Nätverksbyggande i gränsregionen Glåmdalen, Finnskogen: Den ideella sektorn och digitalisering – välkommen till nätverksverksträff #4

Den ideella sektorn och digitalisering – välkommen till nätverksverksträff #4

dag:
fredag 2 juni 2023
plats: Klarälvdalens folkhögskola, Stöllet
anmälan via: norrany@platsutveckling.se

Varför köpte ett gäng glada entusiaster i Sala kommun bygdens kurort? Hur bygger man upp och utvecklar en kulturattraktion med ideella krafter? Vilken roll kan Wikipedia, Open Source, digitalisering/digisering och AI spela i arbetet med att utveckla en kulturattraktion?  

Vår  nästa nätverksträff, nätverksverksträff #4, kommer att hållas av Tohbbe Lindblom från Brunnsmuseet Sätra Brunn och Kreativitetsverket.  Tohbbe har lång erfarenhet av att verka inom den ideella sektorn, bland annat inom  teater- och museiområdet,  och delar gärna med sig av sina erfarenheter. Tohbbe har arbetat inom dataområdet med programvara under många år och han kommer att visa på möjligheterna med digitalisering/digitisering och bland annat lära oss hur man hittar programvara som inte kostar något! Vi kommer säkert att prata och få veta mer om Open Source, Nyhetsbrev, Sociala Media, eBöcker, ideell-/ekonomisk förening, Google, webb, AI, m.m. 

Som gästföreläsare till mötet har Tohbbe bjudit Axel Pettersson från Wikimedia Sverige för att presentera Wikipedia och dess möjligheter att sprida kunskap och arkivmaterial. 

Det kommer naturligtvis finnas tid för att ställa frågor och (i bästa fall) få svar, men vi erbjuder dig också möjligheten att redan nu att skicka in frågor som då kan få sina svar under dagen.
Maila frågor: norrany@platsutveckling.se  

Program nätverksträff #4 fredag 2 juni 2023

09.30-10.00 Fika, mingel och nätverkande


10.00-10.15 Introduktion

Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se

10.15 -12-00 Vi skall rädda brunnen och öppna källorna
Tohbbe Lindblom, Brunnsmuseet Sätra Brunn

12.00-13.00 Lunch

13.00-14.00 Gästföreläsare Axel Pettersson från Wikimedia Sverige – Om Wikipedia
Axel Pettersson, Wikimedia Sverige

14.00-15.45 Digitalisering och digitisering i utvecklingen av kulturattraktioner och platser
Tohbbe Lindblom, Brunnsmuseet Sätra Brunn

15.45-16.00 Avslutning och summering av dagen
Norra Ny Utveckling och Platsutveckling.se

PS. Tohbbe är egenföretagare sedan över 20 år tillbaka och är med i gruppen som räddade Sätra Brunn Hälsobrunn år 2002!

Vid eventuella frågor:

e-post:  norrany@platsutveckling.se  

Torbjörn Lindstedt t  +46 (0)70-959 93 62     Hans Johnsson t  +46 (0)70-214 16 72   

Hjärtligt välkommen!

Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se

Nätverksbyggande i gränsregionen Glåmdalen, Finnskogen och Klarälvdalen är ett EU-finansierat Leaderprojekt. Projektet är ett initiativ från Norra Ny Utveckling och Platsutveckling.se i samarbete med Klarälvdalens folkhögskola och Torsby kommun.

Repris: Fittja People’s Palace – NCC utvecklar hållbart utifrån befintliga värden

Fittja People’s Palace är NCC:s och Botkyrkabyggens prisbelönta renoveringsprojekt i Botkyrkaförorten Fittja. För NCC:s och Botkyrkabyggens del handlade det om att utveckla hela bostadsområdet och inte bara renovera husen…
– Vi ska bevara och återskapa det som var bra när området byggdes. Att till exempel ta tillvara på bra material och renovera kök är bättre för både miljön och plånboken. Vi ska också göra ytorna mellan husen attraktivare och tryggare, förklarade Madeleine Nobs” på NCC VVS Forum

Christofer Hök från NCC presenterar Fittja People’s Palace ca 33 min in i programmet. 

Danskarna är hungriga – vill veta mer om kulturarvet

Foto Mønsted Kalkgruber


En ny studie från den danska stiftelsen Realdania tar temperaturen på danskarnas förhållande till kulturarvet och byggnaderna som bär på en speciell historia. Undersökningen visar att många danskar är hungriga på kulturarvet och önskar få större kunskap om det lokala kulturarvet.

