Allan and Geraldine Rosenberg Residence – framtidens boende för alla

Allan and Geraldine Rosenberg Residence i New York. Ritat av Studio Libeskind.

I avsnitt 7 av podden Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten  diskuteras gentrifiering och dess olika ansikten. Diana Uppman och Torbjörn Lindstedt tar bland annat upp frågor kring socialt boende i avsnittet. 

Hyresgäster inom Allmännyttan bör kanske inte behöva bära bördan för att generera intäkter åt kommunala bolag och verksamheter. För att förbättra den bristande konkurrensen inom bygg- och fastighetsbranschen diskuterar de fler former av boendeformer, såsom ”social-housing” och kooperativ. Ett exempel på kooperativ är bostadsområden där invånarna äger sina bostäder, så kallade bogemenskaper.

Biden-administrationens fokus på ”social-housing” väcker en del frågor om framtiden. Kommer vi att hamna i en återupplivning av de enorma och monotona bostadsblocken från 1960-talet? Är det möjligt att undvika en repetition av ett nytt ”miljonprogram”? Eller kan vi istället skapa inspirerande arkitektur och utforma sociala bostäder på ett mer nyskapande sätt? Ett exempel på hur detta kan uppnås presenteras av Selfhelp Realty Group och Studio Libeskind genom Allan and Geraldine Rosenberg Residence. Det här projektet visar att det är dags att omvärdera vår syn på sociala bostäder. Selfhelp Realty Group, en icke-statlig organisation som grundades redan 1936 för att stödja flyktingar som flydde från nazisternas Tyskland, visar tillsammans med Studio Libeskind att socialt boende inte behöver vara tråkigt eller enformigt, utan att det kan vara både funktionellt och estetiskt tilltalande.

Läs mer » » »

Grand Central Terminal – från förfall och rivningshot till besöksmål i världsklass

Under slutet av 1990-talet var det nära att ett av landets stora byggbolag fick tillstånd att riva den vackra Yttre hallen, byggd 1928-30, vid Göteborgs centralstation. Tack vare starka protester från allmänheten och vår kulturmiljölagstiftning lyckades vi bevara Yttre hallen. Det var verkligen en kamp mellan David och Goliat, och idag ångrar ingen beslutet att bevara, förutom kanske byggbolaget som missade chansen att maximera sin vinst. Yttre hallen är nu ett av de unika rummen som ger Göteborgs centralstation dess charm och karaktär.

När vi utvecklar våra svenska järnvägsstationer till levande mötesplatser är Grand Central Terminal i New York en av de främsta förebilderna. Målsättningen med Grand Central Terminal är att stationen alltid ska erbjuda ett brett utbud av tjänster och upplevelser, vilket ger pendlarna och tågresenärerna en känsla av att de aldrig har missat ett tåg eller en anslutning. Grand Central Terminals framtid har däremot inte alltid varit självklar. Stationsbyggnaden räddades genom ett aktivt engagemang från New Yorks invånare.

År 2013 firade Grand Central Terminals 100-årsdag. Tågstationen är en del av Grand Central Partnership,, ettBusiness Improvement District (BID) som bildades under mitten av 1980-talet för att revitalisera området kring stationen. Idag är Grand Central Terminal ett mycket populärt besöksmål i New York, och det är svårt att föreställa sig att det en gång fanns planer på att riva den för att bygga ett kontorstorn. Tack vare Jacqueline Kennedy Onassis engagemang för byggnaden har miljön istället bevarats och utvecklats till en levande mötesplats – ett besöksmål i världsklass!

Seminariet Grand Central Terminal: The Next 100.  I panelen Roger Duffy, Lord Norman Foster, Claire Weisz

Grönsakstorget i Göteborg blir bilfritt sommartorg

Visionen  ”Grönsakstorget möter vattnet”. Göteborgs stad/Visulent/Mareld.

Under Sommarliv på Grönsakstorget, från mitten av maj till slutet av september, öppnas torget upp för besökare med en härlig mix av grönska, avkopplande sittplatser, lek- och spelmöjligheter samt gott om utrymme för mat och dryck. Här kan besökare också njuta av olika musik- och kulturinslag, fredags-afterworks och återkommande Vegan Market Gothenburg som sätter sin prägel på torget under sommaren.

