En ny studie från den danska stiftelsen Realdania tar temperaturen på danskarnas förhållande till kulturarvet och byggnaderna som bär på en speciell historia. Undersökningen visar att många danskar är hungriga på kulturarvet och önskar få större kunskap om det lokala kulturarvet.
Majoriteten av de 2 000 tillfrågade danskarna tror att historiska platser ger dem en bättre förståelse för tidigare och nuvarande förhållanden. Mer än var tredje anser att historiska platser är viktiga för deras livskvalitet och gemenskapen med andra.realdania.dk/nyheder
Realdania har vid tre tillfällen tagit temperaturen på danskarnas relation till kulturarvet – senast 2020. Från 2020 till 2023 är det en liten ökning av antalet danskar som anser att historiska platser är viktiga i förhållande till klimat och hållbarhet.
Undersökningen är gjord för Realdania av analysinstitutet YouGov. Under 2023 års undersökning deltog drygt 2 000 danskar i åldrarna 18-74 år.
Syftet med studien är att skapa insikt om vad kulturarv betyder för samhällsutvecklingen och danskarnas livskvalitet. Studien syftar även till att ge en inblick i hur danskar använder kulturarvet – vad de är särskilt intresserade av - och om det sker förändringar över tid.
Vi vill börja med att tacka alla för ett fantastiskt uppstartsmöte fredag 31 mars. Det var inspirerande att se så många engagerade personer samlade för att diskutera utvecklingen av Klarälvdalen, Finnskogen och Glåmdalen. Vi vill också bjuda in er till två kommande seminariedagar med workshops där vi kommer att fördjupa oss i två viktiga ämnen.
Den första seminariedagen kommer att hållas fredag 21 april klockan 9.30-15.00 och kommer att handla om genius loci och ett platsvarumärke för Klarälvdalen, Finnskogen och Glåmdalen. Genius loci är ett latinskt uttryck som betyder ”platsens själ” eller ”platsens karaktär”. Det syftar på den känsla eller stämning som en plats har, vilket kan vara påverkat av dess historia, kultur, arkitektur, geografi, väder, människor och andra faktorer. Genom att förstå platsens själ kan man skapa ett underlag för ett platsvarumärke. Med platsvarumärke menas en unik identitet som skapas för en plats, vanligtvis med syfte att marknadsföra platsen och attrahera besökare, invånare och företag. Det handlar om att förmedla vad som är speciellt och unikt med platsen.
Den andra seminariedagen kommer att hållas fredag 5 maj klockan 9.30-15.00 och handlar om affärsutveckling och entreprenörskap utifrån regenerativ utveckling och cirkulär ekonomi. Regenerativ turism är en hållbar turismmodell som inte bara strävar efter att minimera negativ påverkan på miljön och samhället, utan också aktivt bidrar till att återuppbygga och regenerera de naturliga och kulturella resurser som används i turismen. Istället för att bara minska den negativa påverkan, strävar regenerativ turism efter att göra en positiv skillnad genom att skapa resurser, öka biologisk mångfald, återställa ekosystem och främja kulturellt utbyte och lokal ekonomisk utveckling. Regenerativ turism innebär alltså ett mer aktivt och ansvarsfullt engagemang i att bidra till en mer hållbar och positiv utveckling av turismen.
Seminariedagarna kommer att hållas på Klarälvdalens folkhögskola i Stöllet av Stefan Pettersson och Daniela Hedström från Gameng AB. Gameng arbetar med plats-, företags-, affärs- och konceptutveckling och utbildningsverksamhet inom strategisk marknadsföring, kommunikation, försäljning, service och värdskap samt varumärkesstrategier och destinationsutveckling.
Stefan och Daniela önskar att ni fyller i det här formuläret (se länk nedan – även om ni inte kan närvara). På så vis får vi in synpunkter från fler. Svaren blir en del av diskussionen samt ett underlag inför framtida antaganden/beslut i arbetet: www.menti.com/alxoyaag7aho
Vi hoppas att ni kommer att kunna delta i båda seminariedagarna och ser fram emot att arbeta tillsammans för att bygga starkare nätverk och utveckla vår gränsregion.
