har ett ansvar att agera cirkulärt i vår vardag. I Sverige bildar den ideella kampanjen Krama byggnaden opinion kring detta:
”Bygg- och fastighetsbranschen är en bransch som står för 40% av allt avfall i Sverige och 21% av alla Sveriges nationella växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket). Avfall som egentligen är ovärderliga resurser och utsläpp som motsvarar de 21% som forskare vid Uppsala universitet menar att vi behöver sänka utsläppen med enbart i år (2022).I en framtid med höjda materialpriser, resursbrist och ett osäkert världsläge så måste befintliga byggnader värderas högre och bevaras så långt det går. Därför måste vi sträva efter att de ska stå i flera hundra år, inte bara i 30-50 år som tyvärr är fallet alltför ofta idag.” Krama byggnaden
Den brittiska kampanjen RetroFirst och den svenska kampanjen Krama byggnaden, är två goda exempel på hur aktörer inom de kreativa näringarna arbetar tillsammans för att bilda opinion och för regenerativ platsutveckling!
Under början av 2000-talet var Water Valley i Mississippi en bortglömd liten stad med tomma butikslokaler och övergivna bostäder. Genom ett offentligt och privat partnerskap har boende, näringsliv och beslutsfattare enats om ett gemensamt mål kring ortens utveckling.
Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas.
Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och Main Street Programs. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. Main Street Programs utarbetades av den amerikanska kulturmiljövården under mitten av 1980-talet, och modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer.
Liksom BIDs bygger Main Street Programs på en organiserad samverkan mellan offentliga och privata aktörer i ett geografiskt avgränsat område. Samverkan i BIDs är till skillnad från i Main Street Programs reglerad i en särskild lagstiftning – i övrigt har modellerna stora likheter. Många BIDs i USA har sina ursprung i Main Street Programs.
Main Street Programs bygger på fyra huvudteman, som därefter bryts ner i åtta undergrupper. Det är de så kallade ”Main Street Programs – Four Point Approach” och ”The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success”!
Main Street Programs – Four Point Approach
1/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”. Intressant arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.
2/ ”PR och reklam – handlar om förbättrade affärer” – image och erbjudanden Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.
3/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.
4/ ”Ompositionera” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.
The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success
1/ Satsa på bredd Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.
2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning ”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”. Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.
3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.
4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.
5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.
6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!
7/ Förändring – skeptiker kan bli troende Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.
8/ Genomföra och fullfölja För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.
Platsutveckling Think Tank Sisyfos datum: torsdag 24/11 tid: 19-20 hur: digitalt via zoom
Solbackas gamla internatskola reser sig ur askan med delaktighet, hållbarhet, återbruk och hjärta som viktiga ingredienser i revitaliseringen. Hur bör vi utveckla trygga och attraktiva communities och bysamhällen under 2020-talet? Vad kan ett samarbete med en bygds och/eller en stadsdels invånare, föreningsliv och näringsliv bidra med för att lyfta och vidareutveckla platsens attraktionskraft och platsspecifika värden? Går det att bevara, renovera, återbruka och praktisera cirkulärt tänkande och samtidigt få ekonomi för att en miljö skall kunna börja blomstra igen? Under devisen ”svårt är roligt och enkelt är tråkigt” antar Sisyfosgruppens grundare Olle Larsson utmaningarna med revitaliseringen av miljöer som ofta stått i förfall och varit övergivna under flera år och decennier.
Platsutveckling Think Tank startades under januari 2022 och är en kostnadsfri digital mötesplats för alla som önskar föra ett samtal om platsutveckling och kulturarvsfrågor. Vi träffas digitalt på torsdagar kl 19-20 under slutet av varje månad.
Stadsplaneraren och kulturgeografen Erika Sjöqvist om Stiftelsen Tryggare Sveriges arbete med platssamverkan och BiDs under seminariet Säkra och trygga platser .
Under seminariet Säkra och trygga platser , som hölls i Göteborg den 8:e december 2020, presenterades BoTryggt2030 som en ny standard för att skapa säkra, trygga och attraktiva städer, stadsdelar och offentliga rum. Under seminariet presenterade även kulturgeografen och stadsplaneraren Erika Sjöqvist, från Stiftelsen Tryggare Sveriges, hur kommuner, fastighetsägare, näringsidkare, polisen m.fl. kan arbeta med platssamverkan för att skapa säkra, trygga och attraktiva offentliga miljöer. Under dagen diskuterades även vilken roll som fastighetsägarna kan ha i kampen mot brott och otrygghet. Seminariet arrangerades av Stiftelsen Tryggare Sverige tillsammmans med Fastighetsägarna och Fastighetsakademin.
Gentrifiering eller revitalisering? Äldre, slitna och lite ruffiga områden upplevs ofta som charmigt oputsade för utomstående samtidigt som de som bor i miljöerna ofta längtar till att de lyfts och utvecklas till välvårdade och trygga stadsdelar.
Haga – Stadsdel i förvandling Dan Kristenssons och Einar Hanssons dokumentär om Haga som gjordes i samarbete med Göteborgs kommun, Stadskansliet och Tjänstemännens Bildningsverksamhet Bohus-Älvsborg, 1986. Filmen skildrar Haga vid mitten av 1980-talet, när stadsdelen fortfarande stod inför genomgripande förändringar och är i sig ett stycke kulturhistoria.
— ”Hur blev kulturmiljö hot och hinder? Systemet med riksintressanta miljöer har absolut sina brister. Men det är fascinerande att följa hur det tornat upp sig som ett hot mot landets framtid. Det har liknats vid ”en tickande bomb”, något som hindrar både nyskapande arkitektur, tillväxt och sysselsättning. …I somras kom delbetänkandet. Där kan man läsa att det är brist på bostäder på många håll i Sverige, men det är inte omsorgen om kulturvärden som är boven i dramat. Utredaren pekade på flera faktorer. Bland annat finns en obalans i tillgång och efterfrågan, det som marknadens aktörer vill bygga blir ofta för dyrt och exklusivt. — Elisabet Andersson SvD 2014
Kv Furiren i Haga, Del 1: Reportage Den 19 januari 1987 startades upprustningen av två kvarter i Haga i Göteborg. Ett reportage av Dan Kristensson som producerat för Bostads AB Poseidon.
Kv Furiren i Haga, Del 2: Renovering och ombyggnad En dokumentärfilm om ombyggnaden av kv Furiren i Haga i Göteborg. Filmen följer hela processen, från inventeringen i april 1987 fram till att alla arbeten är klara i kvarteret. En film av Dan Kristensson, för Bostads AB Poseidon, 1987 – 1994