Kategoriarkiv: Arkitekturpolitik

Heritage Trust Network arrangerar konferens om platsutveckling av historiska gator och orter

Publicerat av

Förnyelsen av bygator och småorter kräver starkt engagemang från det lokala samhället. Den 5:e juni kommer den brittiska organisationen Heritage Trust Network att arrangera en konferens med platsbesök i orten Wakefield för att belysa betydelsen av det.

Platsen för konferensen är Unity Hall i Wakefield. Programmet kommer att innehålla inspirerande föredrag med praktiska exempel och fallstudier. Efter föreläsningarna erbjuds deltagarna en guidad stadsvandring för att uppleva det pågående lokala arbetet inom Wakefields Heritage Action Zone. Den brittiska regeringen har under 2021-2024 satsat 95 miljoner pund i High Streets Heritage Action Zone-programmet via Historic England. Programmet har arbetat med 67 High Streets runt om i England genom att kombinera investeringar i byggnader och butiksfasader med samhällsengagemang och kulturevenemang. Hittills har 571 historiska byggnader och 255 butiksfasader fått stöd för underhåll, restaureringar och återbruk. Stödet har även skapat nya förutsättningar för 30 000 kvadratmeter av vakanta kommersiella ytor runt om i Storbritannien.

Heritage Trust Network är en medlemsorganisation som verkar över hela Storbritannien och fokuserar på att bevara, restaurera och förvalta historiska byggnader, miljöer och platser. Deras arbete stödjer lokala kulturarvsorganisationer, samhällsgrupper och sociala företag i deras strävan att bevara och främja det kulturarvet.
Läs mer »»»

Placebranders Day 2024

Publicerat av

Torsdagen den 5:e september 2024 bjuder Placebrander och Destination Jönköping in till nya spektakulära Science Park Towers och Placbranders Day i Jönköping. Under dagen kommer du som platsutvecklare och platsmarknadsförare att ha möjlighet att lyssna till inspirerande talare, knyta nya kontakter inom branschen och närvara vid utnämningen av Sveriges främsta platsmarknadsförare. 

Nytt för i år är att priset Placebrander of the Year har tävlingskategorin kvarter/stadsdelar/fastighet vid sidan om kommun/region/destination. I juryn finns Charlotta Mellander, Per Schlingmann, Ola Serneke, Thomas Sandell, Lena Allerstam, Oana Mihaescu och Sága Öderyd.

Ett axplock ur programmet från Placebranders Day 2024:

  • Nicklas Hermansson från NomoFomo  visualiserar 2049 och hur vi kan arbeta strategisk in i framtiden.
  • Fredrika Yngwe från Planethon föreläser om scenarioplanering och AI för att stödja organisationer att utvecklas och anta nya utmaningar. 
  • ”Allt är möjligt – omtanke, landsbygd och rock’n’roll” – Jonas Hagström snackar socialt entreprenörskap och landsbygdsutveckling 
  • ”Platsattraktion, mänskliga beteenden och kraften i platsberättelsen” Josef Conning resonerar kring invånarengagemang, eftersatta områden och möjligheterna med re-design av oanvända ytor i såväl stad och som i landsbygd . 

Placebranders Day arrangerades senast på Sara kulturhus i Skellefteå. Dessförinnan har Åre, Stockholm, Växjö, Norrköping och Värnamo varit värdar för mötesplatsen.

Läs mer » » »

Imponerande utveckling av bilfria staden i New York City

Publicerat av

Det är inspirerande att se den imponerande utvecklingen av den bilfria staden i New York City. NYC’s framsteg i att skapa en bilfri stad är verkligen imponerande och erbjuder en vision för en mer hållbar urban framtid. Att ta bort biltrafiken från stadskärnan har många fördelar, inklusive minskad luftförorening, förbättrad trafiksäkerhet och främjande av gång- och cykeltrafik. Åtgärderna kan också bidra till att skapa mer levande och attraktiva stadsmiljöer för invånarna.

Men när vi jämför det med situationen i Sverige kan vi se att liknande reformer verkar stöta på flera hinder. Trots Sveriges rykte som ett progressivt och miljövänligt land har implementeringen av stora förändringar inom stadsmiljö och transport ofta stött på motstånd eller förhalning. Det kan finnas flera faktorer som spelar in, inklusive politiskt motstånd, ekonomiska överväganden och motstånd från bilindustrin.

Även om det kan vara svårt att göra exakt vad som har uppnåtts i NYC, kan det finnas lärdomar och bästa praxis som kan anpassas och tillämpas på lokala förhållanden i Sverige. Att skapa en bilfri stad är en ambitiös vision.
Läs mer »»»

Greenwashing – nytt Scandinavium ersätter arkitekturhistorisk stilikon och folkkärt folkbad

Publicerat av

I dagens samhälle finns det ofta en klyfta mellan politiska målsättningar och faktiska beslut som tas när det kommer till stadsplanering och hållbar utveckling. Trots ökande medvetenhet och tal om att främja blandstad, återbruk, cirkulära flöden och hållbarhet, ser vi fortfarande exempel på beslut som går emot dessa principer.

