Bygdebolaget som räddade prästgården

Holmön i Norra Kvarken i Umeå kommun skall som en av 30 europeiska öar skapa en grönare och mer hållbar framtid genom att bli självförsörjande på fossilfri energi. Holmöarna är framförallt kända för sin vackra och orörda natur och för en kulturevenemanget Visfestivalen Holmön samt fyren vid Holmögadd som är ett statligt byggnadsminne.

Holmöns Bygdebolag AB (HBBAB) har spelat en central roll i arbetet. Bygdebolaget startades 2020 med ett tydligt syfte att förvärva den historiska prästgården från Sävar Holmöns församling, har bolaget inte bara bevarat en viktig lokal tillgång utan även satt en tydlig agenda för hållbar social utveckling. Bolagets policy att återinvestera eventuell vinst i verksamheten för att gynna hela bygden visar på dess starka engagemang för lokalsamhällets bästa. Historiskt sett har Holmön präglats av jordbruk, fiske och jakt. Även om ön numera är en del av Umeå kommun och räknas som en småort med ett relativt litet antal boende, har den en rik historia. Fram till 1973 var Holmön en egen kommun, och under 1930-talet hade ön över 100 folkbokförda invånare. Trots att många av de serviceinrättningar som en gång fanns på ön har försvunnit, fortsätter Holmöborna att kämpa för att bevara sin unika livsstil och kultur.

Holmöns Bygdebolag är en nyckelaktör när det kommer till att säkerställa att Holmöarnas gemenskap och livskraft fortsätter att blomstra. Med ett starkt engagemang från både invånare och olika organisationer fortsätter Holmöarna att vara en levande och dynamisk del av Västerbottens skärgård, samtidigt som de tar steg mot en mer hållbar och grön framtid.

Läs mer » » »

Integrationsförslaget: Lundbybadet som framtidens centralbad och tågstationen “Göteborg Norra” på Nya Backaplan – intervju i Hela Hisingen

Intervju i nätmagasinet Hela Hisingen.


Hisingen är en del av stadskärnan. Spännande strategier från Martin Wannholt för att utveckla infrastrukturen på Hisingen diskuteras i dagens GP. 

I vår vision bör Hisingens framtida stadsplanering bygga på Business Improvement Districts (BIDs) som grundidé tillsammans med integration, kulturvärden, väl genomtänkt arkitektur, natur och hållbar bostadsutveckling som attraktionskraft. Läs Intervjun i helahisngen.se !

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se

Kvarter, stadsdelar, parker, byar och fastigheter – årets finalister i Placebrander of the Year

Priset Placebrander of the Year belönar imponerande insatser inom platsutveckling och marknadsföring. För år 2024 introduceras en ny kategori: ”Kvarter, stadsdelar, parker, byar och fastigheter”. Jurygruppen för Placebrander of the Year 2024 består av en imponerande ensemble:

  • Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping University och expert på regional utveckling, städer och kreativitet.
  • Lena Allerstam, global kommunikationschef på Svenska institutet och ansvarig för Sveriges officiella webbplats, sweden.se.
  • Per Schlingmann, författare till böckerna ”Momentum” och ”Urban Express”, som båda utforskar trender inom platsutveckling.
  • Oana Mihaescu, forskningschef på Handelns forskningsinstitut med en specialisering på att mäta platsens attraktivitet.
  • Sága Öderyd, ordförande i den nystartade föreningen Nätverket E-sport, med bas i Gällivare, som strävar efter att etablera en hållbar plattform för e-sportare i Norrbotten.
  • Thomas Sandell, arkitekt och formgivare vid Sandellsandberg, som i Sommar i P1 delade sina visioner om en renässans för den svenska småstaden.
  • Ola Serneke, grundare av byggkoncernen Serneke och en drivande kraft bakom Nordens högsta hus, Karlatornet, som för närvarande håller på att färdigställas på Lindholmen i Göteborg.

