Johan Karlsson, mer känd under artistnamnet Familjen är en svensk electropopartist, låtskrivare och musikproducent. Live uppträder han tillsammans med Andreas Tilliander på synthesizer och Ninsun Poli. Källa Wikipedia
Kategoriarkiv: Livsstil
Framtiden är i våra händer – kavla upp skjortärmarna och ta fram nybyggarandan
Ta hand om, klä om och reparera dina möbler. Studieförbundet Vuxenskolan i Kungsbacka erbjuder kurser i möbeltapetsering. Kursledare är Pernilla Johansen, en utbildad möbeltapetserare och tidigare ägare av Hallands Möbel- & Tapetserarverkstad i Kungsbacka. Pernilla har dessutom gedigen erfarenhet som cirkelledare hos Studieförbundet Vuxenskolan.
Digitaliseringen har dramatiskt förändrat konsumentbeteenden och bidragit till butiksnedläggningar och avfolkade stadskärnor. En möjlig lösning på dessa utmaningar kan vara en övergång till regenerativ utveckling och cirkulär ekonomi. Genom ökad efterfrågan på tjänster kan traditionella yrkesgrupper som skräddare, skomakare och andra hantverkare få en renässans och bidra till hållbar platsutveckling, vilket i sin tur kan revitalisera tomma butikslokaler och skapa nya flöden.
I Paris har borgmästaren Anne Hidalgo introducerat ”15-minutersstaden”, där invånarna har nära till arbete, skolor, parker och shopping, allt inom en 15-minuters cykeltur. I Sverige skulle införandet av en lagstiftning för Business Improvement Districts (BID) kunna påskynda omställningen av våra stadskärnor. Genom att kombinera bilfria 15-minutersstäder, BIIDs och cirkulär ekonomi kan vi skapa hållbara, levande städer. Erfarenheterna från utvecklingen av Covid-19-vaccinet visar att framgångsrik förändring kräver noggrann planering, samarbete och ett proaktivt förhållningssätt.
Platsutveckling handlar om att skapa dynamiska och attraktiva miljöer, och Sverige har potential att bli en ledande aktör inom området i Norden. För att nå dit krävs engagemang, beslutsamhet och samverkan från alla delar av samhället.
Läs vår krönika ”Framtiden är i våra händer” i tidskriften Borätt >>>
Sveriges Fönsterhantverkare är ett nätverk för att samla Sveriges yrkesverksamma fönsterhantverkare för att sprida kunskapen om ett hållbart alternativ till fönsterbyten och ovarsamma renoveringar..
Biopremiär för föreningen Fasads film ”Valhalla – folkhemsbadet”
Lördagen den 15 mars klockan 16.00 är det premiär för föreningen Fasads film ”Valhalla – Folkhemsbadet” på Bio Capitol i Göteborg. Filmen fick ingen offentlig finansiering, men tack vare göteborgarnas engagemang och generositet blev den ändå verklighet. Det är ett tydligt bevis på det starka stödet för att bevara och ge nytt liv åt Valhallabadet. Som medlemmar i Föreningen Fasad är vi på Platsutveckling Think Tank stolta över att ha varit en del av detta viktiga projekt. Nu ser vi fram emot att se filmen tillsammans med er och fortsätta diskussionen om Valhallabadets framtid.
dag: lördag15 mars
tid: 16.00
plats: Bio Capitol i Göteborg
Ladda ner programmet här >>>
Förslaget att riva Valhallabadet i Göteborg har väckt starka känslor och skapat ett enormt engagemang. Inför valet 2022 föreslog Miljöpartiet att staden borde tillsätta en stadsantikvarie för att skydda de historiska miljöerna och kulturarvet från förfall och rivningar. Men sedan det rödgröna maktskiftet har förslaget försvunnit från den politiska diskussionen. Vad tycker egentligen Socialdemokraterna och Vänstern om detta förslag? Och hur ställer sig Moderaterna, Liberalerna och Demokraterna? Är en stadsantikvarie fortfarande aktuellt i Göteborg?
Miljöpartiet argumenterade 2022 för att staden redan har en stadsarkitekt som fokuserar på samtida stadsutveckling, men att det också behövs någon som arbetar långsiktigt och strategiskt för att bevara och utveckla stadens kulturhistoriska miljöer. Men varför har förslaget inte fått något genomslag? Visar rivningsförslaget av Valhallabadet på en större politisk linje där partier som Socialdemokraterna, Vänstern, Moderaterna, Liberalerna och Demokraterna inte anser att det är tillräckligt viktigt att bevara Göteborgs kulturarv, eller handlar det om något helt annat? Är det inte dags att lyfta frågan på nytt och få svar på varför ett sådant förslag inte prioriterats?
