Bebyggelseantikvarien ser ödehusens potential

Hans Johnsson från Torsby. Foto: Aron Eriksson/Sveriges Radio.

Platsutvecklings Hans Johnsson från Torsby är inte främmande för utmaningen med att återuppliva övergivna platser. Han har ägnat sig åt att rädda ett antal ödehus i den värmländska landsbygden. Hans senaste projekt, renoveringen av en gård i byn Fastnäs i Klarälvdalen, har fått mycket uppmärksamhet.

Gården, som består av två boningshus, hade legat övergiven i hela 30 år innan renoveringsarbetet påbörjades för 12 år sedan. För Hans Johnsson är dessa ödehus inte bara gamla strukturer som förfaller utan snarare potentiella skatter av möjligheter och historia.

”När jag ser ett ödehus så känner och tänker jag ofta wow, vilka möjligheter det finns här”, säger Hans Johnsson entusiastiskt. För honom representerar varje förfallet tak och varje sprucket fönster inte bara ett problem utan en möjlighet till förnyelse och återupplivande av det som en gång var.

Efter att ha restaurerat gården Där Nol i Fastnäs och sett dess positiva effekter på lokalsamhället, ser Hans Johnsson nu fram emot att återuppliva granngården. Med varje renoveringsprojekt växer inte bara husen i skönhet och funktionalitet, utan också samhällets stolthet och sammanhållning.

Johnssons arbete är inte bara en kamp mot förfall utan också en hyllning till den värmländska landsbygdens historia och dess människor. Hans vision sträcker sig bortom bara renovering av byggnader; det handlar om att väcka liv i samhällen och bevara deras kulturella arv för kommande generationer.

Läs mer »»»

Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten

Vi hade förmånen att vara gäster hos podden Beyond Our Places, som gästade Hotel Eggers i Göteborg. Gentrifiering är ett begrepp som ofta väcker starka känslor och är förknippat med negativa konsekvenser för dem som redan lever och verkar i områden som genomgår processen. Trots det observerar vi hur område efter område förändras med ökad attraktivitet och statushöjning som följd, ofta under parollen av social hållbarhet. Det väcker frågor kring hur vi kan skapa en stad där många kan leva och verka utan att drabbas av gentrifieringens konsekvenser. Dessutom är det viktigt att reflektera över hur landsbygden påverkas när allt fler välbeställda storstadsbor köper hus där.

#7 Torbjörn Lindstedt och Diana Uppman – Om gentrifieringens olika ansikten

Från ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att se fastighetsägare med resurser ta hand om förfallna hus och bevara deras kulturvärden och livslängd. Det förutsätter dock att de nya ägarna är insiktsfulla nog att involvera skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare, och att kommunala myndigheter har rätt kompetens och agerar i enlighet med plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.

Det är viktigt att beakta dessa aspekter när vi diskuterar gentrifiering och dess konsekvenser. Vi vill tacka Diana Uppman och Beyond Our Places för ett intressant och givande samtal om gentrifiering och platsutveckling. Vi ser fram emot fortsatta samtal och undersökningar inom området!

I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling Think Tank

En gemensam berättelse och vision för Sverige

Att kunna forma en långsiktig gemensam vision och berättelse om ett förbättrat samhälle är avgörande, särskilt i dagens polariserade och pragmatiska politiska klimat. Det är ofta bristen på en sådan övergripande vision som hindrar samhället från att enas kring gemensamma mål och prioriteringar.

Fokuserar vi på platsutveckling, inser vi att det handlar om mycket mer än bara fysiska förändringar. Det handlar om att skapa en ny vision för platsen tillsammans med lokalbefolkningen och andra lokala aktörer. Genom att engagera alla delar av samhället kan platsutvecklingen bli en kraftfull motor för samhällsutveckling, med förhoppningen att gynna alla samhällsklasser och skapa en mer inkluderande och hållbar framtid.

