Business Improvement Districts – global trend för lokal utveckling

I plats- och områdesutvecklingsuppdrag är platsutveckling.se influerade av BIDs, Business Improvement Districts, som vi är väl insatta i. Modedistriktet Meatpacking District, Times Square, 125th Street i Harlem, Grand Central Partnership (med Grand Central Terminal som kronjuvelen) och Bryant Park är några exempel i New York City, men vi har även varianter av BIDs i Sverige. I ett BID samverkar fastighetsägare, hyresgäster och offentliga aktörer med varandra enligt en given struktur för att stärka konkurrenskraften och öka lönsamheten i området. Man renodlar och tydliggör sig gentemot marknaden i ett gemensamt varumärke och gemensam marknadsföring. Tillsammans tar man också ett samlat grepp om gaturummet i form av markbeläggningen, sittmöbler, papperskorgar, växtlighet, belysning och skyltprogram.

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se

Gatukonstnären Chip Southworth – konstens kraft i platsutveckling


Gatukonstnären Chip Southwort pratar om konsten som verktyg till förändring av attityder och synen på en plats attraktivitet.

Kör till slumkvarteren: Stadsdel i förvandling och Kv Furiren – två dokumentärer om upprustningen av riksintresset Haga i Göteborg

Gentrifiering eller revitalisering? Äldre, slitna och lite ruffiga områden upplevs ofta som charmigt oputsade för utomstående samtidigt som de som bor i miljöerna ofta längtar till att de lyfts och utvecklas till välvårdade och trygga stadsdelar.

Haga – Stadsdel i förvandling Dan Kristenssons och Einar Hanssons dokumentär om Haga som gjordes  i samarbete med Göteborgs kommun, Stadskansliet och Tjänstemännens Bildningsverksamhet Bohus-Älvsborg, 1986. Filmen skildrar Haga vid mitten av 1980-talet, när stadsdelen fortfarande stod inför genomgripande förändringar och är i sig ett stycke kulturhistoria.

Hur blev kulturmiljö hot och hinder?” frågar sig SvDs Elisabet Andersson i en läsvärd krönika från november 2014. I krönikan skriver Elisabet att  – ”Hur blev kulturmiljö hot och hinder?” frågar sig SvDs Elisabet Andersson i en läsvärd krönika från november 2014. I krönikan skriver Elisabet att – Systemet med riksintressanta miljöer har absolut sina brister. Men det är fascinerande att följa hur det tornat upp sig som ett hot mot landets framtid. Det har liknats vid ”en tickande bomb”, något som hindrar både nyskapande arkitektur, tillväxt och sysselsättning. …I somras kom delbetänkandet. Där kan man läsa att det är brist på bostäder på många håll i Sverige, men det är inte omsorgen om kulturvärden som är boven i dramat. Utredaren pekade på flera faktorer. Bland annat finns en obalans i tillgång och efterfrågan, det som marknadens aktörer vill bygga blir ofta för dyrt och exklusivt. –  

Kv Furiren i Haga, Del 1: Reportage Den 19 januari 1987 startades upprustningen av två kvarter i Haga i Göteborg. Ett reportage av Dan Kristensson som producerat för Bostads AB Poseidon.

Kv Furiren i Haga, Del 2: Renovering och ombyggnad En dokumentärfilm om ombyggnaden av kv Furiren i Haga i Göteborg. Filmen följer hela processen, från inventeringen i april 1987 fram till att alla arbeten är klara i kvarteret. En film av Dan Kristensson, för Bostads AB Poseidon, 1987 – 1994

The High Line – rosthögen i luften som utvecklades till en skön stadspark och ett besöksmål i världsklass

Många tyckte att den var en stor och ful rosthög i luften. Bevarandet av The High Line är berättelsen om ett lokalt gräsrotsarbete som byggde en stadspark och ett besöksmål i världsklass.

Järnväg för frakt av mjölk, kött, råvaror
High Line sträcker sig 22 kvarter från 34:e gatan ner till Gansevoort Street. och det nybyggda Whitney Museum of American Art. Den totala längden är 2,4 kilometer.

År 1929 byggdes järnvägen. Spåren skulle inte gå direkt ovanför avenyerna utan ringla sig mellan byggnader och sedan sammanlänkas direkt med fabrikerna och lagren i stan. Vid denna tid fraktade man mjölk, kött, råvaror och övriga produkter, utan att störa gatutrafiken. Wikiped

Stadspark i luften
Den 9 juni 2009 nyöppnades en del av High Line, nu som en avlång park, från Gansevoort Street i det gamla slakthusområdet, fram till 20:e gatan i Chelsea. Den 7 juli 2011 invigdes ytterligare en sträcka, nu fram till 30:e gatan. Den totala parklängden blev därmed 1,6 kilometer. Den nordligaste sektionen, från 30:e till 34:e gatan, har senare färdigställts.

Drivande i arbetet med att göra om banan till park var två boende i området, Joshua David och Robert Hammond, som träffades på ett möte och bestämde sig för att det gamla spåret skulle få en ny chans. De lyckades få publicitet, och arkitekter som Renzo PianoJean Nouvel och Frank Gehry stödde dem. Den nederländske trädgårdsarkitekten Piet Oudolf var ansvarig för utformningen av växtligheten. Wikipedia


Dokumentären ”Elevated Thinking” beskriver arbetet bakom framgångssagan med en stadspark i luften.


The High Line hade inte kunnat förverkligas utan ett mycket engagerat och lokalt gräsrotsarbete för bevarandet av den gamla järnvägssträckningen.

Happy – Stadspodden pratar välbefinnande och stadsutveckling tillsammans med Anne Henderson från Happiness Research Institute

.

Städerna i Norden ligger ofta i topp i rakningar av så kallade ”liveable cities”. Vilka faktorer gör att Nordens städer får bra poäng? Stadspodden pratar välbefinnande och stadsutveckling tillsammans med Anne Henderson, Senior Analyst vid Happiness Research Institute i Köpenhamn.

Demolition=Wasteful; Reuse=Green: Dumbo BID

Down Under Manhattan Bridge Overpass – Dumbo – är en del av Brooklyn i New York. Området ligger utmed East River och kännetecknas av dess industri- och lagerbyggnader från slutet av 1800-talet och början 1900-talet. Under sent 1900-tal köptes Dumbo av  fastighetsutvecklaren David Walentas och hans företag Two Trees Management. Området blev samtidigt känt för tekniska startups och som Brooklyn’s dyraste stadsdel. I dag drivs området som ett Business Improvement District –  www.dumbo.is –

Miljonprogrammet som blev ett hållbart drömprojekt


Kan covid-19 leda till fler utsatta områden? Botkyrkabyggens vd Chris Österlund och professor Jerzy Sarnecki samtalar om trygghetsfrågor och förbyggande arbete under coronakrisen.


Restaurering av slottsmiljö med kalkputsade fasader eller renovering av befintliga kök i förortsmiljö från miljonprogrammet? Hur ser ett drömprojekt ut inom restaureringsbranschen? NCC:s ingenjör Ida berättar om drömprojektet Fittja people’s palace.