Etikett: New York City

Publicerat

Grand Central Terminal – från New York till Göteborg – en förebild för framtidens stationsmiljöer

Göteborg Grand Central kommer att bl en viktig och ccentral del av Göteborgs framtida infrastruktur, där ⁠Kanozi Arkitekter har gestaltat den underjordiska stationsmiljön samt den västra stationsuppgången. Wikipedia

Med inspiration från den internationella platsutvecklingsmodellen Business Improvement Districts (BID) utvecklas dagens stationer till mer än bara transportnav. De blir levande mötesplatser där handel, service, kultur och offentliga rum samverkar för att stärka stadens attraktivitet och identitet. Grand Central Terminal i New York är ett av världens främsta exempel på denna utveckling. Stationen räddades från rivning genom ett starkt folkligt engagemang och har därefter utvecklats till en destination i egen rätt – en plats där kulturarv, stadsliv och modern infrastruktur möts.

Göteborg Grand Central kommer att bl en viktig och ccentral del av Göteborgs framtida infrastruktur, där ⁠Kanozi Arkitekter har gestaltat den underjordiska stationsmiljön samt den västra stationsuppgången. Wikipedia

När Göteborg Grand Central nu närmar sig invigning är kopplingen till förebilden i New York därför större än namnet i sig. Både Grand Central Terminal och Göteborgs centralstation visar hur historiska stationsmiljöer kan bevaras, utvecklas och integreras i framtidens stad. Erfarenheterna från New York illustrerar att kulturhistoriska byggnader inte är hinder för utveckling utan tvärtom kan fungera som katalysatorer för stadsförnyelse, ekonomisk livskraft och starkare platsidentitet. Stationen blir därmed inte bara en plats för resor utan också en viktig del av stadens offentliga liv.

Grand Central Terminal är inte bara känd för sin arkitektur och sin roll som transportnav. Stationen har också blivit ett internationellt exempel på hur historiska stationsbyggnader kan räddas och utvecklas. Under 1960- och 1970-talen var byggnaden svårt förfallen och hotades av rivning. Genom en stark folklig opinion, där Jacqueline Kennedy Onassis spelade en framträdande roll, lyckades stationen bevaras.

Bevarandet av Grand Central Terminal fick betydelse långt utanför New York. Stationen blev ett internationellt föredöme för hur historiska byggnader kan restaureras och integreras i en modern storstad. I stället för att ersättas av ny bebyggelse utvecklades stationen till en motor för områdets förnyelse och fortsatta utveckling.

Jacqueline Kennedy Onassis var en av de mest inflytelserika företrädarna för bevarandet av New Yorks kulturhistoriska miljöer. Hon engagerade sig i flera frågor som rörde stadens arkitektoniska arv och blev en viktig röst för tanken att äldre byggnader inte bara har ett ekonomiskt värde utan också ett kulturellt och socialt värde. Hennes arbete bidrog till att stärka bevaranderörelsen i USA och gjorde Grand Central Terminal till en symbol för hur kulturarv kan skyddas och samtidigt utgöra en resurs för framtida stadsutveckling.

År 2012 föreslog det brittiska arkitektkontoret Foster & Partners att biltrafiken skulle tas bort från området runt Grand Central Terminal för att skapa bättre flöden för fotgängare och en trevligare gatumiljö. Detta förslag var en del av en vision att förbättra den omgivande stadsstrukturen, minska trafikträngseln och göra området mer tillgängligt och attraktivt för både invånare och besökare. Genom att skapa fler offentliga ytor och förbättra gångvägarna skulle stationens omgivningar bli ett mer livfullt och funktionellt stadsrum.

När vi utvecklar svenska järnvägsstationer till livliga mötesplatser hämtas ofta inspiration från Grand Central Terminal i New York. Stationen är inte bara ett transportnav utan också en destination i sig själv, med restauranger, butiker, service, kultur och offentliga mötesplatser. Ambitionen är att erbjuda ett så brett och attraktivt utbud att besökarna alltid känner att det finns något att upptäcka – även om de skulle behöva vänta på nästa tåg.

