Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten

Vi hade förmånen att vara gäster hos podden Beyond Our Places, som gästade Hotel Eggers i Göteborg. Gentrifiering är ett begrepp som ofta väcker starka känslor och är förknippat med negativa konsekvenser för dem som redan lever och verkar i områden som genomgår processen. Trots det observerar vi hur område efter område förändras med ökad attraktivitet och statushöjning som följd, ofta under parollen av social hållbarhet. Det väcker frågor kring hur vi kan skapa en stad där många kan leva och verka utan att drabbas av gentrifieringens konsekvenser. Dessutom är det viktigt att reflektera över hur landsbygden påverkas när allt fler välbeställda storstadsbor köper hus där.

#7 Torbjörn Lindstedt och Diana Uppman – Om gentrifieringens olika ansikten

Från ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att se fastighetsägare med resurser ta hand om förfallna hus och bevara deras kulturvärden och livslängd. Det förutsätter dock att de nya ägarna är insiktsfulla nog att involvera skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare, och att kommunala myndigheter har rätt kompetens och agerar i enlighet med plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.

Det är viktigt att beakta dessa aspekter när vi diskuterar gentrifiering och dess konsekvenser. Vi vill tacka Diana Uppman och Beyond Our Places för ett intressant och givande samtal om gentrifiering och platsutveckling. Vi ser fram emot fortsatta samtal och undersökningar inom området!

I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling Think Tank

Biden-administrationen satsar på ekonomiskt stöd för ombyggnation av kontorshus i närheten av allmän infrastruktur

Pittsburghs Gulf Tower är en ikonisk del av stadens skyline och representerar stålstadens kulturarv. Byggnaden, som uppfördes år 1932, är en imponerande 44-våningskontorsbyggnad i Art Deco-stil och var en gång huvudkontoret för Gulf Oil Company. Precis som många andra kontorsbyggnader i USA står Pittsburghs Gulf Tower inför utmaningen med höga vakansgrader. För närvarande planeras en omfattande utveckling av fastigheten för att ge den en blandad användning av hotell, bostäder och kontorslokaler.

För att minska de höga vakansgraderna i kontorsbyggnader i USA har Biden-administrationen infört möjligheten att söka ekonomiskt stöd för fastigheter som ligger nära allmän infrastruktur. Stödet välkomnas av Pittsburghs Gulf Towers ägare med som nu ser nya möjligheter att förverkliga revtaliseringen av fastigheten.

Läs mer »»»

Kontorskris i USA kan skapa ekonomiska effekter globalt

Den eskalerande krisen inom den amerikanska kontorsdöden har börjat få globala följder och sprider sig nu till Europa, med särskild påverkan på tyska banker. En lokal aktör varnar för att det kan vara den största fastighetskrisen sedan den globala finanskrisen och har märkt en betydande nedgång i aktiepriser och obligationer. 

Möjligheten att arbeta hemifrån har visat sig vara en ovärderlig resurs. Det innebär att fastighetssektorn måste anpassa sig till den pågående förändringen. Digitaliseringen markerar en positiv förändring genom att minska påfrestningen på infrastrukturen, vilket leder till färre trafikstockningar och mindre trängsel i kollektivtrafiken.

En potentiell lösning på utmaningen för fastighetsbranschen kan vara att omvandla kontorsutrymmen till bostäder och öka antalet coworking-spaces för att möjliggöra hemarbete utan att hindra företagens tillväxt och lönsamhet. Att arbeta hemifrån bidrar till en effektivare användning av tid genom att minska pendlingstiderna, vilket även gör det möjligt för föräldrar att tillbringa mer tid med sina barn istället för att stressa med arbetsresor till och från jobbet. Det kan leda till en sundare samhällsutveckling där föräldrarna kan ta ett aktivare deltagande i sina barns skolgång.

Läs mer »»»

Arts Dynamics Talks: Iwona Preis – tillgång till finansiering och resurser för kulturskapare och de kreativa näringarna

dag & datum: onsdag 21/2
tid 14:00 – 15:00 
hur: online – via evenemangslänk »»»

Arts Dynamics Talks är en live-streamad podcast-serie som leds av Sofie Marin, grundare och VD för Arts Dynamics. Hon pratar med kreativa entreprenörer och ledare inom kultursektorn från hela världen för att ta reda på hur de hanterar aktuella utmaningar och ser på framtiden.