Majoriteten av de 2 000 tillfrågade danskarna tror att historiska platser ger dem en bättre förståelse för tidigare och nuvarande förhållanden. Mer än var tredje anser att historiska platser är viktiga för deras livskvalitet och gemenskapen med andra. realdania.dk/nyheder

Realdania har vid tre tillfällen tagit temperaturen på danskarnas relation till kulturarvet – senast 2020. Från 2020 till 2023 är det en liten ökning av antalet danskar som anser att historiska platser är viktiga i förhållande till klimat och hållbarhet. 

Undersökningen är gjord för Realdania av analysinstitutet YouGov. Under 2023 års undersökning deltog drygt 2 000 danskar i åldrarna 18-74 år.

Syftet med studien är att skapa insikt om vad kulturarv betyder för samhällsutvecklingen och danskarnas livskvalitet. Studien syftar även till att ge en inblick i hur danskar använder kulturarvet – vad de är särskilt intresserade av - och om det sker förändringar över tid.

Gatukonstnären Chip Southworth – konstens kraft i platsutveckling


Gatukonstnären Chip Southwort pratar om konsten som verktyg till förändring av attityder och synen på en plats attraktivitet.

Nätverksbyggande i gränsregionen Glåmdalen, Finnskogen och Klarälvdalen

Vilken betydelse har trä haft för Glåmdalen, Finnskogen och Klarälvdalen?

datum: 21 april klockan 9.30-15.00 och 5 maj klockan 9.30-15.00
plats: Klarälvdalens folkhögskola, Stöllet
anmälan via: norrany@platsutveckling.se

Vi vill börja med att tacka alla för ett fantastiskt uppstartsmöte fredag 31 mars. Det var inspirerande att se så många engagerade personer samlade för att diskutera utvecklingen av Klarälvdalen, Finnskogen och Glåmdalen. Vi vill också bjuda in er till två kommande seminariedagar med workshops där vi kommer att fördjupa oss i två viktiga ämnen.

Den första seminariedagen kommer att hållas fredag 21 april klockan 9.30-15.00 och kommer att handla om genius loci och ett platsvarumärke för Klarälvdalen, Finnskogen och Glåmdalen. Genius loci är ett latinskt uttryck som betyder ”platsens själ” eller ”platsens karaktär”. Det syftar på den känsla eller stämning som en plats har, vilket kan vara påverkat av dess historia, kultur, arkitektur, geografi, väder, människor och andra faktorer. Genom att förstå platsens själ kan man skapa ett underlag för ett platsvarumärke. Med platsvarumärke menas en unik identitet som skapas för en plats, vanligtvis med syfte att marknadsföra platsen och attrahera besökare, invånare och företag. Det handlar om att förmedla vad som är speciellt och unikt med platsen.

Den andra seminariedagen kommer att hållas fredag 5 maj klockan 9.30-15.00 och handlar om affärsutveckling och entreprenörskap utifrån regenerativ utveckling och cirkulär ekonomi. Regenerativ turism är en hållbar turismmodell som inte bara strävar efter att minimera negativ påverkan på miljön och samhället, utan också aktivt bidrar till att återuppbygga och regenerera de naturliga och kulturella resurser som används i turismen. Istället för att bara minska den negativa påverkan, strävar regenerativ turism efter att göra en positiv skillnad genom att skapa resurser, öka biologisk mångfald, återställa ekosystem och främja kulturellt utbyte och lokal ekonomisk utveckling. Regenerativ turism innebär alltså ett mer aktivt och ansvarsfullt engagemang i att bidra till en mer hållbar och positiv utveckling av turismen.

Seminariedagarna kommer att hållas på Klarälvdalens folkhögskola i Stöllet av Stefan Pettersson och Daniela Hedström från Gameng AB. Gameng arbetar med plats-, företags-, affärs- och konceptutveckling och utbildningsverksamhet inom strategisk marknadsföring, kommunikation, försäljning, service och värdskap samt varumärkesstrategier och destinationsutveckling.

Stefan och Daniela önskar att ni fyller i det här formuläret (se länk nedan – även om ni inte kan närvara). På så vis får vi in synpunkter från fler. Svaren blir en del av diskussionen samt ett underlag inför framtida antaganden/beslut i arbetet: www.menti.com/alxoyaag7aho

Vi hoppas att ni kommer att kunna delta i båda seminariedagarna och ser fram emot att arbeta tillsammans för att bygga starkare nätverk och utveckla vår gränsregion.