Grand Central Terminals framtid var dock inte självklar. Under 1960- och 1970-talen var byggnaden svårt förfallen och hotades av rivning. Tack vare ett starkt engagemang från New Yorks invånare och en bred bevaranderörelse kunde stationen räddas. Den framgångsrika kampen för stationens bevarande har sedan dess blivit ett internationellt föredöme för hur kulturhistoriskt värdefulla miljöer kan utvecklas och få nytt liv.

År 2013 firade Grand Central Terminal sitt 100-årsjubileum. I dag är stationen en central del av Grand Central Partnership, ett så kallat Business Improvement District (BID), som bildades på 1980-talet för att förbättra och utveckla området kring stationen. Ett BID är en samverkansmodell där fastighetsägare, företag och andra aktörer gemensamt finansierar och genomför åtgärder för att stärka ett område, exempelvis genom ökad trygghet, bättre renhållning, förbättrad stadsmiljö och utvecklingen av attraktiva offentliga rum.

Även Göteborgs centralstation har under senare år haft kulturhistoriskt värdefulla delar som varit föremål för diskussioner om ombyggnad och rivning. Den så kallade Yttre hallen, uppförd 1928–1930, var under en period hotad. Genom ett starkt engagemang från allmänheten och med stöd av kulturmiljölagstiftningen kunde hallen bevaras. I dag framstår beslutet som framsynt. Yttre hallen är en av de delar som ger Göteborgs centralstation dess särprägel och bidrar till stationens historiska karaktär och identitet.

Nu är Grand Central Terminal ett av New Yorks mest populära besöksmål, och det är svårt att föreställa sig att det en gång fanns planer på att riva det för att bygga kontorsbyggnader. Tack vare Jacqueline Kennedy Onassis engagemang har byggnaden istället bevarats och utvecklats till en levande mötesplats – ett världsklassigt besöksmål!

På så sätt är kopplingen mellan Göteborg Grand Central och dess namne i New York mer än bara ett namn. Båda representerar en idé om stationen som en öppen och integrerad del av staden – en plats där människor möts och där historia och framtid samspelar. Samtidigt visar både Grand Central Terminal och Göteborgs centralstation att bevarandet av historiska miljöer kan gå hand i hand med modernisering och stadsutveckling. Det som en gång uppfattades som gamla byggnader har blivit tillgångar som ger identitet, attraktionskraft och kontinuitet åt staden.

Publicerat

The Meatpacking District Management Association i New York City söker innovativa konsulter för smarta parkeringslösningar

The Meatpacking District Management Association i New York City söker innovativa konsulter för att ompröva parkeringsregler och begränsa parkeringsanvändningen i en av stadens mest dynamiska stadsdelar. Projektet syftar till att:

  1. analysera och utforska smarta parkeringslösningar genom noggranna platsstudier för att maximera utrymmen för fotgängare i detta kulturhistoriskt värdefulla och snabbt föränderliga område.
  2. utveckla innovativa parkeringsstrategier som är anpassade för en postindustriell stadsdel i omvandling.
  3. samarbeta med intressenter för att skapa attraktiva, fotgängarvänliga gaturum.
  4. rekommendera nya parkeringsregler som bättre speglar områdets behov och aktiviteter.

Läs mer »»»

Meatpacking District i NYC har förvandlats från intensivt bilkaos till ett livfullt och härligt folkmyller – en förändring som är resultatet av medvetna satsningar på effektivt public street management.

Publicerat

Allan and Geraldine Rosenberg Residence – framtidens boende för alla

Allan and Geraldine Rosenberg Residence i New York. Ritat av Studio Libeskind.

Behöver Sverige en ny egnahemsrörelse och en satsning på idéburna initiativ, likt projektet Allan and Geraldine Rosenberg Residence i New York, ritat av Studio Libeskind? Frågan handlar om brukardrivet byggande och förvaltande genom egnahem, kooperativa hyresrätter och byggemenskaper. När de boende äger hela processen – från byggstart till förvaltning – kan det skapa bättre kvalitet och främja konkurrens. Genom att kavla upp skjortärmarna och bygga i egen regi kan vi öka inflytandet över det egna boendet.