Läs mer »»»

37 nya projekt för ett bilfritt New York

Tidöavtalet lyfter fram behovet av att förbättra våra livsmiljöer genom ett fördjupat samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare. Ett möjligt verktyg som föreslås är införandet av Business Improvement Districts (BIDs) och en svensk BID-lag, vilket skulle innebära lagstöd om en extraskatt riktad mot fastighetsbolag för förstärkt platssamverkan i Sverige.

I Sverige hävdar vissa representanter från fastighetsbranschen på bostadpolitik.se (Det går inte att lagstifta fram engagemang – ledare av Vd för Bopol AB ) att det är svårt att väcka intresse för placemaking och platssamverkan i stadsutvecklingen med en BID-lagstiftning. I Göteborg har diskussionen varit intensiv angående införandet av ett sommartorg på Grönsakstorget. Samtidigt som arbetet med en svensk BID-lagstiftning pågår, tar staden New York initiativ till nya åtgärder utöver befintlig BID-lagstiftning, som en form av ny trängselskatt för bilister. Trängselskatterna förväntas reducera trafiken, förbättra luftkvaliteten och skapa viktig finansiering för allmänna transportmedel såsom tunnelbanor och bussar. New York har nu påbörjat 37 nya projekt för att underlätta för invånarna att ta sig runt i staden utan att använda bil.

Vi ser idag tydliga tecken på att reformvänliga individer, såsom PM Nilsson på Timbro, som inser vikten av att etablera regler för att minska användningen av fossila bränslen och behovet av bilfria städer i vårt land. Per Schlingmann har också framhållit behovet av en ny berättelse om ett grönt borgerligt Sverige!

Läs mer »»»

Förslag 13020: Skanstorgshallen borde återuppstå – Göteborgsfamiljen föreslår saluhall på Skanstorget i nytt Göteborgsförslag

Skanstorget i Göteborg blev salutorg år 1896 och prydde stadens centrum med sin karaktäristiska beläggning av kullersten och gångbanor av tuktad sten. En ikonisk del av torget var den cirkelformade saluhallen som byggdes år 1898 och blev känd som ”Spottkoppen” i folkmun med sina 23 bodar.

Historiskt sett var Skanstorget ett av de mest avbildade motiven på vykort i början av 1900-talet och ansågs vara inte bara Sveriges vackraste torg utan även ett av de finaste i hela norra Europa. Att återskapa dess forna prakt skulle inte bara vara en återgivning av historien utan också ett sätt att återinföra en bit av stadens själ i dess moderna utveckling.

Men årsskiftet 1940-1941 markerade ett dramatiskt skifte när beslutet fattades att riva saluhallen. Under det följande året försvann hallen från Skanstorget, och med den försvann också en del av torgets identitet. Tage William-Olsson, stadsplanechef i Göteborg från 1943, hade en vision om att återställa Skanstorget till sin forna glans och återigen göra det till en stolt symbol för staden.

Göteborgsfamiljen skriver i förslaget att staden bjöd in göteborgarna att delta i en demokratisk process 2018 för att diskutera Skanstorgets framtid. Trots möjligheten till medborgardialog verkade det mest uppenbara alternativet att återskapa det historiska salutorget inte vara en del av den diskussionen.

I Göteborgsfamiljens Göteborgsförslag föreslås en modern tolkning av det gamla salutorgskonceptet, med färre men större lokaler som bättre passar dagens näringslivsbehov. Göteborgsfamiljen menar att med rätt mix av näringsidkare, både lokala och regionala, samt eventuellt några restauranger och kaféer, kan Skanstorget återigen bli stadens mest livfulla torg.

Runt Skansen Kronan och Skanstorget skapades 1912 Skansparken, finansierad av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Göteborgsfamiljens förslag kan kanske också leda till en restaurering av den försummade och förfallna Skansparken, vilket skulle vara en härlig överraskning och ett mycket trevligt påskägg för göteborgarna°

Gå in och rösta på förslaget » » »

Heritage Trust Network arrangerar konferens om platsutveckling av historiska gator och orter

Förnyelsen av bygator och småorter kräver starkt engagemang från det lokala samhället. Den 5:e juni kommer den brittiska organisationen Heritage Trust Network att arrangera en konferens med platsbesök i orten Wakefield för att belysa betydelsen av det.

