Kvarter, stadsdelar, parker, byar och fastigheter – årets finalister i Placebrander of the Year

Priset Placebrander of the Year belönar imponerande insatser inom platsutveckling och marknadsföring. För år 2024 introduceras en ny kategori: ”Kvarter, stadsdelar, parker, byar och fastigheter”. Jurygruppen för Placebrander of the Year 2024 består av en imponerande ensemble:

  • Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping University och expert på regional utveckling, städer och kreativitet.
  • Lena Allerstam, global kommunikationschef på Svenska institutet och ansvarig för Sveriges officiella webbplats, sweden.se.
  • Per Schlingmann, författare till böckerna ”Momentum” och ”Urban Express”, som båda utforskar trender inom platsutveckling.
  • Oana Mihaescu, forskningschef på Handelns forskningsinstitut med en specialisering på att mäta platsens attraktivitet.
  • Sága Öderyd, ordförande i den nystartade föreningen Nätverket E-sport, med bas i Gällivare, som strävar efter att etablera en hållbar plattform för e-sportare i Norrbotten.
  • Thomas Sandell, arkitekt och formgivare vid Sandellsandberg, som i Sommar i P1 delade sina visioner om en renässans för den svenska småstaden.
  • Ola Serneke, grundare av byggkoncernen Serneke och en drivande kraft bakom Nordens högsta hus, Karlatornet, som för närvarande håller på att färdigställas på Lindholmen i Göteborg.

Läs mer »»»

London Festival of Architecture 2024

The London Festival of Architecture (LFA) är en arkitektur- och stadsutvecklingsfest som äger rum varje juni i hela London. Festivalens uppdrag är att öppna upp diskussioner kring arkitektur, testa nya idéer samt upptäcka och lyfta fram nya talanger inom branschenNytt för i år är deras “Grannskapsprogram” som hyllar specifika områden, stadskärnor och stråk. Fokus i Grannskapsprogrammen ligger på det hyperlokala – i form av kulturarv, kreativitet, platsspecifik karaktär och människorna som formar dem.

Festivalen är till för alla med ett intresse för Londons arkitektur och byggda miljö, och den förenar allmänheten med professionen.

LFA är…

FESTLIG. Sedan sina början 2004 har festivalens uppdrag alltid varit att fira god design, London som en global knutpunkt för arkitektur.

MÄNSKLIG. Festivalen firar inte bara byggnader, den firar även mellanrummen och människorna som besöker, bor och verkar där.

INKLUDERANDE. LFA är leds av evenemangsarrangörer som tror på kraften i samarbete med människorna som lever, formar och verkligen känner London.

AKTUELL. Festivalen utvecklas varje år och håller sig uppdaterad med tiden. Sedan 2004 har varje tema alltid svarat mot aktuella världsfrågor och utmaningar som alla står inför.

Läs mer »»»

Grönsakstorget i Göteborg blir bilfritt sommartorg

Visionen  ”Grönsakstorget möter vattnet”. Göteborgs stad/Visulent/Mareld.

Under Sommarliv på Grönsakstorget, från mitten av maj till slutet av september, öppnas torget upp för besökare med en härlig mix av grönska, avkopplande sittplatser, lek- och spelmöjligheter samt gott om utrymme för mat och dryck. Här kan besökare också njuta av olika musik- och kulturinslag, fredags-afterworks och återkommande Vegan Market Gothenburg som sätter sin prägel på torget under sommaren.

Samtidigt pågår intensivt arbete med att bygga och förnya torget. Nyligen har asfalteringen slutförts och nu fylls torget med en mångfald av träd, buskar och andra växter som ska skapa en trivsam atmosfär inför sommarmånaderna. Ett antal samarbetspartners, inklusive Stadsmiljöförvaltningen Göteborgs Stad, Innerstaden Göteborg, Fastighetsägarna Wallenstam AB och Tobisson, Göteborg & Co, tillsammans med flera andra verksamheter runt torget, arbetar tillsammans för att skapa och upprätthålla en levande och inbjudande atmosfär på Grönsakstorget.

Läs mer »»»

37 nya projekt för ett bilfritt New York

Tidöavtalet lyfter fram behovet av att förbättra våra livsmiljöer genom ett fördjupat samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare. Ett möjligt verktyg som föreslås är införandet av Business Improvement Districts (BIDs) och en svensk BID-lag, vilket skulle innebära lagstöd om en extraskatt riktad mot fastighetsbolag för förstärkt platssamverkan i Sverige.