Per Schlingmanns ledare i Borås Tidning belyser vikten av en sådan gemensam berättelse och vision för Sverige. Det är genom att tydligt definiera och kommunicera vart vi är på väg som vi kan skapa enighet och framsteg. Att arbeta tillsammans för att forma denna berättelse är en nödvändig förutsättning för att möta de utmaningar och möjligheter som ligger framför oss.

Läs Per Schlingmanns ledare i Borås Tidning »»»

Värmlands besöksnäringsstrategi 2023-2030 vill öka besöksnäringens attraktionskraft och främja Värmlands natur- och kulturarv


Efter över ett års dedikerat arbete är Visit Värmland glada att kunna presentera Värmlands besöksnäringsstrategi för åren 2023-2030. Den här nya strategin representerar en ambitiös plan som kommer att guida alla aktörer som arbetar för att främja besöksnäringen mot att skapa ett mer attraktivt och hållbart Värmland.

Strategin är resultatet av en omfattande och inkluderande process, där olika perspektiv och erfarenheter har integrerats för att skapa en holistisk vision för regionens besöksnäring. Visit Värmland har strävat efter att skapa en strategi som inte bara fokuserar på att locka besökare, utan också på att utveckla en långsiktig och hållbar turism som gynnar både samhället och miljön.

En central del av strategin är att skapa en balans mellan att öka besöksnäringens attraktionskraft och samtidigt bevara och främja Värmlands natur- och kulturarv. Hållbarhet är en nyckelfaktor, och strategin inkluderar initiativ för att minimera negativa påverkningar på miljön, främja lokal ekonomisk tillväxt och involvera lokalsamhället i besöksnäringens utveckling.

Värmlands besöksnäringsstrategi  är avsedd att fungera som en vägledning för både offentliga och privata aktörer som är engagerade i att forma Värmlands framtid som en attraktiv destination. Genom att förena krafterna och arbeta i enlighet med strategin är målsättningen att besöksnäringen i Värmland skall blomstra på ett sätt som gynnar alla parter.

Läs mer »»»

RetroFirst och Krama byggnaden – klimatkampanjer som uppmanar till regenerativ platsutveckling i Storbritannien och i Sverige

Regenerativ utveckling är nästa nivå i klimatarbetet – det handlar om att restaurera, återskapa och reparera, samt om att gå från linjära modeller till cirkulära.

Rivningar är inte bara ett miljöproblem. Rivningar är ofta oönskade av allmänheten och boende i närmiljön. Enligt Anne Power, professor emeritus vid London School of Economics, är rivning både kostsamt och impopulärt. Ombyggnader av befintliga byggnader är å andra sidan mindre kontroversiellt, dvs att bevara och förbättra befintliga platser och stadsdelar.

För att stimulera till återanvändning föreslår chefredaktören för den brittiska arkitekturtidskriften, The Journal of Architecture, momssänkning på arbetskostnader vid renovering och restaurering.

Vi har tidigare skrivit om att Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar genom att uppmuntra till köp av tjänster. Det skulle kunna ske genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion. Nya insikter om klimathotet kräver reformer och politisk handlingskraft, samtidigt som vi som medborgare också har ett ansvar att agera cirkulärt i vår vardag. I Sverige bildar den ideella kampanjen Krama byggnaden opinion kring detta:

”Bygg- och fastighetsbranschen är en bransch som står för 40% av allt avfall i Sverige och 21% av alla Sveriges nationella växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket). Avfall som egentligen är ovärderliga resurser och utsläpp som motsvarar de 21% som forskare vid Uppsala universitet menar att vi behöver sänka utsläppen med enbart i år (2022). I en framtid med höjda materialpriser, resursbrist och ett osäkert världsläge så måste befintliga byggnader värderas högre och bevaras så långt det går. Därför måste vi sträva efter att de ska stå i flera hundra år, inte bara i 30-50 år som tyvärr är fallet alltför ofta idag.”  Krama byggnaden

Den brittiska kampanjen RetroFirst och den svenska kampanjen Krama byggnaden, är två goda exempel på hur aktörer inom de kreativa näringarna arbetar tillsammans för att bilda opinion och för regenerativ platsutveckling!

