Brooklyn Bridge Park – utvecklad utifrån platsens karaktär som hamnområde

I vissa delar av världen har man valt att helt riva och återuppbygga platser och städer från grunden. I fallet med Brooklyn Bridge Park I New York har man istället strävat efter att bevara och integrera platsens industriarv som ett tidigare hamnområde.

I boken ”Brooklyn Bridge Park” delar Michael Van Valkenburgh Associates med sig av deras designprocess, där de aktivt har arbetat med den befintliga materialiteten och strukturerna längs pirerna för att väva samman platsens historia och platsspecifika värden med den nya parken. Genom att använda sig av platsens inneboende utmaningar har de skapat en vision för ett unikt offentligt utrymme. Genom att bevara strukturen av befintliga lagerlokaler och stålkonstruktioner har de använt dem på olika sätt i hela parken. Vissa av dessa strukturer fungerar nu som armaturer för belysning, medan andra har omvandlats till för att skapa platser med skugga.

En av de mest imponerande bevarade strukturerna är en sportpaviljong som designats av arkitekten Maryann Thompson, där den ursprungliga skjulstrukturen har integrerats med ett nyskapande tak. Michael Van Valkenburgh är grundaren av Michael Van Valkenburgh Associates, ett företag inom landskapsarkitektur som har skapat prisbelönta parker, stadsmiljöer och campuslandskap över hela Nordamerika.

Läs mer »»»

”Åtgärder för stärkt trygghet i den byggda miljön” – ny utredning om BID-lag i Sverige

Tidöavtalet lyfter fram behovet av att förbättra våra livsmiljöer genom ett fördjupat samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare. Ett möjligt verktyg som föreslås är införandet av Business Improvement Districts (BID), vilket skulle innebära lagstöd för förstärkt platssamverkan i Sverige.

Ett Business Improvement District (BID) är en form av samarbetsorganisation som vanligtvis består av företag och fastighetsägare inom ett specifikt geografiskt område, såsom en stadskärna eller ett affärsdistrikt. Syftet med ett BID är att förbättra och främja det lokala affärslivet samt den allmänna miljön i området. Det uppnås genom att samla in extra ekonomiska resurser från medlemmarna i ett BID, vilka används för att finansiera olika projekt och tjänster som syftar till att göra området mer attraktivt och konkurrenskraftigt.

Boverkets rapport Förutsättningar för stärkt platssamverkan” (2021:30), bedömer att det inte finns ett omedelbart behov av lagstiftning för platssamverkan i Sverige.. Trots det påpekar rapportens juridiska bilaga att de befintliga samarbetsformerna inte helt uppfyller behovet av effektiv och långsiktig samverkan.

För närvarande finns inga lagkrav som tvingar fastighetsägare att vidta åtgärder för att öka tryggheten i sina områden. Det kan leda till att nödvändiga åtgärder för att främja en positiv utveckling av bostadsområden inte genomförs. Dessutom finns det brister när det gäller att involvera relevanta aktörer i samarbetet.

Mot den bakgrunden tillsatte regeringen i juni 2023 en särskild utredare för att analysera och föreslå åtgärder för att främja samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare för långsiktiga förbättringar i den byggda miljön. Utredaren skall också lämna förslag på andra åtgärder för att öka tryggheten och förebygga brott, samt föreslå eventuella lagändringar. Uppgiften är att presentera ett förslag till ett svenskt obligatorium om platssamverkan senast den 17:e januari 2025.

Läs mer »»»

De kinesiska stadsdelarna i USA – fristäder för gemenskap 


Föreställ dig att du anländer till ett nytt land, helt ensam utan familj eller gemenskap vid din sida. Du känner dig omedelbart annorlunda och söker febrilt efter en plats där du kan känna dig hemma.

I hela USA var de kinesiska stadsdelarna en fristad för immigranter från Kina när de först anlände till deras nya hem. Trots trånga och överbefolkade förhållanden erbjöd de kinesiska stadsdelarna en känsla av gemenskap och tillhörighet. Stadsdelarna blev avgörande sociala och kulturella knutpunkter för invandrargrupperna, där de smälte samman traditioner från det förflutna med nya lösningar.