The Main Street Approach – skapar platsutveckling för 16 000 kulturmiljöer i hela USA
Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och The Main Street Approach. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. The Main Street Approach är utformad av stiftelsen The National Trust for Historic Preservation, som 1980 bildade dotterorganisationen Main Street America för att administrera modellen. Idag tillämpas den för platsutveckling av 16 000 kulturmiljöer i hela USA. Modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer.
Platsvarumärke med grafisk profil och logotype.
Alla platser har en särart
Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas.
The Main Street Approach är en strategi
The Main Street Approach är en strategi som utvecklades av National Trust for Historic Preservation under 1980-talet i USA för att bevara och återuppliva stadskärnor och huvudgator i småstäder och stadsdelar. Målet med modellen är att främja ekonomisk tillväxt, bevara kulturarvet (traditioner, seder, bruk, byggnader, bebyggelsemiljöer och arkitektur) samt förbättra den övergripande livskvaliteten.
Samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område
I grova drag innebär The Main Street Approach en mellan olika intressenter formaliserad samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område via ett till lokala förutsättningar anpassningsbart ramverk med fyra, fasta grundstenar (points), kring vilka utvecklingsstrategier (transformation strategies) formuleras. De fyra grundstenarna är organisation. gestaltning, marknadsföring och ekonomisk livskraft. Förutom de fyra grundstenarna ingår i The Main Street Approach åtta vägledande principer (guiding principles), varav en är kvalitet. Kvalitet ses som en nödvändig, genomgående framgångsförutsättning.
Man tar fram en utvecklings- och affärsplan för området.
Main Street Programs
Main Street Programs är organisationer och samarbetsinitiativ som arbetar enligt The Main Street Approach för att uppnå dessa mål.
Formaliserad samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område.
Uppföljning och utvärdering
Main Street America för kontinuerligt statistik över Main Street-resultaten, vilket sannolikt bidrar till att motivera intressenterna i de lokala samverkansorganisationerna till ideella insatser i den omfattningen som – särskilt initialt – förutsätts.
Revitalisering av industrihistoriska miljöer i Danville.
De fyra grundstenarna – ”The Four Point Approach”
1/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort
Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.
2/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”.
Arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.
3/ ”Marknadsföring” – image och erbjudanden
Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.
4/ ”Ekonomisk livskraft” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten
Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.
Åtta vägledande principer – ”The Eight Principles of Success”
1/ Satsa på bredd
Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.
2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning
”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”.
Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.
3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra
Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.
4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan
Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.
5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar
Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.
6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta
Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!
7/ Förändring – skeptiker kan bli troende
Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.
8/ Genomföra och fullfölja
För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.
God fortsättning på det nya året: Kulturarvet är hotat, men attityder kan förändras och skeptiker kan bli troende – 2025 blir året byggnadsvården och kulturarvet tar revansch
“När Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet sade nej tvingade politikerna stadsbyggnadskontoret att ta fram ett lätt modifierat förslag för att testa var gränserna för så kallad – påtaglig skada – på riksintresset går. Det blev en smal remsa torg på norrsidan av en sjuvåningsfasad. 1300 sidor planhandlingar producerades av stadsbyggnadskontoret och inhyrda konsulter för fem miljoner.” skriver Centrum för byggnadskultur, Föreningen Fasad, Svenska Byggnadsvårdsföreningen, Göteborgs Hembygdsförbund och ACAN – Architects’ Climate Network i Göteborgs-Posten.
De senaste åren har präglats av polarisering och misstro, där tilliten till politiker och vissa tjänstemän har fått allvarliga törnar. Särskilt oroande är hur skyddet av våra kulturhistoriska miljöer undermineras genom så kallade ”gemensamma workshops”. Dessa slutna processer har ofta blivit en ursäkt för att prioritera bostadsbyggande i centrala A++-lägen, på bekostnad av kulturhistoriska värden, sakkunskap och demokratiskt inflytande.
Förtroendet kan återuppbyggas – men det kräver politiker som visar ödmjukhet och respekt för sakkunskap och medborgarnas åsikter. Äkta dialog och medinflytande från skattebetalare och väljare måste stå i centrum för beslutsfattandet.