Samtidigt pågår intensivt arbete med att bygga och förnya torget. Nyligen har asfalteringen slutförts och nu fylls torget med en mångfald av träd, buskar och andra växter som ska skapa en trivsam atmosfär inför sommarmånaderna. Ett antal samarbetspartners, inklusive Stadsmiljöförvaltningen Göteborgs Stad, Innerstaden Göteborg, Fastighetsägarna Wallenstam AB och Tobisson, Göteborg & Co, tillsammans med flera andra verksamheter runt torget, arbetar tillsammans för att skapa och upprätthålla en levande och inbjudande atmosfär på Grönsakstorget.

Läs mer »»»

37 nya projekt för ett bilfritt New York

Tidöavtalet lyfter fram behovet av att förbättra våra livsmiljöer genom ett fördjupat samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare. Ett möjligt verktyg som föreslås är införandet av Business Improvement Districts (BIDs) och en svensk BID-lag, vilket skulle innebära lagstöd om en extraskatt riktad mot fastighetsbolag för förstärkt platssamverkan i Sverige.

I Sverige hävdar vissa representanter från fastighetsbranschen på bostadpolitik.se (Det går inte att lagstifta fram engagemang – ledare av Vd för Bopol AB ) att det är svårt att väcka intresse för placemaking och platssamverkan i stadsutvecklingen med en BID-lagstiftning. I Göteborg har diskussionen varit intensiv angående införandet av ett sommartorg på Grönsakstorget. Samtidigt som arbetet med en svensk BID-lagstiftning pågår, tar staden New York initiativ till nya åtgärder utöver befintlig BID-lagstiftning, som en form av ny trängselskatt för bilister. Trängselskatterna förväntas reducera trafiken, förbättra luftkvaliteten och skapa viktig finansiering för allmänna transportmedel såsom tunnelbanor och bussar. New York har nu påbörjat 37 nya projekt för att underlätta för invånarna att ta sig runt i staden utan att använda bil.

Vi ser idag tydliga tecken på att reformvänliga individer, såsom PM Nilsson på Timbro, som inser vikten av att etablera regler för att minska användningen av fossila bränslen och behovet av bilfria städer i vårt land. Per Schlingmann har också framhållit behovet av en ny berättelse om ett grönt borgerligt Sverige!

Läs mer »»»

Brooklyn Bridge Park – utvecklad utifrån platsens karaktär som hamnområde

I vissa delar av världen har man valt att helt riva och återuppbygga platser och städer från grunden. I fallet med Brooklyn Bridge Park I New York har man istället strävat efter att bevara och integrera platsens industriarv som ett tidigare hamnområde.

I boken ”Brooklyn Bridge Park” delar Michael Van Valkenburgh Associates med sig av deras designprocess, där de aktivt har arbetat med den befintliga materialiteten och strukturerna längs pirerna för att väva samman platsens historia och platsspecifika värden med den nya parken. Genom att använda sig av platsens inneboende utmaningar har de skapat en vision för ett unikt offentligt utrymme. Genom att bevara strukturen av befintliga lagerlokaler och stålkonstruktioner har de använt dem på olika sätt i hela parken. Vissa av dessa strukturer fungerar nu som armaturer för belysning, medan andra har omvandlats till för att skapa platser med skugga.

En av de mest imponerande bevarade strukturerna är en sportpaviljong som designats av arkitekten Maryann Thompson, där den ursprungliga skjulstrukturen har integrerats med ett nyskapande tak. Michael Van Valkenburgh är grundaren av Michael Van Valkenburgh Associates, ett företag inom landskapsarkitektur som har skapat prisbelönta parker, stadsmiljöer och campuslandskap över hela Nordamerika.

Läs mer »»»

Mölndalsån i centrum för utvecklingen av framtida stadsdel med miljövänlig livsstil

San Diego i Kalifornien tar steget mot en mer hållbar och inkluderande stadsmiljö med sin plan för Neighborhood Next – en blandstad av regenerativ karaktär som strävar efter att skapa en levande gemenskap för människor med olika inkomstnivåer. Konceptet innebär att sammanfläta bostäder, kommersiella ytor, kulturinstitutioner och rekreationsområden genom gröna promenadstråk och offentliga parker.