Trots utmaningar som gentrifiering, stigande hyror och ökad främlingsfientlighet, särskilt i spåren av covid-19, är de kinesiska stadsdelarna en form av kulturella enklaver som är viktiga att bevara. Den nordamerikanska kulturmiljöorganisationen National Trust for Historic Preservation arbetar därför aktivt för att bevara dessa stadsdelar och därigenom bidra till en mer mångfacetterad tolkning av den amerikanska historien. #TellTheFullStory 
Läs mer »»»

The High Line – rosthögen i luften som utvecklades till en skön stadspark och ett besöksmål i världsklass

Många tyckte att den var en stor och ful rosthög i luften. Bevarandet av The High Line är berättelsen om ett lokalt gräsrotsarbete som byggde en stadspark och ett besöksmål i världsklass. Dokumentären ”Elevated Thinking” beskriver arbetet bakom framgångssagan med en stadspark i luften.

Kan fula ankungen bli fin? Det är en fråga som bara tiden kan svara på. Centerpartiets Emmyly Bönfors argumenterar på GP debatt för en modern stadsutveckling som går bortom att erbjuda enbart tak över huvudet. Hon och Centerpartiet i Göteborg förespråkar utvecklingen av stadsdelar där bostäder, handel och kultur kan samexistera. I deras syn är det ett sätt att ge Göteborg en möjlighet att visa vägen för framtidens stadsplanering.

En nyckelpunkt i Centerpartiets vision för Göteborg är att omvandla Rosenlundsverket till en symbol för konceptet, där historia, kultur och framtid möts. De står i kontrast till vad de kallar ”prussiluskhögern,” som enligt dem strävar efter att skapa mäklarinspirerade och generiska bostadsområden.

Frågan om något är vackert eller fult är subjektiv och beror på individuella preferenser. Rosenlundsverket betraktas kanske som som en ”stor och ful rosthög” för många men för Centerpartiet är det en möjlighet till mångfald.

En referens till debatten i Göteborg skulle kunna vara bevarandet av The High Line i New York City. The High Line är ett exempel på hur ett lokalt gräsrotsarbete förvandlade en övergiven järnvägssträcka till en stadspark och ett internationellt besöksmål – en destination i världsklass!

Järnväg för frakt av mjölk, kött, råvaror
High Line sträcker sig 22 kvarter från 34:e gatan ner till Gansevoort Street. och det nybyggda Whitney Museum of American Art. Den totala längden är 2,4 kilometer.

År 1929 byggdes järnvägen. Spåren skulle inte gå direkt ovanför avenyerna utan ringla sig mellan byggnader och sedan sammanlänkas direkt med fabrikerna och lagren i stan. Vid denna tid fraktade man mjölk, kött, råvaror och övriga produkter, utan att störa gatutrafiken. Wikiped

Stadspark i luften
Den 9 juni 2009 nyöppnades en del av High Line, nu som en avlång park, från Gansevoort Street i det gamla slakthusområdet, fram till 20:e gatan i Chelsea. Den 7 juli 2011 invigdes ytterligare en sträcka, nu fram till 30:e gatan. Den totala parklängden blev därmed 1,6 kilometer. Den nordligaste sektionen, från 30:e till 34:e gatan, har senare färdigställts.

Drivande i arbetet med att göra om banan till park var två boende i området, Joshua David och Robert Hammond, som träffades på ett möte och bestämde sig för att det gamla spåret skulle få en ny chans. De lyckades få publicitet, och arkitekter som Renzo PianoJean Nouvel och Frank Gehry stödde dem. Den nederländske trädgårdsarkitekten Piet Oudolf var ansvarig för utformningen av växtligheten. Wikipedia

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling Think Tank 


The High Line hade inte kunnat förverkligas utan ett mycket engagerat och lokalt gräsrotsarbete för bevarandet av den gamla järnvägssträckningen.

RetroFirst och Krama byggnaden – klimatkampanjer som uppmanar till regenerativ platsutveckling i Storbritannien och i Sverige

Regenerativ utveckling är nästa nivå i klimatarbetet – det handlar om att restaurera, återskapa och reparera, samt om att gå från linjära modeller till cirkulära.