Platsen för konferensen är Unity Hall i Wakefield. Programmet kommer att innehålla inspirerande föredrag med praktiska exempel och fallstudier. Efter föreläsningarna erbjuds deltagarna en guidad stadsvandring för att uppleva det pågående lokala arbetet inom Wakefields Heritage Action Zone. Den brittiska regeringen har under 2021-2024 satsat 95 miljoner pund i High Streets Heritage Action Zone-programmet via Historic England. Programmet har arbetat med 67 High Streets runt om i England genom att kombinera investeringar i byggnader och butiksfasader med samhällsengagemang och kulturevenemang. Hittills har 571 historiska byggnader och 255 butiksfasader fått stöd för underhåll, restaureringar och återbruk. Stödet har även skapat nya förutsättningar för 30 000 kvadratmeter av vakanta kommersiella ytor runt om i Storbritannien.

Heritage Trust Network är en medlemsorganisation som verkar över hela Storbritannien och fokuserar på att bevara, restaurera och förvalta historiska byggnader, miljöer och platser. Deras arbete stödjer lokala kulturarvsorganisationer, samhällsgrupper och sociala företag i deras strävan att bevara och främja det kulturarvet.
Läs mer »»»

Ny studie i Storbritannien visar kulturarvets ekonomiska värde i livskvalitet och välbefinnande

Sedan januari 2021 har Storbritannien arbetat med en strategi som betonar sambandet mellan kultur, kulturattraktioner, kulturarv, välbefinnande, livskvalitet och ekonomiska värden. Syftet med arbetet är att tillhandahålla beslutsunderlag och beakta de ekonomiska värden som kultur, kulturattraktioner och kulturarv genererar för välbefinnande och livskvalitet.

En ny studie, presenterad den 21 mars, visar att livskvaliteten och välbefinnandet ökar med ett värde på 6 195 kronor (515 brittiska pund) per år för dem som bor nära kulturarv eller kulturattraktioner. Den totala årliga livskvalitetsvärdet för människors dagliga interaktion med kulturarv och kulturattraktioner uppskattas vara cirka 354 miljarder kronor (29 miljarder brittiska pund) i Storbritannien.

Relationen mellan kulturtäthet och livskvalitet är intressant och involverar kulturella, sociala och psykologiska aspekter.

  • Identitet och tillhörighet: Kulturarvet representerar ofta identitet och tillhörighet för samhällen, vilket kan stärka människors känsla av förankring och kontinuitet.
  • Kulturellt engagemang och sammanhållning: Platser med hög kulturtäthet främjar kulturellt engagemang och social sammanhållning, vilket kan öka livskvalteten genom att förbättra relationer och gemenskap.
  • Psykologiskt välbefinnande och mening: Kulturarvet bär ofta historiska berättelser och kulturell betydelse, vilket kan bidra till en känsla av mening och välbefinnande hos individer.
  • Estetik och miljökvalitet: Miljöer med rik kulturtäthet kan erbjuda estetisk skönhet och hög miljökvalitet, vilket kan påverka människors mentala hälsa och välbefinnande positivt.
  • Ekonomiska fördelar: Kulturturism och bevarandeinsatser kan indirekt förbättra livskvaliteten genom att skapa arbetstillfällen och förbättra infrastrukturen.
  • Utmaningar och konflikter: Ibland kan bevarandeinsatser kollidera med moderna utvecklingsbehov eller orsaka konflikter kring markanvändning och resursfördelning, vilket kan påverka invånares livstillfredsställelse negativt.