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se

Platsutveckling Think Tank destinationsdesign och destinationsförvaltning


Norska “Statens vegvesen” har utvecklat turistattraktionen “Nasjonale turistveger” på uppdrag av norska regeringen och norska Stortinget. Särskilt utvalda vägsträckor genom landets vackraste och mest varierade natur. Körturerna tar den resande längs fjäll, fjordar, vattenfall och kusten. Från Varanger längst upp i norr till Jæren i söder.


datum: fredag 6 oktober 2023
tid: 10.00-12.00
plats: digitalt via zoom-länk
anmälan: anmälan via länk senast torsdag 5/10
frågor: thinktank@platsutveckling.se

Hur skapas attraktiva och minnesvärda destinationer som lockar besökare och erbjuder unika upplevelser samtidigt som det inte leder till överturismens negativa konsekvenser med ökad miljöpåverkan, ökad trängsel, stigande boendekostnader, förlust av lokal kultur samt ökad kriminalitet och otrygghet?

Program

10.00 -11.00 Platsinnovation: Designdriven utveckling av attraktiva samhällen
Helena Godter Karlberg, affärsutvecklare vid LTU Business.

Dagens huvudtalare är Helena Godter Karlberg som har arbetat med platsutveckling under 10 år, bland annat i Dalarna, Glasriket och i Swedish Lapland. Hon är grundare av forskningsområdet platsinnovation i Sverige, en metod för designdriven utveckling av attraktiva och hållbara samhällen. Metoden, som hon har tagit fram tillsammans med forskare vid Luleå tekniska universitet, utgår från platsens unika identitet och väver samman både aktörer och processer som är centrala för en plats. Helena är född i Stockholm, uppvuxen i Helsingborg, har sina rötter i Härjedalen och bor numera i Luleå. Hon har en bakgrund som journalist inom press, radio och tv och arbetar nu som affärsutvecklare på LTU Business. Hon är styrelseledamot i Svenska Designsällskapet och har tidigare suttit i styrelsen både för SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign och SISP, Swedish Incubators and Science Parks. Tillsammans med Renata Chlumska driver hon Summitpodden, en podd om höga berg och djupa dalar där äventyr möter näringsliv.

11.05 – 12.00 Besöksmålsförvaltning – få besöksnäringen att skapa de lokalsamhällen vi önskar
Hanne Lykkja, konsulent inom samhällsutveckling och besöksmålsförvaltning vid Lykkja Landskapsplan/Viken fylkeskommune.

Hanne Lykkja är utbildad naturförvaltare och kulturgeograf med tonvikt på naturvård, planering, lokal samhällsutveckling och hållbar turism. Hon har arbetat med natur- och landskapskartering, och metodutveckling för resurskartläggning, lokal samhällsutveckling och besöksmålsförvaltning i Norsk institutt for skog og Landskap/NIBIO, Aurland Nature Workshop, Nærøyfjorden World Heritage Park och Nordland fylkeskommune. Hanne arbetar nu med utveckling av besöksmålsförvaltning som ämne inom Viken fylkeskommune.

Destinationsdesign: Destinationsdesign är konsten att skapa attraktiva och minnesvärda platser som lockar besökare och erbjuder en unik upplevelse. Det handlar om att utforma den fysiska miljön, inklusive arkitektur, landskapsarkitektur och infrastruktur, för att förbättra besökares upplevelse och främja hållbarhet. Under vår session om destinationsdesign kommer vi att utforska hur man skapar destinationer som är visuellt tilltalande, funktionella och kulturellt berikande.