Rivningar är inte bara ett miljöproblem. Rivningar är ofta oönskade av allmänheten och boende i närmiljön. Enligt Anne Power, professor emeritus vid London School of Economics, är rivning både kostsamt och impopulärt. Ombyggnader av befintliga byggnader är å andra sidan mindre kontroversiellt, dvs att bevara och förbättra befintliga platser och stadsdelar.

För att stimulera till återanvändning föreslår chefredaktören för den brittiska arkitekturtidskriften, The Journal of Architecture, momssänkning på arbetskostnader vid renovering och restaurering.

Vi har tidigare skrivit om att Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar genom att uppmuntra till köp av tjänster. Det skulle kunna ske genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion. Nya insikter om klimathotet kräver reformer och politisk handlingskraft, samtidigt som vi som medborgare också har ett ansvar att agera cirkulärt i vår vardag. I Sverige bildar den ideella kampanjen Krama byggnaden opinion kring detta:

”Bygg- och fastighetsbranschen är en bransch som står för 40% av allt avfall i Sverige och 21% av alla Sveriges nationella växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket). Avfall som egentligen är ovärderliga resurser och utsläpp som motsvarar de 21% som forskare vid Uppsala universitet menar att vi behöver sänka utsläppen med enbart i år (2022). I en framtid med höjda materialpriser, resursbrist och ett osäkert världsläge så måste befintliga byggnader värderas högre och bevaras så långt det går. Därför måste vi sträva efter att de ska stå i flera hundra år, inte bara i 30-50 år som tyvärr är fallet alltför ofta idag.”  Krama byggnaden

Den brittiska kampanjen RetroFirst och den svenska kampanjen Krama byggnaden, är två goda exempel på hur aktörer inom de kreativa näringarna arbetar tillsammans för att bilda opinion och för regenerativ platsutveckling!

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se

Mixed Use. Mixed Income. Mixed Up – hur utvecklar vi blandstad och mångfald i stadsutvecklingen på riktigt

När det gamla centralposthuset i Göteborg omvandlades till ett hotell fanns förhoppningar om att skapa en tredimensionell fastighetsstruktur med en mix av bostäder, boutiquehotell, kontor, restauranger och butiker. Tyvärr ledde själva omvandlingen till uppförandet av en massiv och klumpig fyrkantig byggkloss på den tidigare vackra gårdsformationen, vilket förstörde helhetsintrycket av både byggnaden och stadsdelen. Sett från Odinsgatan försvann den vackra gården, och tillbyggnaden påverkade starkt upplevelsen av husets arkitektoniska komposition och exteriör. Huvudfasaden bröts sönder med nya öppningar för entréparti, och den arkitektoniska karaktären förändrades genom den nya byggnadskroppens höjdskala och volym.
 
Å andra sidan planeras Karlatornet på Hisingen i Göteborg att erbjuda en mer framgångsrik blandning av bostäder, kontorslokaler och hotell. Det projektet skapar möjligheter för en mångsidig användning och har potential att bidra till en mer blandad och dynamisk stadsutveckling.
 
Ett liknande exempel på en skyskrapa med varierande funktioner är The Book Tower i Detroit, som har genomgått ett omfattande restaureringsarbete under de senaste sju åren. Det är den lokala fastighetsutvecklaren Bedrock som har omvandlat den tidigare kontorsbyggnaden från 1920-talet till en byggnad med blandat innehåll med olika funktioner. Omvandlingen illustrerar en pågående trend där man strävar efter att skapa mer diversifierade och mångsidiga byggnader för att möta olika behov och främja en levande och dynamisk stadsmiljö.
 
Allt gott och väl mött!
 

Mixed Use. Mixed Income. Mixed up? Hur utvecklar vi blandstad och mångfald i stadsutvecklingen på riktigt? Hör några av New Yorks stora fastighetsaktörer snacka Mixed-Use! Moderator Mary Rowe och i panelen Margaret Anadu, Jonathan Bowles, Jeffrey Rosenblum.

