Gabriella Wulff och Gunilla Grahn-Hinnfors snackar innerstadens utmaningar och möjligheter

Färre butiker och en växande e-handel – hur kommer det kommersiella utbudet i centrala Göteborg att förändras som en konsekvens av ökad näthandel och pandemin? Konsumtionsforskaren Gabriella Wulff på CFK/Gothenburg Research Institute och Gunilla Grahn-Hinnfors från Västsvenska Handelskammaren tar en promenad innanför vallgraven för att prata om centrala stadens framtida utmaningar och möjligheter.

Integrationsförslaget: Lundbybadet som framtidens centralbad och tågstationen “Göteborg Norra” på Nya Backaplan – intervju i Hela Hisingen

” — Mina barn har varit aktiva i en av stadens simklubbar under många år. Simning är en fantastisk sport med lite skador som också är relativt billig att utföra, det krävs bara en baddräkt eller par badbyxor för att ta det första simtaget. Tyvärr finns det en mycket stor brist på simhallar och simtider för de utövande i Göteborg.
— Därför bör man inte satsa på en stor anläggning i centrum utan tvärtom renovera befintliga anläggningar och utveckla flera anläggningar parallellt. Jag vill restaurera Valhallabadet och utveckla Lundbybadet till Göteborgs nya centralbad. Vill staden bryta segregationen bör inte alla nya offentliga satsningar byggas utmed Västlänkens dragning,


I vår vision bör Hisingens framtida stadsplanering bygga på Business Improvement Districts (BID) som grundidé tillsammans med integration, kulturvärden, väl genomtänkt arkitektur, natur och hållbar bostadsutveckling som attraktionskraft. Läs Intervjun i helahisngen.se !

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se

Podcasten ”Varför det ?” i samtal om cirkulär fastighetsutveckling och digitalisering med Wihlborgs miljöchef Staffan Fredlund


Jörgen Kocksgatan i Malmlö omvandlas till ett grönt stråk med plats för sport, lek och avkoppling. Visionsbild av Gisele Paiva Nilsson, Malmö stadsbyggnadskontor.

Det nya grönstråket utmed Jörgen Kocksgatan kommer att leda till Nyhamnsområdet som är Malmös nästa gamla industriområde i utveckling. Planen är att bygga en attraktiv och grön blandstad med ett centralt läge. Fastighetsbolaget Wihlborgs är fastighetsägare utmed Jörgen Kocksgatan och en av aktörerna bakom den ambitiösa planen för Nyhamnsområdet.

Fastighetsbolagen är nyckelspelare i den hållbara samhällsutvecklingen. Hör Staffan Fredlund, miljöchef på Wihlborgs, samtala om bland annat cirkulär fastighetsutveckling och digitaliseringen av byggnader.

Podcasten ”Varför det ?” samtalar med Staffan Fredlund, miljöchef på Wihlborgs, om cirkulär fastighetsutveckling och digitaliseringen av byggnader.

100 knack, 10 snack, 1 tack – Bloor West Village blev startskottet för Business Improvement Areas i Toronto

Under mitten av 1960-talet började en grupp handlare i Toronto, som såg sina verksamheter hotade av ett stort köpcentrum, arbeta för att lyfta deras stadsdel Bloor West Village. De lyckades gemensamt bryta en nedåtgående spiral av förfall och utflyttning och skapa en blomstrande stadsdel med småaffärer, restauranger och konstnärliga verksamheter.

Bloor West Village Business Improvement Area invigdes 1970 och ses som startskottet för BIAs och BIDs (en lagstiftning för offentlig privat samverkan i stadsmiljöer).

Historien börjar 1967 när tunnelbanelinjen Bloor-Danforth slutfördes och många shoppare som tidigare åkt utmed Bloor Street började försvinna för resor under jord. Under samma period utvecklades även ett antal externhandelsplatser i Torontos utkanter. Konkurrensen om kunderna ökade samtidigt som flödena av kunder minskade i stadsdelen. Det ledde till att många handlare tvingades att stänga sina butiker och i vissa fall följa ”folkmassorna” till externhandelsplatserna. Det ledde till flera tomma butikslokaler och att området började att förfalla.

De affärsmän som stannade kvar i sina affärsrörelser reagerade genom att bilda en köpmannaförening. Medlemskapet i köpmannaföreningen innebar mycket stora ansträngningar med att ”knacka dörr” och begära frivilliga donationer för lokala förbättringar i området. Ett problem som handlarna ofta stötte på var att endast ett fåtal företag i varje kvarter var villiga att bidra. Köpmannaförening upplevde att de hade otillräckligt ekonomiska medel och stöd för att göra någon skillnad. I ren frustration gick en grupp affärsmän och handlare längs Bloor Street West till stadshusets och delstatens politiker för att söka om en lagstiftning som skulle tvinga alla företag inom ett bestämt område att betala en avgift för att återuppliva deras stadsdel genom fysiska förbättringar och marknadsföringsaktiviteter. Avgiften skulle samlas in av staden och överlämnas till en utvald styrelse för att användas utifrån en affärsplan. Efter viss övertalning antogs slutligen lagstiftningen om Business Improvement Areas (BIA) och Bloor West Village blev därmed en pionjär och utsågs till Torontos första BIA 1970.

Under det första året röstade Bloor West Village medlemmarna själva på en budget på 47 500 dollar och pengarna användes huvudsakligen till fysiska förbättringar i stadsdelen. Omvandlingen var dramatisk.

I USA var New Orleans först att skapa en liknande lokal organisation 1975 och i Storbritannien (först i Europa) infördes lagstiftningen för BIDs vid årsskiftet 2004-05.