Hyresrätten i sin nuvarande form har möjligen överlevt sig själv. För att ge de boende större kontroll och valfrihet kan ägandeformer som egnahem och kooperativa modeller vara en lösning. Utförsäljningar av hyresrätter från både privata aktörer och allmännyttan har gjort att fler människor kunnat påverka sitt boende. Samtidigt har nyproducerade bostadsrätter ofta visat sig hålla låg byggkvalitet. Skillnaden är att du som köpare kan avstå från att investera i bostäder med bristande kvalitet. Subventionerade hyresrätter med dålig kvalitet, finansierade med skattemedel, riskerar å andra sidan att skapa en marknad med begränsad konkurrens. Detta kan göra det svårare för idéburna verksamheter att konkurrera med etablerade aktörer inom samhällsbyggnad.

Ur ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att fastighetsägare med resurser tar hand om förfallna hus och bevarar deras kulturvärden och livslängd. Detta kräver dock insiktsfulla ägare som involverar skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare. Kommunala myndigheter måste också ha rätt kompetens och tillämpa plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.

I våras var vi med och co-hostade podden Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten, som leds och drivs av Diana Uppman. I avsnittet diskuterades frågor om socialt boende och om Sverige borde satsa på social housing.

Biden-administrationens fokus på social housing väcker viktiga frågor om framtidens bostäder. Kommer vi se en återkomst av de monotona bostadsblocken från 1960-talet, eller kan vi undvika en repetition av miljonprogrammet? Det är möjligt att skapa sociala bostäder som inte bara är funktionella utan också estetiskt tilltalande. Ett inspirerande exempel är projektet Allan and Geraldine Rosenberg Residence, där Selfhelp Realty Group och Studio Libeskind visar att socialt boende inte behöver vara tråkigt eller enformigt.

Selfhelp Realty Group, en ideell organisation grundad 1936 för att stödja flyktingar från nazisternas Tyskland, bevisar att socialt boende kan kombinera funktion och design på ett nyskapande sätt. Det är dags att omvärdera vår syn på sociala bostäder och skapa bättre möjligheter för de boende att ta kontroll över sina egna hem.

Läs mer » » »

Publicerat

Grönsakstorget i Göteborg blir bilfritt sommartorg

Visionen  ”Grönsakstorget möter vattnet”. Göteborgs stad/Visulent/Mareld.

Under Sommarliv på Grönsakstorget, från mitten av maj till slutet av september, öppnas torget upp för besökare med en härlig mix av grönska, avkopplande sittplatser, lek- och spelmöjligheter samt gott om utrymme för mat och dryck. Här kan besökare också njuta av olika musik- och kulturinslag, fredags-afterworks och återkommande Vegan Market Gothenburg som sätter sin prägel på torget under sommaren.

Samtidigt pågår intensivt arbete med att bygga och förnya torget. Nyligen har asfalteringen slutförts och nu fylls torget med en mångfald av träd, buskar och andra växter som ska skapa en trivsam atmosfär inför sommarmånaderna. Ett antal samarbetspartners, inklusive Stadsmiljöförvaltningen Göteborgs Stad, Innerstaden Göteborg, Fastighetsägarna Wallenstam AB och Tobisson, Göteborg & Co, tillsammans med flera andra verksamheter runt torget, arbetar tillsammans för att skapa och upprätthålla en levande och inbjudande atmosfär på Grönsakstorget.

Läs mer »»»

Publicerat

37 nya projekt för ett bilfritt New York

Tidöavtalet lyfter fram behovet av att förbättra våra livsmiljöer genom ett fördjupat samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare. Ett möjligt verktyg som föreslås är införandet av Business Improvement Districts (BIDs) och en svensk BID-lag, vilket skulle innebära lagstöd om en extraskatt riktad mot fastighetsbolag för förstärkt platssamverkan i Sverige.