Neighborhood Next är utvecklat av två  danska arkitektkontor och skulle kunna vara en förebild för utvecklingen av nya stadsdelar världen över, inklusive Göteborg. Med fokus på att möta utmaningar som klimatförändringar, bilberoende, höga bostadskostnader och segregation, strävar Neighborhood Next mot att omvandla den traditionella stadsplaneringen till en mer hållbar och inkluderande modell.

Göteborgsförslaget Nya Oceana föreslår en stadsdel som Neighborhood Next utmed Mölndalsån i Göteborg. Genom att integrera bostäder, näringsliv och besöksmål i ett gemensamt sammanhang vill man genom Nya Oceana skapa en ny blandstads-stadsdel och stärka Göteborg som en hållbar stad och uppmuntra fler att anamma en miljövänlig livsstil.

Läs mer » » »

Kontorskris i USA kan skapa ekonomiska effekter globalt

Den eskalerande krisen inom den amerikanska kontorsdöden har börjat få globala följder och sprider sig nu till Europa, med särskild påverkan på tyska banker. En lokal aktör varnar för att det kan vara den största fastighetskrisen sedan den globala finanskrisen och har märkt en betydande nedgång i aktiepriser och obligationer. 

Möjligheten att arbeta hemifrån har visat sig vara en ovärderlig resurs. Det innebär att fastighetssektorn måste anpassa sig till den pågående förändringen. Digitaliseringen markerar en positiv förändring genom att minska påfrestningen på infrastrukturen, vilket leder till färre trafikstockningar och mindre trängsel i kollektivtrafiken.

En potentiell lösning på utmaningen för fastighetsbranschen kan vara att omvandla kontorsutrymmen till bostäder och öka antalet coworking-spaces för att möjliggöra hemarbete utan att hindra företagens tillväxt och lönsamhet. Att arbeta hemifrån bidrar till en effektivare användning av tid genom att minska pendlingstiderna, vilket även gör det möjligt för föräldrar att tillbringa mer tid med sina barn istället för att stressa med arbetsresor till och från jobbet. Det kan leda till en sundare samhällsutveckling där föräldrarna kan ta ett aktivare deltagande i sina barns skolgång.

Läs mer »»»

”Åtgärder för stärkt trygghet i den byggda miljön” – utredning om BID-lag i Sverige

Tidöavtalet lyfter fram behovet av att förbättra våra livsmiljöer genom ett fördjupat samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare. Ett möjligt verktyg som föreslås är införandet av Business Improvement Districts (BID), vilket skulle innebära lagstöd för förstärkt platssamverkan i Sverige.

Ett Business Improvement District (BID) är en form av samarbetsorganisation som vanligtvis består av företag och fastighetsägare inom ett specifikt geografiskt område, såsom en stadskärna eller ett affärsdistrikt. Syftet med ett BID är att förbättra och främja det lokala affärslivet samt den allmänna miljön i området. Det uppnås genom att samla in extra ekonomiska resurser från medlemmarna i ett BID, vilka används för att finansiera olika projekt och tjänster som syftar till att göra området mer attraktivt och konkurrenskraftigt.

Boverkets rapport Förutsättningar för stärkt platssamverkan” (2021:30), bedömer att det inte finns ett omedelbart behov av lagstiftning för platssamverkan i Sverige.. Trots det påpekar rapportens juridiska bilaga att de befintliga samarbetsformerna inte helt uppfyller behovet av effektiv och långsiktig samverkan.

För närvarande finns inga lagkrav som tvingar fastighetsägare att vidta åtgärder för att öka tryggheten i sina områden. Det kan leda till att nödvändiga åtgärder för att främja en positiv utveckling av bostadsområden inte genomförs. Dessutom finns det brister när det gäller att involvera relevanta aktörer i samarbetet.

Mot den bakgrunden tillsatte regeringen i juni 2023 en särskild utredare för att analysera och föreslå åtgärder för att främja samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare för långsiktiga förbättringar i den byggda miljön. Utredaren skall också lämna förslag på andra åtgärder för att öka tryggheten och förebygga brott, samt föreslå eventuella lagändringar. Uppgiften är att presentera ett förslag till ett svenskt obligatorium om platssamverkan senast den 17:e januari 2025.

Läs mer »»»

De kinesiska stadsdelarna i USA – fristäder för gemenskap 


Föreställ dig att du anländer till ett nytt land, helt ensam utan familj eller gemenskap vid din sida. Du känner dig omedelbart annorlunda och söker febrilt efter en plats där du kan känna dig hemma.