Regenerativ utveckling är nästa nivå i klimatarbetet – det handlar om att restaurera, återskapa och reparera, samt om att gå från linjära modeller till cirkulära.
Rivningar är inte bara ett miljöproblem. Rivningar är ofta oönskade av allmänheten och boende i närmiljön. Enligt Anne Power, professor emeritus vid London School of Economics, är rivning både kostsamt och impopulärt. Ombyggnader av befintliga byggnader är å andra sidan mindre kontroversiellt, dvs att bevara och förbättra befintliga platser och stadsdelar.
För att stimulera till återanvändning föreslår chefredaktören för den brittiska arkitekturtidskriften, The Journal of Architecture, momssänkning på arbetskostnader vid renovering och restaurering.
Vi har tidigare skrivit om att Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar genom att uppmuntra till köp av tjänster. Det skulle kunna ske genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion. Nya insikter om klimathotet kräver reformer och politisk handlingskraft, samtidigt som vi som medborgare också har ett ansvar att agera cirkulärt i vår vardag. I Sverige bildar den ideella kampanjen Krama byggnaden opinion kring detta:
”Bygg- och fastighetsbranschen är en bransch som står för 40% av allt avfall i Sverige och 21% av alla Sveriges nationella växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket). Avfall som egentligen är ovärderliga resurser och utsläpp som motsvarar de 21% som forskare vid Uppsala universitet menar att vi behöver sänka utsläppen med enbart i år (2022).I en framtid med höjda materialpriser, resursbrist och ett osäkert världsläge så måste befintliga byggnader värderas högre och bevaras så långt det går. Därför måste vi sträva efter att de ska stå i flera hundra år, inte bara i 30-50 år som tyvärr är fallet alltför ofta idag.” Krama byggnaden
Den brittiska kampanjen RetroFirst och den svenska kampanjen Krama byggnaden, är två goda exempel på hur aktörer inom de kreativa näringarna arbetar tillsammans för att bilda opinion och för regenerativ platsutveckling!
— Nyligen gick ett antal värmländska kommuner ut med att de tillsammans skulle inventera beståndet av ödehus. Målet för insatsen, förklarade en kommunal samordnare, var att husen åter skulle ”fyllas med nya människor och ny livsglädje”. Det låter som något kommunalråd i avfolkningskommuner sagt i alla år med tillkämpad optimism i rösten, efter att ha tvingats konstatera att befolkningen minskat, ännu ett år. Men kanske är det denna gång inte bara en from förhoppning. Det finns en längtan bland många storstadsbor till ett annat liv. Men detta andra liv är inte gratis. Jobba bör man, annars dör man. Och några jobb finns sällan i anslutning till charmiga och öde 1800-talstorp i Värmland. Det är därför de är öde. Men det håller på att förändras. Och det är inte för att de gamla bruken har återupplivats. —
Adam Cwejman, GP:s ledarsida 2022-02-19
Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se bjuder in till ett seminarium på temat Kultur, natur- och kulturarv som attraktionskraft. Seminariet är uppstartsmötet för Leaderprojektet – Nätverksbyggande i gränsregionen Glåmdalen, Finnskogen och Klarälvdalen. Syftet är att stärka banden mellan Sverige och Norge med målet att etablera varaktiga nätverk i det gränsöverskridande samarbetet. Seminariets huvudtalare och inspiratör är Thorsten Laxvik, medförfattare till boken Framtidens by – när lokalsamhällen tar sig rätten att blomstra. I boken Framtidens by diskuteras vägen för en hållbar och regenerativ framtid. Visionen är en tillitsbaserad by utifrån en självorganiserad förvaltningskultur,
Genom Leaderprojektet vill Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se visa på natur- och kulturarvet som tillgångar i regional och lokal platsutveckling. Här är satsningarna på Pilgrimsleder ett levande bevis på hur natur- och kulturarv kan förenas för stärkt företagsamhet inom besöks-näringen genom boendeanläggningar och vandringsturism.
I regionen arbetas det med två världsarvsansökningar till FN-organet Unesco (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur). Ansökningarna avser både materiella kulturvärden från finnskogskulturen och immateriella kulturvärden från regionens säterkultur. På vilket sätt kan två framtida världsarv komma att stärka regionens attraktionskraft och platsutveckling?