Kulturarvet är hotat i Göteborg och många andra städer i Sverige, men trots några grundstötningar har vi möjlighet att navigera ut på en ny kurs mot fritt vatten. Attityder kan förändras, och skeptiker kan bli troende. 2025 markerar 50 år sedan det Europeiska Byggnadsvårdsåret 1975, och året kommer att bli vårt gemensamma kampanjår för byggnadsvården.
Förändring tar tid, men varje liten insats gör skillnad. När vi ser konkreta resultat från restaureringar och revitaliseringar växer förståelsen för vikten av att bevara vårt kulturarv. Då ökar också insikten hos beslutsfattare, näringsliv och allmänhet om att byggnadsvårdsinsatser och bevarande är investeringar i vår gemensamma framtid. Varje byggnad, varje gatuplan, varje historisk detalj är en del av vår identitet och en nyckel till vår framtida utveckling.
Under hösten 2024 inleddes inspelningen av en kortfilm som kommer att fungera som ett tidsdokument och belysa den pågående diskussionen kring Valhallabadet. Filmen produceras av Staffan Bengtsson med Föreningen Fasad som beställare och Platsutveckling Think Tank och Göteborgs Hembygdsförbund som samarbetspartners. Föreningen Fasad har, på rekordtid, samlat in över 100 000 kronor till projektet via crowdfunding. Insamlingen har bestått av både större donationer och mindre bidrag på 50 – 100 kronor från föreningar och privatpersoner. Det enorma stödet för filmen visar tydligt det starka folkliga engagemanget för att bevara Valhallabadet och kulturarvet.
Låt oss göra 2025 till året då byggnadsvård och kulturarv får en renässans och en central plats på den nationella agendan. Låt det bli året då vi erkänner byggnadsvården som en drivkraft och en nyckelspelare i det svenska samhällsbyggandet och i svensk platsutveckling. Tillsammans kan vi skapa en framtid där vårt kulturarv lever vidare och får den plats det förtjänar i vår samtid. Amen.
“Länsstyrelsen säger att badet visserligen är av byggnadsminnesklass, men eftersom politikerna redan bestämt sig för att riva kan en sådan process inte sättas igång.” skriver Centrum för byggnadskultur, Föreningen Fasad, Svenska Byggnadsvårdsföreningen, Göteborgs Hembygdsförbund och ACAN – Architects’ Climate Network i Göteborgs-Posten.
Hagabadet i Göteborg stod länge i förfall och var nära att rivas. Lyckligtvis räddades Hagabadet, och idag är det en kulturhistorisk pärla och ett mycket uppskattat badhus i Göteborg.
Låt 2025 bli ett år för reflektion och utveckling, med fokus på att bevara och vidareutveckla våra befintliga miljöer
Hagabadet i Göteborg stod länge i förfall och var nära att rivas. Lyckligtvis räddades Hagabadet, och idag är det en kulturhistorisk pärla och ett mycket uppskattat badhus i Göteborg.
Haga är en av Göteborgs populäraste stadsdelar enligt en undersökning från Citysamverkan Göteborg hösten 2024. Stadsdelen räddades från rivning tack vare en kombination av faktorer. Lågkonjunkturen efter oljekrisen på 1970-talet spelade en stor roll genom att bromsa rivnings- och nybyggnadsprojekten. Samtidigt bidrog folkliga protester till att sätta press på politikerna, som annars drevs av en tidstypisk rivningsiver
I ett av de senare avsnitten av Matarvspodden samtalar moderatorn Lisa Haeger med forskarna Annelie Sjölander-Lindqvist och Wilhelm Skoglund som forskat om hantverksbryggerier, turism, kreativt entreprenörskap och landsbygdsutveckling. Poddavsnittet leder tankarna till småföretagandets och entreprenörskapets roll i platsutvecklingen. För stadsdelen Östra Kvillebäcken på Hisingen var ambitionen att locka den så kallade ”kreativa klassen.” Resultatet har däremot blivit en stadsdel som, trots hög täthet, saknar en grundläggande komponent: livet mellan husen. Idag framstår Östra Kvillebäcken som en ödslig sovstad snarare än en levande stadsdel.
Vegas bryggeri på Ringön i Göteborg. Här har man lyckats med det som man inte lyckats med i Östra Kvillebäcken.