I nästa avsnitt får du träffa Iwona Price, VD för Intercult och Smart Coop, som har lång erfarenhet av att leda kulturella organisationer och samarbeten både nationellt och internationellt. De kommer att diskutera utmaningar och möjligheter som oberoende kreatörer och kulturorganisationer står inför, särskilt när det gäller att få tillgång till finansiering och internationella nätverk.

Iwona kommer också att prata om hennes  tankar kring framtida trender inom kultur- och kreativindustrin, samt vilka råd hon skulle ge till konstnärer och kreatörer som precis börjar sin karriär.

Anmälan via evenemangslänk »»»

Revitaliseringen av Continental Building blev startskottet för Historic Core Business Improvement District (BID) i Los Angeles – vilka lärdomar kan Sverige dra från BID-modellen när det gäller att utveckla och bevara kulturhistoriska miljöer

Continental Building i centrala Los Angeles.

Tom Gilmore, en framstående fastighetsutvecklare och entreprenör, har varit en drivande kraft bakom revitaliseringen av Los Angeles historiska kärna, särskilt inom Historic Core BID-området. Gilmore är välkänd för sitt engagemang för att omvandla historiska byggnader och områden till levande, blandstadsstadsdelar med bostäder, kontor, butiker och restauranger.

Genom åren har Gilmore spelat en central roll i renoveringen av flera betydande byggnader inom Historic Core-området, bland annat Continental Building tillsammans med byggnaderna i Old Bank District, vilka varit viktiga projekt för att återuppliva de centrala delarna av Los Angeles.

Continental Building, en imponerande skyskrapa byggd 1903, stod en gång som en symbol för Los Angeles. Men efter att ha förfallit under åren behövde den en betydande renovering. Under 1990-talet tog Gilmore och hans partner Jerri Perrone över Continental Building och genomförde en omfattande renovering och omvandling. Resultatet blev en blandad användning av bostäder, kontor och kommersiella utrymmen, vilket kickstartade revitaliseringen av Downtown Los Angeles och Historic Core-området.

Old Bank District, ett historiskt kvarter i Downtown Los Angeles, är ett annat exempel på Gilmore och hans partners arbete. Genom att renovera gamla bankbyggnader och bevara den tidstypiska arkitekturen har de omvandlat området till ett blomstrande blandstadsmiljö med bostäder, kontor och en livlig mix av butiker och restauranger.

Genom sitt samarbete med Historic Core BID och andra lokala intressenter har Gilmore bidragit till att främja utvecklingen och bevarandet av området. Hans arbete har lockat uppmärksamhet och investeringar till Historic Core, vilket har bidragit till att återuppliva och förnya de historiska delarna av centrala Los Angeles.

Tom Gilmore och hans partners har spelat en avgörande roll i omvandlingen av både Continental Building och Old Bank District. Deras arbete har inte bara bevarat den historiska arkitekturen utan också skapat levande stadsmiljöer och ekonomisk tillväxt i området, vilket har gjort Historic Core BID till en attraktiv och säker miljö för invånare, besökare och affärsverksamheter.

Tänd alla ljus – framtiden innebär hållbar platsutveckling och nya insikter om ett fossilfritt tjänstesamhälle

Benjamin Ingrosso och Silvana Imam – Tänd alla ljus.

Återstarten efter COVID-19 gav oss en möjlighet att omvärdera och omforma vårt samhälle, och det är viktigt att vi tar med oss dessa nya insikter om klimathotet. En ny inriktning mot ett fossilfritt samhälle kräver inte bara medvetenhet utan också konkreta åtgärder, och ekonomiska reformer spelar en central roll.

I Paris har borgmästare Anne Hidalgo introducerat konceptet ”15-minutersstaden,” där människan står i centrum och viktiga resurser som jobb, skolor, grönområden och shopping finns inom 15 minuters cykelavstånd från hemmet. Det här konceptet kan vara inspirerande för Sverige och kan kombineras med näringspolitiska reformer, såsom en svensk BID-lagstiftning, för att främja lokal utveckling.