Läs mer »»»

Imponerande utveckling av bilfria staden i New York City

Det är inspirerande att se den imponerande utvecklingen av den bilfria staden i New York City. NYC’s framsteg i att skapa en bilfri stad är verkligen imponerande och erbjuder en vision för en mer hållbar urban framtid. Att ta bort biltrafiken från stadskärnan har många fördelar, inklusive minskad luftförorening, förbättrad trafiksäkerhet och främjande av gång- och cykeltrafik. Åtgärderna kan också bidra till att skapa mer levande och attraktiva stadsmiljöer för invånarna.

Men när vi jämför det med situationen i Sverige kan vi se att liknande reformer verkar stöta på flera hinder. Trots Sveriges rykte som ett progressivt och miljövänligt land har implementeringen av stora förändringar inom stadsmiljö och transport ofta stött på motstånd eller förhalning. Det kan finnas flera faktorer som spelar in, inklusive politiskt motstånd, ekonomiska överväganden och motstånd från bilindustrin.

Även om det kan vara svårt att göra exakt vad som har uppnåtts i NYC, kan det finnas lärdomar och bästa praxis som kan anpassas och tillämpas på lokala förhållanden i Sverige. Att skapa en bilfri stad är en ambitiös vision.
Läs mer »»»

Greenwashing – nytt Scandinavium ersätter arkitekturhistorisk stilikon och folkkärt folkbad

I dagens samhälle finns det ofta en klyfta mellan politiska målsättningar och faktiska beslut som tas när det kommer till stadsplanering och hållbar utveckling. Trots ökande medvetenhet och tal om att främja blandstad, återbruk, cirkulära flöden och hållbarhet, ser vi fortfarande exempel på beslut som går emot dessa principer.

Det verkar som att Göteborg, genom planerna för en ny arena i centrala staden, tar steg bakåt när det gäller att uppnå målen för Agenda 2030. Att fortsätta bygga monofunktionella strukturer som enbart tjänar ett syfte, utan att ta hänsyn till integrering av olika funktioner och hållbarhetsaspekter, kan vara kontraproduktivt för en stad som strävar efter att vara mer hållbar och resilient.

Det är viktigt att politiska beslut och planer för stadsutveckling är i linje med de övergripande målen för hållbarhet och Agenda 2030. Att bygga en ny arena borde vara en möjlighet att visa innovativa lösningar och främja en hållbar utveckling. Det handlar inte bara om att placera en struktur på en plats, utan om att skapa en integrerad och hållbar miljö som främjar samhällsengagemang, ekonomisk tillväxt och miljömässig hållbarhet!

Läs mer »»»


Byggfusk räknas kosta över 100 miljarder årligen i Sverige – hur påverkar det priserna på bostäder?

Odinsplatsen är idag en grön och lugn mötesplats. Den lilla tårtbiten av funkismiljön som bevarades har blivit gatans dragplåster.

Hur kan vi sänka bostadskostnaderna? Ska vi prioritera billigare byggande eller högre kvalitet? Under de senaste två decennierna har Sverige genomgått omfattande avregleringar. Populistiska skrifter som Jan Jörnmarks ”Övergivna planer” från Fastighetsägarna i Göteborg har spelat en central roll i lobbyarbetet för att förenkla byggregler och minska konsumentskyddet.

Förändringarna har haft konsekvenser för bostadsbyggandet. Enligt Boverket kostar byggfusk kunderna uppskattningsvis 100 miljarder kronor varje år. Varför är Sveriges konsumentregler för bostadsköp så bristfälliga? Varför tar inte bankerna och försäkringsbolagen ett större ansvar?

I slutändan handlar det om att skapa en bostadsmarknad som är mer tillgänglig, prisvärd och hållbar för alla. Det kräver en bred dialog och engagemang från alla inblandade parter för att uppnå verklig förändring och förbättringar på lång sikt!

Under en lång tidsperiod har tidskriften Borätt ägnat sig åt att utforska fenomenet byggfusk i Sverige. Nu vänder de sig till försäkringsbolag och banker med en fråga om deras perspektiv på de kostnader som uppskattas till över 100 miljarder kronor.
Läs mer »»»