Det verkar som att Göteborg, genom planerna för en ny arena i centrala staden, tar steg bakåt när det gäller att uppnå målen för Agenda 2030. Att fortsätta bygga monofunktionella strukturer som enbart tjänar ett syfte, utan att ta hänsyn till integrering av olika funktioner och hållbarhetsaspekter, kan vara kontraproduktivt för en stad som strävar efter att vara mer hållbar och resilient.

Det är viktigt att politiska beslut och planer för stadsutveckling är i linje med de övergripande målen för hållbarhet och Agenda 2030. Att bygga en ny arena borde vara en möjlighet att visa innovativa lösningar och främja en hållbar utveckling. Det handlar inte bara om att placera en struktur på en plats, utan om att skapa en integrerad och hållbar miljö som främjar samhällsengagemang, ekonomisk tillväxt och miljömässig hållbarhet!

Läs mer »»»

Förslag 13020: Skanstorgshallen borde återuppstå – Göteborgsfamiljen föreslår saluhall på Skanstorget i nytt Göteborgsförslag

Publicerat av

Skanstorget i Göteborg blev salutorg år 1896 och prydde stadens centrum med sin karaktäristiska beläggning av kullersten och gångbanor av tuktad sten. En ikonisk del av torget var den cirkelformade saluhallen som byggdes år 1898 och blev känd som ”Spottkoppen” i folkmun med sina 23 bodar.

Historiskt sett var Skanstorget ett av de mest avbildade motiven på vykort i början av 1900-talet och ansågs vara inte bara Sveriges vackraste torg utan även ett av de finaste i hela norra Europa. Att återskapa dess forna prakt skulle inte bara vara en återgivning av historien utan också ett sätt att återinföra en bit av stadens själ i dess moderna utveckling.

Men årsskiftet 1940-1941 markerade ett dramatiskt skifte när beslutet fattades att riva saluhallen. Under det följande året försvann hallen från Skanstorget, och med den försvann också en del av torgets identitet. Tage William-Olsson, stadsplanechef i Göteborg från 1943, hade en vision om att återställa Skanstorget till sin forna glans och återigen göra det till en stolt symbol för staden.

Göteborgsfamiljen skriver i förslaget att staden bjöd in göteborgarna att delta i en demokratisk process 2018 för att diskutera Skanstorgets framtid. Trots möjligheten till medborgardialog verkade det mest uppenbara alternativet att återskapa det historiska salutorget inte vara en del av den diskussionen.

I Göteborgsfamiljens Göteborgsförslag föreslås en modern tolkning av det gamla salutorgskonceptet, med färre men större lokaler som bättre passar dagens näringslivsbehov. Göteborgsfamiljen menar att med rätt mix av näringsidkare, både lokala och regionala, samt eventuellt några restauranger och kaféer, kan Skanstorget återigen bli stadens mest livfulla torg.

Runt Skansen Kronan och Skanstorget skapades 1912 Skansparken, finansierad av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Göteborgsfamiljens förslag kan kanske också leda till en restaurering av den försummade och förfallna Skansparken, vilket skulle vara en härlig överraskning och ett mycket trevligt påskägg för göteborgarna°

Gå in och rösta på förslaget » » »

High Streets Heritage Action Zones

Publicerat av

Den brittiska regeringen har under 2021-2024 satsat 95 miljoner pund i High Streets Heritage Action Zone-programmet via Historic England.

Programmet har arbetat med 67 High Streets runt om i England genom att kombinera investeringar i byggnader och butiksfasader med samhällsengagemang och kulturevenemang. Hittills har 571 historiska byggnader och 255 butiksfasader fått stöd för underhåll, restaureringar och återbruk. Stöder har även skapat nya förutsättningar för 30 000 kvadratmeter av vakanta kommersiella ytor runt om i England.

Läs mer » » »

Allan and Geraldine Rosenberg Residence – framtidens boende för alla

Publicerat av

Allan and Geraldine Rosenberg Residence i New York. Ritat av Studio Libeskind.

I avsnitt 7 av podden Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten  diskuteras gentrifiering och dess olika ansikten. Diana Uppman och Torbjörn Lindstedt tar bland annat upp frågor kring socialt boende i avsnittet. 

Hyresgäster inom Allmännyttan bör kanske inte behöva bära bördan för att generera intäkter åt kommunala bolag och verksamheter. För att förbättra den bristande konkurrensen inom bygg- och fastighetsbranschen diskuterar de fler former av boendeformer, såsom ”social-housing” och kooperativ. Ett exempel på kooperativ är bostadsområden där invånarna äger sina bostäder, så kallade bogemenskaper.