Den cirkulära ekonomin blir alltmer aptitlig, och Sverige bör ta den på allvar. Genom att uppmuntra köp av tjänster istället för nya produkter och genom grön skatteväxling, som kan inkludera avskaffad moms på tjänster och höjda skatter på nyproduktion av varor, kan vi främja hållbara konsumtionsmönster. Digitaliseringen kan skapa förändringar i köpbeteenden och leda till butiksdöd och tomma stadskärnor, men den cirkulära ekonomin kan vara svaret på dessa utmaningar. Genom ökad efterfrågan på tjänster kan traditionella yrkesgrupper som skräddare, skomakare, och andra hantverkare få en renässans och bidra till hållbar platsutveckling.

Fossilfritt, lokalt och cirkulärt blir därmed nyckelorden för framtiden. Att göra konkreta satsningar inom dessa områden är ett självklart steg i rätt riktning. En BID-lagstiftning kan vara en betydande lösning för att underlätta och påskynda övergången mot en hållbar framtid. Likt det snabba framtagandet av vaccin mot Covid-19 visar, kräver förändringen förberedelse, proaktivitet och samarbete inom olika sektorer. Vi har möjligheten att skapa en ljusare och mer hållbar framtid, men det kommer inte att ske av sig självt – det kräver engagemang och handling från oss alla.

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling. Think Tank

RetroFirst och Krama byggnaden – klimatkampanjer som uppmanar till regenerativ platsutveckling i Storbritannien och i Sverige

Regenerativ utveckling är nästa nivå i klimatarbetet – det handlar om att restaurera, återskapa och reparera, samt om att gå från linjära modeller till cirkulära.

Rivningar är inte bara ett miljöproblem. Rivningar är ofta oönskade av allmänheten och boende i närmiljön. Enligt Anne Power, professor emeritus vid London School of Economics, är rivning både kostsamt och impopulärt. Ombyggnader av befintliga byggnader är å andra sidan mindre kontroversiellt, dvs att bevara och förbättra befintliga platser och stadsdelar.

För att stimulera till återanvändning föreslår chefredaktören för den brittiska arkitekturtidskriften, The Journal of Architecture, momssänkning på arbetskostnader vid renovering och restaurering.

Vi har tidigare skrivit om att Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar genom att uppmuntra till köp av tjänster. Det skulle kunna ske genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion. Nya insikter om klimathotet kräver reformer och politisk handlingskraft, samtidigt som vi som medborgare också har ett ansvar att agera cirkulärt i vår vardag. I Sverige bildar den ideella kampanjen Krama byggnaden opinion kring detta:

”Bygg- och fastighetsbranschen är en bransch som står för 40% av allt avfall i Sverige och 21% av alla Sveriges nationella växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket). Avfall som egentligen är ovärderliga resurser och utsläpp som motsvarar de 21% som forskare vid Uppsala universitet menar att vi behöver sänka utsläppen med enbart i år (2022). I en framtid med höjda materialpriser, resursbrist och ett osäkert världsläge så måste befintliga byggnader värderas högre och bevaras så långt det går. Därför måste vi sträva efter att de ska stå i flera hundra år, inte bara i 30-50 år som tyvärr är fallet alltför ofta idag.”  Krama byggnaden

Den brittiska kampanjen RetroFirst och den svenska kampanjen Krama byggnaden, är två goda exempel på hur aktörer inom de kreativa näringarna arbetar tillsammans för att bilda opinion och för regenerativ platsutveckling!

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se

Demokrati, medborgarinflytande och balansen mellan politiska beslut och lokalt engagemang

Kulturnatt i Kvarnbyn. Vi fokuserar på ”creative placemaking” i vår platsutveckling.

Göteborgs-Posten skildras en engagerande historia om Kvarnbyn, en plats som har utvecklats till en pärla och som utpekas som ett kulturhistoriskt riksintresse för kulturmiljövården. Omvandlingen av området, som tidigare präglades av fattigdom och elände, till en attraktiv plats med höga fastighetspriser (dock med inslag av gentrifiering) är imponerande. Ursprungligen var planen att sanera Kvarnbyn och omvandla det till en motorvägsavfart och en förlängning av Mölndalsbro. Men tack vare invånarnas protester och engagemang i Mölndal kunde politikerna övertalas att istället bevara Kvarnbyn.