I Sverige hävdar vissa representanter från fastighetsbranschen på bostadpolitik.se (Det går inte att lagstifta fram engagemang – ledare av Vd för Bopol AB ) att det är svårt att väcka intresse för placemaking och platssamverkan i stadsutvecklingen med en BID-lagstiftning. I Göteborg har diskussionen varit intensiv angående införandet av ett sommartorg på Grönsakstorget. Samtidigt som arbetet med en svensk BID-lagstiftning pågår, tar staden New York initiativ till nya åtgärder utöver befintlig BID-lagstiftning, som en form av ny trängselskatt för bilister. Trängselskatterna förväntas reducera trafiken, förbättra luftkvaliteten och skapa viktig finansiering för allmänna transportmedel såsom tunnelbanor och bussar. New York har nu påbörjat 37 nya projekt för att underlätta för invånarna att ta sig runt i staden utan att använda bil.

Vi ser idag tydliga tecken på att reformvänliga individer, såsom PM Nilsson på Timbro, som inser vikten av att etablera regler för att minska användningen av fossila bränslen och behovet av bilfria städer i vårt land. Per Schlingmann har också framhållit behovet av en ny berättelse om ett grönt borgerligt Sverige!

Läs mer »»»

Publicerat

Brooklyn Bridge Park – utvecklad utifrån platsens karaktär som hamnområde

I vissa delar av världen har man valt att helt riva och återuppbygga platser och städer från grunden. I fallet med Brooklyn Bridge Park I New York har man istället strävat efter att bevara och integrera platsens industriarv som ett tidigare hamnområde.

I boken ”Brooklyn Bridge Park” delar Michael Van Valkenburgh Associates med sig av deras designprocess, där de aktivt har arbetat med den befintliga materialiteten och strukturerna längs pirerna för att väva samman platsens historia och platsspecifika värden med den nya parken. Genom att använda sig av platsens inneboende utmaningar har de skapat en vision för ett unikt offentligt utrymme. Genom att bevara strukturen av befintliga lagerlokaler och stålkonstruktioner har de använt dem på olika sätt i hela parken. Vissa av dessa strukturer fungerar nu som armaturer för belysning, medan andra har omvandlats till för att skapa platser med skugga.

En av de mest imponerande bevarade strukturerna är en sportpaviljong som designats av arkitekten Maryann Thompson, där den ursprungliga skjulstrukturen har integrerats med ett nyskapande tak. Michael Van Valkenburgh är grundaren av Michael Van Valkenburgh Associates, ett företag inom landskapsarkitektur som har skapat prisbelönta parker, stadsmiljöer och campuslandskap över hela Nordamerika.

Läs mer »»»

Publicerat

Mölndalsån i centrum för utvecklingen av framtida stadsdel med miljövänlig livsstil

San Diego i Kalifornien tar steget mot en mer hållbar och inkluderande stadsmiljö med sin plan för Neighborhood Next – en blandstad av regenerativ karaktär som strävar efter att skapa en levande gemenskap för människor med olika inkomstnivåer. Konceptet innebär att sammanfläta bostäder, kommersiella ytor, kulturinstitutioner och rekreationsområden genom gröna promenadstråk och offentliga parker.

Neighborhood Next är utvecklat av två  danska arkitektkontor och skulle kunna vara en förebild för utvecklingen av nya stadsdelar världen över, inklusive Göteborg. Med fokus på att möta utmaningar som klimatförändringar, bilberoende, höga bostadskostnader och segregation, strävar Neighborhood Next mot att omvandla den traditionella stadsplaneringen till en mer hållbar och inkluderande modell.

Göteborgsförslaget Nya Oceana föreslår en stadsdel som Neighborhood Next utmed Mölndalsån i Göteborg. Genom att integrera bostäder, näringsliv och besöksmål i ett gemensamt sammanhang vill man genom Nya Oceana skapa en ny blandstads-stadsdel och stärka Göteborg som en hållbar stad och uppmuntra fler att anamma en miljövänlig livsstil.

Läs mer » » »

Publicerat

Kontorskris i USA kan skapa ekonomiska effekter globalt

Den eskalerande krisen inom den amerikanska kontorsdöden har börjat få globala följder och sprider sig nu till Europa, med särskild påverkan på tyska banker. En lokal aktör varnar för att det kan vara den största fastighetskrisen sedan den globala finanskrisen och har märkt en betydande nedgång i aktiepriser och obligationer. 