Kan hantverksöl, bryggerier och bryggerihantverk fungera som katalysator för att skapa levande och dynamiska platser? I kontrast till Östra Kvillebäcken står Ringön på Hisingen, ett område som lyckats skapa en dynamisk atmosfär trots sina ”enkla plåtskjul” och avsaknad av bostäder. Här har kreativa verksamheter som små hantverksbryggerier funnit sin plats och lockar människor med sitt utbud. Vad är det då som gör Ringön så speciellt? Är det så enkelt som låga priser och tillgång till praktiska lokaler? Eller handlar det om områdets själ, en karaktär som formats av verksamheter som Gotenius varv och Claessons Trätjära, och som fortsatt attraherar entreprenörer och kreatörer?
Framtidens Backaplan – ett projekt på is
Idag ser vi en situation som påminner om den på 1970-talet, när många storslagna projekt kollapsade under ekonomisk press. Flera av initiativen för Framtidens Backaplan har nu lagts på is, sannolikt som en följd av rådande lågkonjunktur. Det skapar ett tillfälle för eftertanke och reflektion.
Stora delar av Hisingens historia håller på att försvinna. Ett tydligt exempel är Göteborgs porslinsfabrik, som borde ha bevarats och utvecklats till ett ungdomens hus eller ett kulturhus.
Våra politiker, som ofta förefaller prioritera storslagna och symboliska projekt framför hållbar och genomtänkt arkitektur, borde utnyttja detta tillfälle för att omvärdera sina prioriteringar. Ett utmärkt exempel på framgångsrik stadsutveckling är den nya saluhallen vid Vågmästareplatsen – en liten, men omsorgsfullt utformad byggnad där kvalitet fått stå i fokus, snarare än kvantitet.
Kødbyen i Köpenhamn.
Lärdomar från Köpenhamn och Malmö
Göteborgs politiker behöver lyssna på invånarna på Hisingen och deras visioner för hur stadsdelen ska utvecklas. Inspireras av Köpenhamns nya kvarter, där gröna alléer och kanaler harmonierar med byggnader i mänsklig skala på 6–8 våningar. Trots att Stockholm självsäkert utropat sig som ”Capital of Scandinavia” är det många unga i åldrarna 20–30 år som pekar ut Köpenhamn och Malmöregionen som de mest attraktiva platserna att bo och leva på.
Exempel som Kødbyen och Sluseholmen i stadsdelen Sydhavnen visar att det går att skapa levande och charmiga stadsdelar genom att kombinera befintliga strukturer med ny, välplanerad utveckling – som att anlägga kanaler i urbana miljöer, precis som i Sydhavnen. Varför inte ta den inspirationen och bygga ihop Ringön och Backaplan med gröna områden och kanaler? White arkitekters förslag för Älvstaden, presenterat på GP Debatt, är ett utmärkt exempel på regenerativ stadsutveckling som Göteborg kan ta tillvara på
Låt visionen om en grönskande parkmiljö på Göta älv bli levande skriver White Arkitekter på GP Debatt.
Den nuvarande lågkonjunkturen erbjuder ett perfekt tillfälle att omvärdera stadens utveckling. Vi bör prioritera kvalitet, hållbarhet och långsiktig planering istället för att stressa fram ogenomtänkta exploateringar.
Med rätt prioriteringar kan Göteborg skapa något verkligt unikt – en stadsdel som inte bara tillfredsställer dagens behov, utan också står emot tidens tand och sätter en ny standard för framtiden.
Platsutveckling: Hur en hembygdsförening och Carl Jan Granqvist gav Grythyttans Gästgivaregård – och hela orten – nytt liv
Prästgatan med Grythyttan gästgiveriet. Foto Clarence Werdin. Wikipedia.
Under Riksantikvarieämbetets höstmöte 2011 i Gustavsberg höll Carl Jan Granqvist höll en mycket inspirerande föreläsning om hur man kan ge nytt liv åt en plats och en bygd genom att skapa en ny vision som får hela samhället att blomstra. Han berättade också om hur man kan stimulera lärande med hjälp av flera sinnen för att nå människor med läs- och skrivsvårigheter – något som ligger honom varmt om hjärtat.