Madness – Our House

Folkliga protester, som de i Kvarnbyn, möter kritik från nätverket Yimby. Göteborgs stads stadsbyggnadsnämnds nuvarande ordförande, som också är grundare av Yimby i Göteborg, kategoriserar folkliga protester som de i Kvarnbyn som ”Nimbys” – det vill säga människor som enligt hen säger nej till förändringar och ställer sig i vägen för politiska beslut och exploaterarnas intressen. Istället förespråkar stadsbyggnadsnämndens ordförande människor som hen benämner som ”Yimbys”, dvs de som säger ja till politikernas och exploaterarnas önskemål.

I en annan artikel i Göteborgs-Posten diskuteras bevarandet av ett kulturhistoriskt värdefullt skärmtak på en bensinmack i stadsdelen Majorna. Stadsbyggnadsnämndens ordförande i Göteborg framhåller vikten av att bevara miljöer om det finns ett betydande folkligt intresse för dem. Det väcker naturligtvis frågan om hur man definierar ett ”stort folkligt intresse.” Vanligtvis talas det om en tipping point vid 20-25 % för att påverka en opinion. Det återstår att se om det är den andelen som verkligen gör skillnad eller om det krävs att 70-90 % av folket som stöder bevarandet för att det ska anses legitimt för politiken i Göteborg? Denna fråga ger upphov till en viktig diskussion om demokrati, medborgarinflytande och balansen mellan politiska beslut och lokalt engagemang!

Allt gott och väl mött!

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling Think Tank

God jul & Gott nytt år

Disney klippte bort vissa scener ur Kalles jul. Anledningen var att sekvenserna ansågs spegla stereotypa bilder. Källa: SvD

Är du svart eller vit? Är du för eller emot? Är du Yimby eller Nimby? Borde vi sträva efter en demokratisk stadsutveckling som ger utrymme för alla röster att höras? Uppskattar du modernism eller klassisk arkitektur? Vill du generera uppmärksamhet genom provokation eller strävar du efter att bygga långsiktiga relationer och samarbete genom dialog och ömsesidig respekt för olika åsikter?

Vem har egentligen mandat att påverka den slutliga utformningen av byggprojekt? Och vilka äger tolkningsföreträdet i dagens polariserade debatt? Kanske är det dags att ställa högre krav på våra beslutsfattare och opinionsbildare?

Förhoppningsvis blir 2024 ett år som präglas av en mer nyanserad diskussion, där fler röster än onyanserade budskap får komma till tals. Det är hög tid att kräva en ökad eftertanke och ansvarstagande från dem som formar vår stadsutveckling.

Allt gott och väl mött 2024!

Platsutveckling Think Tank

Platsutveckling Think Tank är vårt initiativ för att starta en öppen dialog om sambandet mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling. Vi grundade tankesmedjan i januari 2022, och den fungerar som en politiskt oberoende och kostnadsfri digital plattform där alla är välkomna att delta i diskussionen.

Vi hoppas att Platsutveckling Think Tank blir en plattform där människor kan inspireras, utbyta idéer och gemensamt bidra till en hållbar och livskraftig utveckling av platser. Vi ser fram emot att höra dina tankar och erfarenheter under våra träffar med Platsutveckling Think-Tank.

/ www.platsutveckling.se /

Hisingen kastar loss: Farväl Örgryte – nu sätter vi kurs mot Wendelstrand via Park Hill

Det är intressant att reflektera över planerna för Backaplan och dra lärdom av hur höjden på byggnader påverkar stadens karaktär och den mänskliga skalan. En jämförelse med Frankrike, specifikt Parisregionen som Göteborgs stad har som förebild för Biskopsgården-Länsmansgården, visar att man där begränsar höjden på byggnader för att bevara stadens estetik och den mänskliga skalan. Trots att Parisregionen är en av Europas mest framstående och pulserande områden, tillåter man inte byggnader av samma höjd som de som planeras för Backaplan.

Backaplan förtjänar en mänsklig skala
Frågan som uppkommer är varför det är nödvändigt att bygga så höga hus på Backaplan? Är syftet att maximera ekonomisk vinst, där kommunen och fastighetsbolag samarbetar för att optimera sina intäkter? Eller bör fokus snarare ligga på att skapa en stadsmiljö som främjar människors välbefinnande och livskvalitet?