Vänligen anmäl er senast den 19 april via: norrany@platsutveckling.se

Vid eventuella frågor:

Torbjörn Lindstedt 
t  +46 (0)70-959 93 62     
e torbjorn.lindstedt@platsutveckling.se     

Hans Johnsson
t  +46 (0)70-214 16 72   
e hans.johnsson@platsutveckling.se  

Hjärtligt välkomna!

Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se



Jamie Meyer hyllar sina gamla kvarter på Hisingen

”Jag tror alla har en gata som inte ser mycket ut för världen, men där allt började och dit man återkommer när man blir äldre. Som betyder något speciellt just för en själv, säger Jamie Meyer på telefon från Nashville, Tennessee, där han numera bor.” gp.se

RetroFirst och Krama byggnaden – klimatkampanjer som uppmanar till regenerativ platsutveckling i Storbritannien och i Sverige

Regenerativ utveckling är nästa nivå i klimatarbetet – det handlar om att restaurera, återskapa och reparera, samt om att gå från linjära modeller till cirkulära.

Rivningar är inte bara ett miljöproblem. Rivningar är ofta oönskade av allmänheten och boende i närmiljön. Enligt Anne Power, professor emeritus vid London School of Economics, är rivning både kostsamt och impopulärt. Ombyggnader av befintliga byggnader är å andra sidan mindre kontroversiellt, dvs att bevara och förbättra befintliga platser och stadsdelar.

För att stimulera till återanvändning föreslår chefredaktören för den brittiska arkitekturtidskriften, The Journal of Architecture, momssänkning på arbetskostnader vid renovering och restaurering.

Vi har tidigare skrivit om att Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar genom att uppmuntra till köp av tjänster. Det skulle kunna ske genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion. Nya insikter om klimathotet kräver reformer och politisk handlingskraft, samtidigt som vi som medborgare också har ett ansvar att agera cirkulärt i vår vardag. I Sverige bildar den ideella kampanjen Krama byggnaden opinion kring detta:

”Bygg- och fastighetsbranschen är en bransch som står för 40% av allt avfall i Sverige och 21% av alla Sveriges nationella växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket). Avfall som egentligen är ovärderliga resurser och utsläpp som motsvarar de 21% som forskare vid Uppsala universitet menar att vi behöver sänka utsläppen med enbart i år (2022). I en framtid med höjda materialpriser, resursbrist och ett osäkert världsläge så måste befintliga byggnader värderas högre och bevaras så långt det går. Därför måste vi sträva efter att de ska stå i flera hundra år, inte bara i 30-50 år som tyvärr är fallet alltför ofta idag.”  Krama byggnaden

Den brittiska kampanjen RetroFirst och den svenska kampanjen Krama byggnaden, är två goda exempel på hur aktörer inom de kreativa näringarna arbetar tillsammans för att bilda opinion och för regenerativ platsutveckling!

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se

15-minutersstaden + Business Improvement Districts = sant

”För stressade storstadsbor är 15-minutersstaden en dröm. All service och alla affärer på bekvämt gångavstånd.”

Paris borgmästare, Anne Hidalgo, har påbörjat arbetet med den så kallade 15-minutersstaden. I Anne Hidalgos vision om 15-minutersstaden kommer människan i centrum och där skall jobb, skolor, grönområden och shopping finnas inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet. Tankarna om 15-minutersstaden bygger på ökad lokal utveckling i närområdet, för svensk del vore det spännande att förena Anne Hidalgos planer för 15-minutersstaden tillsammans med näringspolitiska reformer som en svensk BID lagstiftning.

I plats- och områdesutvecklingsuppdrag är platsutveckling.se influerade av BIDs, Business Improvement Districts, som vi är väl insatta i. Modedistriktet Meatpacking District, Times Square, 125th Street i Harlem, Grand Central Partnership (med Grand Central Terminal som kronjuvelen) och Bryant Park är några exempel i New York City, men vi har även varianter av BIDs i Sverige. I ett BID samverkar fastighetsägare, hyresgäster och offentliga aktörer med varandra enligt en given struktur för att stärka konkurrenskraften och öka lönsamheten i området. Man renodlar och tydliggör sig gentemot marknaden i ett gemensamt varumärke och gemensam marknadsföring. Tillsammans tar man också ett samlat grepp om gaturummet i form av markbeläggningen, sittmöbler, papperskorgar, växtlighet, belysning och skyltprogram.

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se