Destinationsförvaltning: Destinationsförvaltning innebär att hantera och främja turism på ett sätt som är hållbart, gynnsamt för destinationen och dess invånare, och samtidigt bevarar kulturarvet och miljön. Det är en komplex process som involverar strategisk planering, marknadsföring, infrastrukturutveckling och samarbete med intressenter. Vår session om destinationsförvaltning kommer att utforska bästa praxis och verktyg för att skapa och förvalta hållbara och välkomnande destinationer.

Platsutveckling Think Tank: Kan vi se våra kulturhistoriska miljöer som tillgångar i utvecklingen av stadsmiljöer, orter och platser? Vad bidrar kulturmiljö – och naturvården med i den cirkulära ekonmin och i det hållbara regenerativa samhällsbyggandet? Med Platsutveckling Think Tank önskar vi starta ett offentligt samtal kring kopplingen mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling.

Platsutveckling Think Tank startades under januari 2022 och är en kostnadsfri digital mötesplats för alla som önskar föra ett samtal om platsutveckling och kulturarvsfrågor.

Allt gott och väl mött! 

Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt,  Platsutveckling Think Tank  


Per Ritzlers föreläsning om “Nasjonale turistveger” under seminariet Glesbygd och tursim. Särskilt utvalda vägsträckor genom landets vackraste och mest varierade natur. Körturerna tar den resande längs fjäll, fjordar, vattenfall och kusten. Från Varanger längst upp i norr till Jæren i söder.

Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia

#kulturarv #platssamverkan #agenda2030 #platsutveckling #platsutvecklingthinktank #agenda2030 #gbgftw

Danskarna älskar kulturarvet  – tre av fyra söker sig till kulturhistoriska platser under semestern och vid utflykter

Foto Mønsted Kalkgruber

Den svenska kronkursen har varit mycket positiv för svensk besöksnäring. Sommaren 2023 har inneburet en dansk invasion av besökare/turister i Sverige. Danskarna älskar kulturarvet så mycket att de söker sig till kulturhistoriska miljöer på resor, utflykter och semestrar. I Realdanias senaste kulturarvsundersökning säger nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade danskarna att de söker sig till platser med kulturarv när de åker på semester eller utflykter. Det är tredje gången Realdania genomför Kulturarvsundersökningen. Studien kartlägger vad kulturarvet betyder för danskarna, deras livskvalitet och de samhällen de är en del av.

En ny studie från den danska stiftelsen Realdania tar temperaturen på danskarnas förhållande till kulturarvet och byggnaderna som bär på en speciell historia. Undersökningen visar att många danskar är hungriga på kulturarvet och önskar få större kunskap om det lokala kulturarvet.

Majoriteten av de 2 000 tillfrågade danskarna tror att historiska platser ger dem en bättre förståelse för tidigare och nuvarande förhållanden. Mer än var tredje anser att historiska platser är viktiga för deras livskvalitet och gemenskapen med andra. realdania.dk/nyheder

Realdania har vid tre tillfällen tagit temperaturen på danskarnas relation till kulturarvet – senast 2020. Från 2020 till 2023 är det en liten ökning av antalet danskar som anser att historiska platser är viktiga i förhållande till klimat och hållbarhet. 

Undersökningen är gjord för Realdania av analysinstitutet YouGov. Under 2023 års undersökning deltog drygt 2 000 danskar i åldrarna 18-74 år.

Syftet med studien är att skapa insikt om vad kulturarv betyder för samhällsutvecklingen och danskarnas livskvalitet. Studien syftar även till att ge en inblick i hur danskar använder kulturarvet – vad de är särskilt intresserade av - och om det sker förändringar över tid.

Gullmarsplan – Little Jinder fångar platsens själ


Little Jinder tolkar Magnus Carlsons Platsen i mitt hjärta i Så mycket bättre 2016.

Under seminariet ”Bygg grönt, säkert, vackert och levande” (fredagen den 25:e mars 2022) samtalade Stockholms Handelskammare om platsens själ kopplat till attraktivitet. Little Jinder tolkade i Så mycket bättre 2016 Magnus Carlsons Platsen i mitt hjärta!