Avvägning mellan att vinstmaximera och att bygga för stadens invånare
Det är en avvägning mellan att vinstmaximera och att bygga för stadens invånare. En balans mellan ekonomiska intressen och bevarandet av stadens charm och mänskliga dimension är nödvändig. Att dra lärdom av andra städer, som Paris, kan ge insikter om hur man skapar en hållbar och trivsam stadsmiljö utan att offra estetik och den mänskliga skalan.

Strategier för att revitalisera områden
I Göteborgs stadsutveckling diskuteras just nu begreppet ”turnaround” flitigt. Det handlar om strategier för att revitalisera områden som har stött på nedgång, förslumning eller andra utmaningar. Målet är att göra platsen mer livskraftig, attraktiv och hållbar genom initiativ och förändringar. En het diskussion kretsar kring Göteborgs föreslagna trädgårdsstad i Biskopsgården, där kritiken riktar sig mot stadsplanens kopiering av stilar från andra trädgårdsstäder utan tillräcklig betoning på den unika kulturhistorien och arkitekturen i Biskopsgården och Länsmansgården.

Organiskt böljande kvartersstrukturer med ljusa, grönskande platsbildningar
Kritiken mot förorterna fokuserar på deras överväldigande skala och monotona, rätvinkliga strukturer. Långt före förorternas byggande och dess efterföljande kritik, kritiserade den österrikiske arkitekten Camillo Sitte staden Paris för dess snörräta rutnätsplan med liknande argument: Monotont, repetitivt och prefabricerat. Albert Lilienberg, stadsbyggnadschef i Göteborg 1907–27 var influerad av österrikarens idéer om en variationsrik stadsupplevelse i arbetet med de stadsdelar som vi är mest stolta över i Göteborg i dag: Bagaregården, Brämaregården, Landala egnahem, Kungsladugård, Kålltorp, Änggården och Örgryte. Gemensamt för dem är organiskt böljande kvartersstrukturer med ljusa, grönskande platsbildningar och högst fem våningar.

Park Hill i Sheffield
Frågan om det går att omforma förorter associerade med förfall och otrygghet är komplex. Urban Splash’s arbete med Park Hill i Sheffield kan ses som en positiv framgångssaga. Park Hill är ett bostadsområde i Sheffield som byggdes mellan 1957 och 1961. Området blev ”K-märkt” år 1998 och erhöll en klass två-listning enligt det brittiska systemet för att bevara kulturarvet. Efter en lång period av vanvård, och ökande förfall genomgick bostadsområdet en omvandling tack vare fastighetsutvecklarna Urban Splash. För att vitalisera området och göra det levande dygnet runt satsafe Urban Splash medvetet på att skapa attraktiva kommersiella utrymmen för kontor och nöjesliv.

Revitaliseringen kräver en holistisk strategi
Biskopsgården-Länsmansgården, med sin befolkning på 30 000 invånare, står inför behovet av en omfattande uppgradering och förnyelse. Liknande en behovspyramid, där grunden utgörs av det är rent, välvårdat och tryggt, kräver revitaliseringen en holistisk strategi. I den kontexten blir begreppet regenerativ design centralt, det bygger på eller efterliknar naturliga processer i ekosystemet för att skapa motståndskraftiga och hållbara miljöer. Målet är att integrera samhällets behov på ett harmoniskt sätt med naturens egna kretslopp.

Gröna innovationer och grön teknik
Förnyelsen handlar till stor del om gröna innovationer och grön teknik. Genom att använda de verktygen kan stadsdelarna inte bara uppgraderas utan också omvandlas till moderna och hållbara förorter. Det innebär att man strävar efter att skapa samhällen som inte bara möter dagens behov utan även säkerställer en långsiktig harmoni mellan människa och natur.

Förtätning med trähusbebyggelse och trädgårdsstadsidealen är intressant
Satsningen på förtätning med trähusbebyggelse är intressant, och trädgårdsstadsidealen är relevanta. Frågan är om lösningen är kopior av hus i Örgryte och Kungsladugård? Varför kan inte Biskopsgården-Länsmansgården utvecklas som Wendelstrand i Härryda kommun? Det skulle innebära en anpassad och respektfull förnyelse av stadsdelarna utifrån dess specifika arkitekturhistoriska och kulturhistoriska värden.


Vier Brillen and Akademiska kören at the spring concert 2016.

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se