Platsutveckling: Amanda Burden – hur attraktiva offentliga miljöer får städer att fungera

Amanda Burden arbetade som en av New Yorks Citys ledande stadsplanerare. Under Bloomberg-administrationen ansvarade Amanda för revitaliseringen av några av stadens mest kända områden och landmärken som The High Line och Brooklyn waterfrontwww.ted.com

Meatpacking District BID – ruffigt slakteriområde blev skönt riksintresse för kreativa

Meatpacking District är det en gång ruffiga slakteriområdet på Manhattan som utvecklades till en skön miljö för kreativa. Namnet Meatpacking (köttpackare) kommer från att området var centrum för New Yorks köttindustri – fullt av lagerlokaler, slaktare och industriarbetare. Nattetid var gatorna centrum för prostitution och droghandel.

Future Streets: Little West 12th Street in NYC’s Meatpacking District from STREETFILMS on Vimeo. Under hösten 2020 förvandlades Little West 12th Street i Meatpacking District från en trist och oanvänd bakgata till öppen och härlig mötesplats med människan i centrum. Förändringen av gatan för tankarna till Paris och visionen om 15-minutersstaden. Det är Paris borgmästare, Anne Hidalgo, som arbetar för att den franska huvudstaden skall utvecklas som små levande småsamhällen i storstaden. Målsättningen är nämligen att framtidens Paris skall erbjuda  jobb, skolor, grönområden och shopping inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet.

Sedan början av 2000-talet har området utvecklats till ett centrum för bland annat modeindustrin. De läckra industrilokalerna rymmer i dag kontor för folk inom de kreativa näringarna, trendiga barer och härliga restauranger.

Hugo Boss
Hugo Boss butik i Meatpacking District.

I stadsdelen har man även lyckats behålla vissa slakterier som ligger vägg i vägg med det nya sköna Meatpacking District. The Meatpacking District Improvement Association

The Message – Polarpriset 2019 gick till Grandmaster Flash



Polarpriset 2019 gick till Grandmaster Flash. The Message är ett tydligt tidsdokument från 80-talets förslummade NYC. I NYC vändes förfall och förslumning genom BID-lagstiftning och nolltolerans för vardagsbrott. I dag är det ett Message till oss! #gbgftw

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se 

Grand Central Terminal – från förfall och rivningshot till besöksmål i världsklass

Under slutet av 1990-talet var det väldigt nära att ett av landets stora byggbolag fick riva den fina vänthallen (Yttre hallen – som byggdes 1928-30 )  till Göteborgs centralstation.  Yttre hallen lyckades man rädda genom starka protester – det var Davids kamp mot Goliat – och vår kulturmiljölagstiftning. Jag tror inte att någon ångrar det, förutom byggbolaget som inte kunde vinstmaximera projektet. I dag är den fina vänthallen ett av rummen som ger Göteborgs centralstation dess charm och unika karaktär. I utvecklingen av våra svenska järnvägsstationer , till levande mötesplatser, är Grand Central Terminal i New York kanske den främsta förebilden. Målsättningen med Grand Central Terminal är att tågstationen alltid skall kunna erbjuda ett väldigt brett utbud, som ger pendlarna och tågresenärerna en känsla av att de aldrig har missat ett tåg eller en tåganslutning. Grand Central Terminals framtid har däremot inte heller alltid varit självklar, utan stationsbyggnaden räddades genom ett aktivt arbete från invånarna i New York City.

Under 2013 firades Grand Central Terminals 100-årsdag​​.Tågstationen ingår i  Grand Central Partnership, ett Business Improvement District (BID) som bildades under mitten av 1980-talet för att revitalisera kvarteren kring stationen. Stationsbyggnaden har blivit ett mycket populärt besöksmål i New York och i dag är det svårt att förstå rivningsplanerna från 1975. Planen var nämligen att Grand Central Terminal skulle ersättas av ett kontorstorn, men tack vare Jacqueline Kennedy Onassis engagemang för byggnaden har miljön istället bevarats och utvecklats till en levande mötesplats – ett besöksmål i världsklass!

Seminariet Grand Central Terminal: The Next 100.  I panelen Roger Duffy, Lord Norman Foster, Claire Weisz