I Sverige hävdar vissa representanter från fastighetsbranschen på bostadpolitik.se (Det går inte att lagstifta fram engagemang – ledare av Vd för Bopol AB ) att det är svårt att väcka intresse för placemaking och platssamverkan i stadsutvecklingen med en BID-lagstiftning. I Göteborg har diskussionen varit intensiv angående införandet av ett sommartorg på Grönsakstorget. Samtidigt som arbetet med en svensk BID-lagstiftning pågår, tar staden New York initiativ till nya åtgärder utöver befintlig BID-lagstiftning, som en form av ny trängselskatt för bilister. Trängselskatterna förväntas reducera trafiken, förbättra luftkvaliteten och skapa viktig finansiering för allmänna transportmedel såsom tunnelbanor och bussar. New York har nu påbörjat 37 nya projekt för att underlätta för invånarna att ta sig runt i staden utan att använda bil.

Vi ser idag tydliga tecken på att reformvänliga individer, såsom PM Nilsson på Timbro, som inser vikten av att etablera regler för att minska användningen av fossila bränslen och behovet av bilfria städer i vårt land. Per Schlingmann har också framhållit behovet av en ny berättelse om ett grönt borgerligt Sverige!

Läs mer »»»

Förslag 13020: Skanstorgshallen borde återuppstå – Göteborgsfamiljen föreslår saluhall på Skanstorget i nytt Göteborgsförslag

Skanstorget i Göteborg blev salutorg år 1896 och prydde stadens centrum med sin karaktäristiska beläggning av kullersten och gångbanor av tuktad sten. En ikonisk del av torget var den cirkelformade saluhallen som byggdes år 1898 och blev känd som ”Spottkoppen” i folkmun med sina 23 bodar.

Historiskt sett var Skanstorget ett av de mest avbildade motiven på vykort i början av 1900-talet och ansågs vara inte bara Sveriges vackraste torg utan även ett av de finaste i hela norra Europa. Att återskapa dess forna prakt skulle inte bara vara en återgivning av historien utan också ett sätt att återinföra en bit av stadens själ i dess moderna utveckling.

Men årsskiftet 1940-1941 markerade ett dramatiskt skifte när beslutet fattades att riva saluhallen. Under det följande året försvann hallen från Skanstorget, och med den försvann också en del av torgets identitet. Tage William-Olsson, stadsplanechef i Göteborg från 1943, hade en vision om att återställa Skanstorget till sin forna glans och återigen göra det till en stolt symbol för staden.

Göteborgsfamiljen skriver i förslaget att staden bjöd in göteborgarna att delta i en demokratisk process 2018 för att diskutera Skanstorgets framtid. Trots möjligheten till medborgardialog verkade det mest uppenbara alternativet att återskapa det historiska salutorget inte vara en del av den diskussionen.

I Göteborgsfamiljens Göteborgsförslag föreslås en modern tolkning av det gamla salutorgskonceptet, med färre men större lokaler som bättre passar dagens näringslivsbehov. Göteborgsfamiljen menar att med rätt mix av näringsidkare, både lokala och regionala, samt eventuellt några restauranger och kaféer, kan Skanstorget återigen bli stadens mest livfulla torg.

Runt Skansen Kronan och Skanstorget skapades 1912 Skansparken, finansierad av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Göteborgsfamiljens förslag kan kanske också leda till en restaurering av den försummade och förfallna Skansparken, vilket skulle vara en härlig överraskning och ett mycket trevligt påskägg för göteborgarna°

Gå in och rösta på förslaget » » »

High Streets Heritage Action Zones

Den brittiska regeringen har under 2021-2024 satsat 95 miljoner pund i High Streets Heritage Action Zone-programmet via Historic England.

Programmet har arbetat med 67 High Streets runt om i England genom att kombinera investeringar i byggnader och butiksfasader med samhällsengagemang och kulturevenemang. Hittills har 571 historiska byggnader och 255 butiksfasader fått stöd för underhåll, restaureringar och återbruk. Stöder har även skapat nya förutsättningar för 30 000 kvadratmeter av vakanta kommersiella ytor runt om i England.