Grythyttans Gästgivaregård – från rivningshot till räddning
Grythyttans Gästgivaregård har en lång historia. Den byggdes 1640 på order av Drottning Kristina, som ville ha värdshus med jämna mellanrum längs rikets vägar. Här skulle finnas plats för alla samhällsklasser och stallar för minst 24 hästar. Gästgiveriet blev snabbt känt som ett av de bästa i landet – enligt Axel Oxenstierna till och med det bästa utanför Stockholm!
Men tiderna förändrades. När järnvägen kom till byn 1905 blev Järnvägshotellet det nya stället att vara på, och det gamla gästgiveriet förföll. 1973 var byggnaden i så dåligt skick att kommunen ville riva den och bygga en stormarknad istället. Lyckligtvis röstades förslaget ner – med bara en rösts marginal! Istället tog hembygdsföreningens eldsjälar Arthur Lindqvist och Yngve Henriksson tag i saken. Det var här Carl Jan Granqvist klev in i bilden och hjälpte till att väcka nytt liv i gästgiveriet.
Grythyttan är även känt för sitt skiffer. Bilden visar takskiffer från Grythyttan som är lagt av företaget Grythyttevikens Skiffertak
Vad är viktigast – byggnaderna eller människorna?
Svaret är att det sällan är antingen eller. Oftast är det en kombination av platsens utseende och de verksamheter som finns där. Det handlar om att samarbeta och ha en gemensam vision för framtiden.
En vacker plats kan locka besökare i sig, som Venedigs historiska gränder, Tokyos futuristiska stadsmiljö eller Bohusläns dramatiska klippor. Men när en spännande miljö kombineras med intressanta aktiviteter händer det något magiskt – platsen blir en destination värd att besöka.
Grythyttan A2: Redan på 1940-talet kunde svenskarna uppskatta den unika komforten i Grythyttans A2-stol. Under 2024 återlanserades den tidstypiska ikonen i de ursprungliga färgerna i gult och orange från 1940-talets början. Trots sitt pris på 5 500 kr styck har stolen väckt ett stort intresse och efterfrågan är fortsatt hög. Beställ stolen hos Svenssons i Lammhult. Foto: Svenssons i Lammhult.
Det viktigaste är att se möjligheterna och våga satsa – både på att rusta upp gamla byggnader och fylla dem med liv. Platsutveckling i Värmland arbetar med att utveckla platser genom att analysera, sätta igång projekt och skapa långsiktiga lösningar. Vårt arbete bygger på fyra grundstenar: organisation, gestaltning, marknadsföring och ekonomisk livskraft. Vi tror att det är dessa grundstenar som tillsammans skapar en lyckad helhet och leder till framgång.
Vi arbetar med samarbete och samverkan kring platsutveckling och bevarande, i nära dialog med människor, för att lyfta både landsbygd och stad – gärna i miljöer med en spännande historia, alltid utifrån ett helhetsperspektiv. Allting kan inte göras på en gång, men det gäller att börja med att lösa de enklare uppgifterna och visa konkreta resultat. Då byggs förtroendet upp, och projektet får momentum och växer. Det är lite som att älska Göteborgs fotbollsklubb Blåvitt – först måste man lära känna laget, sedan krypa innan man kan stå upp och älska IFK.
Vår modell för platsutveckling kan tillämpas på allt från stadskärnor och parker till gator och gamla kvarter – där vi alltid strävar efter att lyfta fram det som gör just den platsen unik.
Måltiden i tid och rum. Så möter vi morgondagens turism med historiska måltider. En berättelse från ståltid till måltid. Carl Jan Granqvist, professor emeritus Örebro universitet / Universitetet i Stavanger. Riksantikvarieämbetets höstmöte 2011.
The Meatpacking District Management Association i New York City söker innovativa konsulter för smarta parkeringslösningar
The Meatpacking District Management Association i New York City söker innovativa konsulter för att ompröva parkeringsregler och begränsa parkeringsanvändningen i en av stadens mest dynamiska stadsdelar. Projektet syftar till att:
- analysera och utforska smarta parkeringslösningar genom noggranna platsstudier för att maximera utrymmen för fotgängare i detta kulturhistoriskt värdefulla och snabbt föränderliga område.
- utveckla innovativa parkeringsstrategier som är anpassade för en postindustriell stadsdel i omvandling.
- samarbeta med intressenter för att skapa attraktiva, fotgängarvänliga gaturum.
- rekommendera nya parkeringsregler som bättre speglar områdets behov och aktiviteter.