Biden-administrationens fokus på ”social-housing” väcker en del frågor om framtiden. Kommer vi att hamna i en återupplivning av de enorma och monotona bostadsblocken från 1960-talet? Är det möjligt att undvika en repetition av ett nytt ”miljonprogram”? Eller kan vi istället skapa inspirerande arkitektur och utforma sociala bostäder på ett mer nyskapande sätt? Ett exempel på hur detta kan uppnås presenteras av Selfhelp Realty Group och Studio Libeskind genom Allan and Geraldine Rosenberg Residence. Det här projektet visar att det är dags att omvärdera vår syn på sociala bostäder. Selfhelp Realty Group, en icke-statlig organisation som grundades redan 1936 för att stödja flyktingar som flydde från nazisternas Tyskland, visar tillsammans med Studio Libeskind att socialt boende inte behöver vara tråkigt eller enformigt, utan att det kan vara både funktionellt och estetiskt tilltalande.

Läs mer » » »

Bangatan 10 i Majorna i Göteborg kan omvandlas till bostadsrätter

Publicerat av

Att omvandla kulturfastigheter till bostadsrätter och främja tillgängligheten till kulturarvet är en viktig fråga som väcker många tankar och diskussioner- Bangatan 10 i Göteborg är ett exempel på en kulturfastighet som genomgår förändringar i syfte att öka tillgängligheten till bostäder samtidigt som man bevarar dess historiska värden. Genom att omvandla fastigheten till bostadsrätter kan man skapa en hållbar ekonomi för projektet samtidigt som man tillåter människor att bo i och uppskatta dess unika atmosfär.

Men frågan om kulturarvet är enbart tillägnat människor med god ekonomi eller förmånliga hyreskontrakt är en berättigad oro. Det är viktigt att bevara kulturfastigheter och göra dem tillgängliga för alla samhällsskikt, inte bara de med ekonomiska resurser eller goda kontakter.

För att möjliggöra det behövs det olika åtgärder och politiska insatser. Att sänka byggmomsen för särskilt bostadsbyggande, som föreslagits av tidigare statsminister Göran Persson och LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin, kan vara en väg att driva en aktiv kulturpolitik som främjar bevarandet av kulturarvet.

Genom att differentiera byggmomsen och ge incitament för att omvandla kulturfastigheter till bostäder kan man uppmuntra investeringar i renovering och restaurering av dessa byggnader. Detta skulle inte bara bevara kulturarvet utan också bidra till att öka tillgängligheten till bostäder för olika samhällsgrupper, inklusive hyresgäster med lägre inkomster.

Det är viktigt att komma ihåg att bevarandet av kulturarvet inte bara handlar om att bevara byggnader och strukturer utan också om att bevara en levande kultur och samhällsgemenskap. Genom att göra kulturfastigheter tillgängliga för boende och verksamheter kan man bevara deras unika karaktär samtidigt som man främjar social inkludering och mångfald i samhället.

Läs mer om Bangatan 10 i GP.s artikel »»»

Arkitekturpärla i världsklass –  Göteborgs stadsmuseum och bebyggelseantikvarie Anette Lindgren om Valhallabadets kvaliteter

Publicerat av

Valhallabadets utebasäng. Foto: Bertil Wahlin. Ur boken Göteborg idag och för längesen 1971.

Göteborgs stadsmuseum har gjort ett väldigt fint reportage om Valhallabadet och dess kvaliteter. Valhallabadet stod klart 1956 som Sveriges största badhus och har en rik historia och är en symbol för både 1950-talets arkitektur och Göteborgs lokala gemenskap. 

Skall vi verkligen tillåta att det här unika och fantastiska badhuset rivs? Finns det inga andra alternativ Göteborgs stad? Genom att investera i badets restaurering och modernisering kan staden inte bara bevara sitt kulturarv utan också främja folkhälsan och simkunnigheten hos sina invånare. 

Debatt: ”Andreas Carlson, ta emot våra krav på återbruk”

Publicerat av

Ronald Eek gav sig ut och fotograferade Olskroken i Göteborg sommaren 1977. Foto och musik: Ronald Eek.

Regenerativ utveckling är nästa steg i klimatarbetet – det innebär att återställa, återskapa och reparera, och att övergå från linjära till cirkulära modeller. Enligt Robin, Rushdi Al-Sálehi, grundare av Vakansa, är det nödvändigt att bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson tar en mer aktiv roll när det gäller att införa krav på återbruk vid beviljande av rivningslov.

Den ökade förståelsen för klimathotet kräver både reformer och politisk vilja till handling, samtidigt som medborgarna också har en roll att spela genom att agera cirkulärt i sin vardag. I Sverige har Robin Rushdi Al-Sálehi varit en drivande kraft bakom kampanjen ”Krama byggnaden”, som syftar till att öka medvetenheten och opinionen kring dessa frågor.

Läs mer >>>