Läs mer » » »

Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten

Vi hade förmånen att vara gäster hos podden Beyond Our Places, som gästade Hotel Eggers i Göteborg. Gentrifiering är ett begrepp som ofta väcker starka känslor och är förknippat med negativa konsekvenser för dem som redan lever och verkar i områden som genomgår processen. Trots det observerar vi hur område efter område förändras med ökad attraktivitet och statushöjning som följd, ofta under parollen av social hållbarhet. Det väcker frågor kring hur vi kan skapa en stad där många kan leva och verka utan att drabbas av gentrifieringens konsekvenser. Dessutom är det viktigt att reflektera över hur landsbygden påverkas när allt fler välbeställda storstadsbor köper hus där.

#7 Torbjörn Lindstedt och Diana Uppman – Om gentrifieringens olika ansikten

Från ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att se fastighetsägare med resurser ta hand om förfallna hus och bevara deras kulturvärden och livslängd. Det förutsätter dock att de nya ägarna är insiktsfulla nog att involvera skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare, och att kommunala myndigheter har rätt kompetens och agerar i enlighet med plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.

Det är viktigt att beakta dessa aspekter när vi diskuterar gentrifiering och dess konsekvenser. Vi vill tacka Diana Uppman och Beyond Our Places för ett intressant och givande samtal om gentrifiering och platsutveckling. Vi ser fram emot fortsatta samtal och undersökningar inom området!

I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.

Biden-administrationen satsar på ekonomiskt stöd för ombyggnation av kontorshus i närheten av allmän infrastruktur

Pittsburghs Gulf Tower är en ikonisk del av stadens skyline och representerar stålstadens kulturarv. Byggnaden, som uppfördes år 1932, är en imponerande 44-våningskontorsbyggnad i Art Deco-stil och var en gång huvudkontoret för Gulf Oil Company. Precis som många andra kontorsbyggnader i USA står Pittsburghs Gulf Tower inför utmaningen med höga vakansgrader. För närvarande planeras en omfattande utveckling av fastigheten för att ge den en blandad användning av hotell, bostäder och kontorslokaler.

För att minska de höga vakansgraderna i kontorsbyggnader i USA har Biden-administrationen infört möjligheten att söka ekonomiskt stöd för fastigheter som ligger nära allmän infrastruktur. Stödet välkomnas av Pittsburghs Gulf Towers ägare med som nu ser nya möjligheter att förverkliga revtaliseringen av fastigheten.

Läs mer »»»

Bangatan 10 i Majorna i Göteborg kan omvandlas till bostadsrätter

Att omvandla kulturfastigheter till bostadsrätter och främja tillgängligheten till kulturarvet är en viktig fråga som väcker många tankar och diskussioner- Bangatan 10 i Göteborg är ett exempel på en kulturfastighet som genomgår förändringar i syfte att öka tillgängligheten till bostäder samtidigt som man bevarar dess historiska värden. Genom att omvandla fastigheten till bostadsrätter kan man skapa en hållbar ekonomi för projektet samtidigt som man tillåter människor att bo i och uppskatta dess unika atmosfär.

Men frågan om kulturarvet är enbart tillägnat människor med god ekonomi eller förmånliga hyreskontrakt är en berättigad oro. Det är viktigt att bevara kulturfastigheter och göra dem tillgängliga för alla samhällsskikt, inte bara de med ekonomiska resurser eller goda kontakter.

För att möjliggöra det behövs det olika åtgärder och politiska insatser. Att sänka byggmomsen för särskilt bostadsbyggande, som föreslagits av tidigare statsminister Göran Persson och LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin, kan vara en väg att driva en aktiv kulturpolitik som främjar bevarandet av kulturarvet.

Genom att differentiera byggmomsen och ge incitament för att omvandla kulturfastigheter till bostäder kan man uppmuntra investeringar i renovering och restaurering av dessa byggnader. Detta skulle inte bara bevara kulturarvet utan också bidra till att öka tillgängligheten till bostäder för olika samhällsgrupper, inklusive hyresgäster med lägre inkomster.

Det är viktigt att komma ihåg att bevarandet av kulturarvet inte bara handlar om att bevara byggnader och strukturer utan också om att bevara en levande kultur och samhällsgemenskap. Genom att göra kulturfastigheter tillgängliga för boende och verksamheter kan man bevara deras unika karaktär samtidigt som man främjar social inkludering och mångfald i samhället.

Läs mer om Bangatan 10 i GP.s artikel »»»