Meatpacking District i NYC har förvandlats från intensivt bilkaos till ett livfullt och härligt folkmyller – en förändring som är resultatet av medvetna satsningar på effektivt public street management.
Allan and Geraldine Rosenberg Residence – framtidens boende för alla
Allan and Geraldine Rosenberg Residence i New York. Ritat av Studio Libeskind.
Behöver Sverige en ny egnahemsrörelse och en satsning på idéburna initiativ, likt projektet Allan and Geraldine Rosenberg Residence i New York, ritat av Studio Libeskind? Frågan handlar om brukardrivet byggande och förvaltande genom egnahem, kooperativa hyresrätter och byggemenskaper. När de boende äger hela processen – från byggstart till förvaltning – kan det skapa bättre kvalitet och främja konkurrens. Genom att kavla upp skjortärmarna och bygga i egen regi kan vi öka inflytandet över det egna boendet.
Hyresrätten i sin nuvarande form har möjligen överlevt sig själv. För att ge de boende större kontroll och valfrihet kan ägandeformer som egnahem och kooperativa modeller vara en lösning. Utförsäljningar av hyresrätter från både privata aktörer och allmännyttan har gjort att fler människor kunnat påverka sitt boende. Samtidigt har nyproducerade bostadsrätter ofta visat sig hålla låg byggkvalitet. Skillnaden är att du som köpare kan avstå från att investera i bostäder med bristande kvalitet. Subventionerade hyresrätter med dålig kvalitet, finansierade med skattemedel, riskerar å andra sidan att skapa en marknad med begränsad konkurrens. Detta kan göra det svårare för idéburna verksamheter att konkurrera med etablerade aktörer inom samhällsbyggnad.
Ur ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att fastighetsägare med resurser tar hand om förfallna hus och bevarar deras kulturvärden och livslängd. Detta kräver dock insiktsfulla ägare som involverar skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare. Kommunala myndigheter måste också ha rätt kompetens och tillämpa plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.
I våras var vi med och co-hostade podden Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten, som leds och drivs av Diana Uppman. I avsnittet diskuterades frågor om socialt boende och om Sverige borde satsa på social housing.
Biden-administrationens fokus på social housing väcker viktiga frågor om framtidens bostäder. Kommer vi se en återkomst av de monotona bostadsblocken från 1960-talet, eller kan vi undvika en repetition av miljonprogrammet? Det är möjligt att skapa sociala bostäder som inte bara är funktionella utan också estetiskt tilltalande. Ett inspirerande exempel är projektet Allan and Geraldine Rosenberg Residence, där Selfhelp Realty Group och Studio Libeskind visar att socialt boende inte behöver vara tråkigt eller enformigt.
Selfhelp Realty Group, en ideell organisation grundad 1936 för att stödja flyktingar från nazisternas Tyskland, bevisar att socialt boende kan kombinera funktion och design på ett nyskapande sätt. Det är dags att omvärdera vår syn på sociala bostäder och skapa bättre möjligheter för de boende att ta kontroll över sina egna hem.
Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten
Vi hade förmånen att vara gäster hos podden Beyond Our Places, som gästade Hotel Eggers i Göteborg. Gentrifiering är ett begrepp som ofta väcker starka känslor och är förknippat med negativa konsekvenser för dem som redan lever och verkar i områden som genomgår processen. Trots det observerar vi hur område efter område förändras med ökad attraktivitet och statushöjning som följd, ofta under parollen av social hållbarhet. Det väcker frågor kring hur vi kan skapa en stad där många kan leva och verka utan att drabbas av gentrifieringens konsekvenser. Dessutom är det viktigt att reflektera över hur landsbygden påverkas när allt fler välbeställda storstadsbor köper hus där.
#7 Torbjörn Lindstedt och Diana Uppman – Om gentrifieringens olika ansikten
Från ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att se fastighetsägare med resurser ta hand om förfallna hus och bevara deras kulturvärden och livslängd. Det förutsätter dock att de nya ägarna är insiktsfulla nog att involvera skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare, och att kommunala myndigheter har rätt kompetens och agerar i enlighet med plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.
Det är viktigt att beakta dessa aspekter när vi diskuterar gentrifiering och dess konsekvenser. Vi vill tacka Diana Uppman och Beyond Our Places för ett intressant och givande samtal om gentrifiering och platsutveckling. Vi ser fram emot fortsatta samtal och undersökningar inom området!
I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.