Möjligheten att arbeta hemifrån har visat sig vara en ovärderlig resurs. Det innebär att fastighetssektorn måste anpassa sig till den pågående förändringen. Digitaliseringen markerar en positiv förändring genom att minska påfrestningen på infrastrukturen, vilket leder till färre trafikstockningar och mindre trängsel i kollektivtrafiken.

En potentiell lösning på utmaningen för fastighetsbranschen kan vara att omvandla kontorsutrymmen till bostäder och öka antalet coworking-spaces för att möjliggöra hemarbete utan att hindra företagens tillväxt och lönsamhet. Att arbeta hemifrån bidrar till en effektivare användning av tid genom att minska pendlingstiderna, vilket även gör det möjligt för föräldrar att tillbringa mer tid med sina barn istället för att stressa med arbetsresor till och från jobbet. Det kan leda till en sundare samhällsutveckling där föräldrarna kan ta ett aktivare deltagande i sina barns skolgång.

Läs mer »»»

Publicerat

”Åtgärder för stärkt trygghet i den byggda miljön” – utredning om BID-lag i Sverige

Tidöavtalet lyfter fram behovet av att förbättra våra livsmiljöer genom ett fördjupat samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare. Ett möjligt verktyg som föreslås är införandet av Business Improvement Districts (BID), vilket skulle innebära lagstöd för förstärkt platssamverkan i Sverige.

Ett Business Improvement District (BID) är en form av samarbetsorganisation som vanligtvis består av företag och fastighetsägare inom ett specifikt geografiskt område, såsom en stadskärna eller ett affärsdistrikt. Syftet med ett BID är att förbättra och främja det lokala affärslivet samt den allmänna miljön i området. Det uppnås genom att samla in extra ekonomiska resurser från medlemmarna i ett BID, vilka används för att finansiera olika projekt och tjänster som syftar till att göra området mer attraktivt och konkurrenskraftigt.

Boverkets rapport ”Förutsättningar för stärkt platssamverkan” (2021:30), bedömer att det inte finns ett omedelbart behov av lagstiftning för platssamverkan i Sverige.. Trots det påpekar rapportens juridiska bilaga att de befintliga samarbetsformerna inte helt uppfyller behovet av effektiv och långsiktig samverkan.

För närvarande finns inga lagkrav som tvingar fastighetsägare att vidta åtgärder för att öka tryggheten i sina områden. Det kan leda till att nödvändiga åtgärder för att främja en positiv utveckling av bostadsområden inte genomförs. Dessutom finns det brister när det gäller att involvera relevanta aktörer i samarbetet.

Mot den bakgrunden tillsatte regeringen i juni 2023 en särskild utredare för att analysera och föreslå åtgärder för att främja samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare för långsiktiga förbättringar i den byggda miljön. Utredaren skall också lämna förslag på andra åtgärder för att öka tryggheten och förebygga brott, samt föreslå eventuella lagändringar. Uppgiften är att presentera ett förslag till ett svenskt obligatorium om platssamverkan senast den 17:e januari 2025.

Läs mer »»»

Publicerat

De kinesiska stadsdelarna i USA – fristäder för gemenskap 


Föreställ dig att du anländer till ett nytt land, helt ensam utan familj eller gemenskap vid din sida. Du känner dig omedelbart annorlunda och söker febrilt efter en plats där du kan känna dig hemma.

I hela USA var de kinesiska stadsdelarna en fristad för immigranter från Kina när de först anlände till deras nya hem. Trots trånga och överbefolkade förhållanden erbjöd de kinesiska stadsdelarna en känsla av gemenskap och tillhörighet. Stadsdelarna blev avgörande sociala och kulturella knutpunkter för invandrargrupperna, där de smälte samman traditioner från det förflutna med nya lösningar.

Trots utmaningar som gentrifiering, stigande hyror och ökad främlingsfientlighet, särskilt i spåren av covid-19, är de kinesiska stadsdelarna en form av kulturella enklaver som är viktiga att bevara. Den nordamerikanska kulturmiljöorganisationen National Trust for Historic Preservation arbetar därför aktivt för att bevara dessa stadsdelar och därigenom bidra till en mer mångfacetterad tolkning av den amerikanska historien. #TellTheFullStory 
Läs mer »»»