I hela USA var de kinesiska stadsdelarna en fristad för immigranter från Kina när de först anlände till deras nya hem. Trots trånga och överbefolkade förhållanden erbjöd de kinesiska stadsdelarna en känsla av gemenskap och tillhörighet. Stadsdelarna blev avgörande sociala och kulturella knutpunkter för invandrargrupperna, där de smälte samman traditioner från det förflutna med nya lösningar.

Trots utmaningar som gentrifiering, stigande hyror och ökad främlingsfientlighet, särskilt i spåren av covid-19, är de kinesiska stadsdelarna en form av kulturella enklaver som är viktiga att bevara. Den nordamerikanska kulturmiljöorganisationen National Trust for Historic Preservation arbetar därför aktivt för att bevara dessa stadsdelar och därigenom bidra till en mer mångfacetterad tolkning av den amerikanska historien. #TellTheFullStory 
Läs mer »»»

The High Line – rosthögen i luften som utvecklades till en skön stadspark och ett besöksmål i världsklass

Många tyckte att den var en stor och ful rosthög i luften. Bevarandet av The High Line är berättelsen om ett lokalt gräsrotsarbete som byggde en stadspark och ett besöksmål i världsklass. Dokumentären ”Elevated Thinking” beskriver arbetet bakom framgångssagan med en stadspark i luften.

Kan fula ankungen bli fin? Det är en fråga som bara tiden kan svara på. Centerpartiets Emmyly Bönfors argumenterar på GP debatt för en modern stadsutveckling som går bortom att erbjuda enbart tak över huvudet. Hon och Centerpartiet i Göteborg förespråkar utvecklingen av stadsdelar där bostäder, handel och kultur kan samexistera. I deras syn är det ett sätt att ge Göteborg en möjlighet att visa vägen för framtidens stadsplanering.

En nyckelpunkt i Centerpartiets vision för Göteborg är att omvandla Rosenlundsverket till en symbol för konceptet, där historia, kultur och framtid möts. De står i kontrast till vad de kallar ”prussiluskhögern,” som enligt dem strävar efter att skapa mäklarinspirerade och generiska bostadsområden.

Frågan om något är vackert eller fult är subjektiv och beror på individuella preferenser. Rosenlundsverket betraktas kanske som som en ”stor och ful rosthög” för många men för Centerpartiet är det en möjlighet till mångfald.

En referens till debatten i Göteborg skulle kunna vara bevarandet av The High Line i New York City. The High Line är ett exempel på hur ett lokalt gräsrotsarbete förvandlade en övergiven järnvägssträcka till en stadspark och ett internationellt besöksmål – en destination i världsklass!

Järnväg för frakt av mjölk, kött, råvaror
High Line sträcker sig 22 kvarter från 34:e gatan ner till Gansevoort Street. och det nybyggda Whitney Museum of American Art. Den totala längden är 2,4 kilometer.

År 1929 byggdes järnvägen. Spåren skulle inte gå direkt ovanför avenyerna utan ringla sig mellan byggnader och sedan sammanlänkas direkt med fabrikerna och lagren i stan. Vid denna tid fraktade man mjölk, kött, råvaror och övriga produkter, utan att störa gatutrafiken. Wikiped

Stadspark i luften
Den 9 juni 2009 nyöppnades en del av High Line, nu som en avlång park, från Gansevoort Street i det gamla slakthusområdet, fram till 20:e gatan i Chelsea. Den 7 juli 2011 invigdes ytterligare en sträcka, nu fram till 30:e gatan. Den totala parklängden blev därmed 1,6 kilometer. Den nordligaste sektionen, från 30:e till 34:e gatan, har senare färdigställts.

Drivande i arbetet med att göra om banan till park var två boende i området, Joshua David och Robert Hammond, som träffades på ett möte och bestämde sig för att det gamla spåret skulle få en ny chans. De lyckades få publicitet, och arkitekter som Renzo PianoJean Nouvel och Frank Gehry stödde dem. Den nederländske trädgårdsarkitekten Piet Oudolf var ansvarig för utformningen av växtligheten. Wikipedia

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling Think Tank 


The High Line hade inte kunnat förverkligas utan ett mycket engagerat och lokalt gräsrotsarbete för bevarandet av den gamla järnvägssträckningen.