Välkommen till Samverkan Norra Klarälvdalen


www.klarälvdalen.se

Hur vill du bevara, förändra och utveckla norra Klarälvdalen och varför bor du kvar i bygden? Med stöd från Torsby kommun har Norra Ny Utveckling och Platsutveckling.se tagit initiativ till förstudien Samverkan Norra Klarälvdalen. Genom förstudien önskar vi diskutera tankar, bolla förslag och samla in synpunkter kring det som anses vara norra Klarälvdalens styrkor, svagheter, hot och framtida möjligheter.

Under vårt andra möte — tors 11 nov kl 18-21— kommer vi att utföra en SWOT-analys om samverkan i norra Klarälvdalen. Mötet kommer att ledas av Tohbbe Lindholm från Sala. Tohbbe har ett starkt engagemang för lokala utvecklingsfrågor i Västmanland. Under de senaste sju åren har han arbetat med att bygga upp Brunnsmuseet, ett arbetslivsmuseum för kurorten Sätra Brunn utanför Sala. Sätra Brunn ägdes av en stiftelse inom Uppsala universitet fram till slutet av 1990-talet. Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet ägdes brunnen av en stiftelse med Länsstyrelsen i Västmanland som huvudman. Sätra Brunn försattes tyvärr i konkurs under början av 2000-talet. Efter det att brunnen hade försatts i konkurs bestämde sig ett antal människor i omgivningarna kring Sala att bilda en ekonomisk förening och köpa Sätra Brunns konkursbo. Tohbbe är en av människorna i gruppen som köpte Sätra Brunn och deras syfte var att rädda brunnen från förfall/att bli övergiven och/eller eventuell styckning av fastigheten.

Samverkan Norra Klarälvdalen arrangeras som 3 digitala möten med inspirationsföreläsningar, workshop och förslag på möjligt samarbete med våra grannar utmed Glomma i Norge.

– första mötet tors 28 okt 18-21.
– andra mötet tors 11 nov 18-21.
– tredje mötet tors 25 nov 18-21.

Ladda hem detaljerat program som pdf-fil genom att klicka här.

Anmälan görs via e-post till: norrany@platsutveckling.se

Länk till digitala zoom-möten skickas klockan 17.30 inför varje möte.

Hjärtligt välkommen med dina tankar, synpunkter och förslag.
Utveckling skapar vi tillsammans!

Norra Ny Utveckling och Platsutveckling.se

Det som en gång i tiden var vardag är idag något unikt. Fantastiska Kårebolssätern i Torsby är ovanlig välbevarad, med betande djur och säterbruk på somrarna. Men hur bevarar man kunskaperna om ost och messmör? Och hur för man hantverket vidare?

Demolition=Wasteful; Reuse=Green: Detroits revansch – CBS News möter entreprenören Phillip Cooley

Detroitborna visar i dag en fantastisk entreprenörsanda, där entreprenören Phillip Cooley är en av småföretagarnas frontfigurer. Phillip Cooley började i ett fallfärdigt hus (2006) med den lilla krogen Slows Barbeque. Framgångarna med krogen gav mersmak och han fortsatte att bevara och utveckla fallfärdiga byggnader i den historiska stadsdelen Corktown

Januari 2017 börjar stadsdelen Corktown återigen att blomstra med en riktigt het bostadsmarknad. 

För Phillip Cooley handlar det även om att skapa framtidstro och möjligheter till nya jobb i Detroit. Genom inkubatorn Ponyride har han skapat en arena med lokaler för nystartade företag.

Demolition=Wasteful; Reuse=Green: Dumbo BID

Down Under Manhattan Bridge Overpass – Dumbo – är en del av Brooklyn i New York. Området ligger utmed East River och kännetecknas av dess industri- och lagerbyggnader från slutet av 1800-talet och början 1900-talet. Under sent 1900-tal köptes Dumbo av  fastighetsutvecklaren David Walentas och hans företag Two Trees Management. Området blev samtidigt känt för tekniska startups och som Brooklyn’s dyraste stadsdel. I dag drivs området som ett Business Improvement District –  www.dumbo.is –

15-minutersstaden + Business Improvement Districts = sant

”För stressade storstadsbor är 15-minutersstaden en dröm. All service och alla affärer på bekvämt gångavstånd.”

Paris borgmästare, Anne Hidalgo, har påbörjat arbetet med den så kallade 15-minutersstaden. I Anne Hidalgos vision om 15-minutersstaden kommer människan i centrum och där skall jobb, skolor, grönområden och shopping finnas inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet. Tankarna om 15-minutersstaden bygger på ökad lokal utveckling i närområdet, för svensk del vore det spännande att förena Anne Hidalgos planer för 15-minutersstaden tillsammans med näringspolitiska reformer som en svensk BID lagstiftning.

I plats- och områdesutvecklingsuppdrag är platsutveckling.se influerade av BIDs, Business Improvement Districts, som vi är väl insatta i. Modedistriktet Meatpacking District, Times Square, 125th Street i Harlem, Grand Central Partnership (med Grand Central Terminal som kronjuvelen) och Bryant Park är några exempel i New York City, men vi har även varianter av BIDs i Sverige. I ett BID samverkar fastighetsägare, hyresgäster och offentliga aktörer med varandra enligt en given struktur för att stärka konkurrenskraften och öka lönsamheten i området. Man renodlar och tydliggör sig gentemot marknaden i ett gemensamt varumärke och gemensam marknadsföring. Tillsammans tar man också ett samlat grepp om gaturummet i form av markbeläggningen, sittmöbler, papperskorgar, växtlighet, belysning och skyltprogram.

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se