The High Line – rosthögen i luften som utvecklades till en skön stadspark och ett besöksmål i världsklass

Många tyckte att den var en stor och ful rosthög i luften. Bevarandet av The High Line är berättelsen om ett lokalt gräsrotsarbete som byggde en stadspark och ett besöksmål i världsklass.

Järnväg för frakt av mjölk, kött, råvaror
High Line sträcker sig 22 kvarter från 34:e gatan ner till Gansevoort Street. och det nybyggda Whitney Museum of American Art. Den totala längden är 2,4 kilometer.

År 1929 byggdes järnvägen. Spåren skulle inte gå direkt ovanför avenyerna utan ringla sig mellan byggnader och sedan sammanlänkas direkt med fabrikerna och lagren i stan. Vid denna tid fraktade man mjölk, kött, råvaror och övriga produkter, utan att störa gatutrafiken. Wikiped

Stadspark i luften
Den 9 juni 2009 nyöppnades en del av High Line, nu som en avlång park, från Gansevoort Street i det gamla slakthusområdet, fram till 20:e gatan i Chelsea. Den 7 juli 2011 invigdes ytterligare en sträcka, nu fram till 30:e gatan. Den totala parklängden blev därmed 1,6 kilometer. Den nordligaste sektionen, från 30:e till 34:e gatan, har senare färdigställts.

Drivande i arbetet med att göra om banan till park var två boende i området, Joshua David och Robert Hammond, som träffades på ett möte och bestämde sig för att det gamla spåret skulle få en ny chans. De lyckades få publicitet, och arkitekter som Renzo PianoJean Nouvel och Frank Gehry stödde dem. Den nederländske trädgårdsarkitekten Piet Oudolf var ansvarig för utformningen av växtligheten. Wikipedia


Dokumentären ”Elevated Thinking” beskriver arbetet bakom framgångssagan med en stadspark i luften.


The High Line hade inte kunnat förverkligas utan ett mycket engagerat och lokalt gräsrotsarbete för bevarandet av den gamla järnvägssträckningen.

Från ruff till tuff – investeringar i blandstad och trygga miljöer har gjort Johannesburg hippt

De en gång mest ökända centrala kvarteren i Johannesburg är i dag de trendigaste.  Entreprenören Jonathan Liebmann har förvandlat ruffa industrikvarter i centrala Johannesburg till en tuff  och säker stadsdel för boende och besökare.

We Run Brownsville – Sheila Gordon-Barksdale, Erika McSwain och Abéna Moore är kvinnorna som satte ruffa Brownsville i rörelse

Sheila Gordon-Barksdale, Erika McSwain och Abéna Moore är medlemmar och ledare för den lokala gruppen We Run Brownsville. Gruppen uppmuntrar kvinnor i det ruffa området Brownsville att börja röra på sig. Genom We Run Brownsville vill kvinnorna skapa nya möjligheter för social gemenskap och en sundare livsstil.

Brownsville är ett bostadsområde i östra Brooklyn i New York som präglas av fattigdom, brott, missbruk och gängvåld. We Run Brownsville övertygelse är att ökad fysisk aktivitet gör det lättare för mammorna i området att klara den tuffa vardagen.

We Run Brownsville är ett av initiativen som The Municipal Art Society of New York (MAS) och New Yorkers for Parks (NY4P) lyfter fram i rapporten Bright Ideas: New York City’s Fight for Light. I arbetet med Bright Ideas: New York City’s Fight for Light vill MAS och NY4P visa på sambandet mellan skyddade naturmiljöer och möjligheterna till en hälsosam livsstil.

100 knack, 10 snack, 1 tack – Bloor West Village blev startskottet för Business Improvement Areas i Toronto

Under mitten av 1960-talet började en grupp handlare i Toronto, som såg sina verksamheter hotade av ett stort köpcentrum, arbeta för att lyfta deras stadsdel Bloor West Village. De lyckades gemensamt bryta en nedåtgående spiral av förfall och utflyttning och skapa en blomstrande stadsdel med småaffärer, restauranger och konstnärliga verksamheter.

Bloor West Village Business Improvement Area invigdes 1970 och ses som startskottet för BIAs och BIDs (en lagstiftning för offentlig privat samverkan i stadsmiljöer).

Historien börjar 1967 när tunnelbanelinjen Bloor-Danforth slutfördes och många shoppare som tidigare åkt utmed Bloor Street började försvinna för resor under jord. Under samma period utvecklades även ett antal externhandelsplatser i Torontos utkanter. Konkurrensen om kunderna ökade samtidigt som flödena av kunder minskade i stadsdelen. Det ledde till att många handlare tvingades att stänga sina butiker och i vissa fall följa ”folkmassorna” till externhandelsplatserna. Det ledde till flera tomma butikslokaler och att området började att förfalla.

De affärsmän som stannade kvar i sina affärsrörelser reagerade genom att bilda en köpmannaförening. Medlemskapet i köpmannaföreningen innebar mycket stora ansträngningar med att ”knacka dörr” och begära frivilliga donationer för lokala förbättringar i området. Ett problem som handlarna ofta stötte på var att endast ett fåtal företag i varje kvarter var villiga att bidra. Köpmannaförening upplevde att de hade otillräckligt ekonomiska medel och stöd för att göra någon skillnad. I ren frustration gick en grupp affärsmän och handlare längs Bloor Street West till stadshusets och delstatens politiker för att söka om en lagstiftning som skulle tvinga alla företag inom ett bestämt område att betala en avgift för att återuppliva deras stadsdel genom fysiska förbättringar och marknadsföringsaktiviteter. Avgiften skulle samlas in av staden och överlämnas till en utvald styrelse för att användas utifrån en affärsplan. Efter viss övertalning antogs slutligen lagstiftningen om Business Improvement Areas (BIA) och Bloor West Village blev därmed en pionjär och utsågs till Torontos första BIA 1970.

Under det första året röstade Bloor West Village medlemmarna själva på en budget på 47 500 dollar och pengarna användes huvudsakligen till fysiska förbättringar i stadsdelen. Omvandlingen var dramatisk.

I USA var New Orleans först att skapa en liknande lokal organisation 1975 och i Storbritannien (först i Europa) infördes lagstiftningen för BIDs vid årsskiftet 2004-05.

The Siren Hotel i Detroit har återerövrat 1920-talets glamour

”Thoughtfully preserving the Italian renaissance-style architecture, a series of The Siren’s original features have been lovingly restored including travertine floors, original terracotta signage, and plaster detailing on the historic ceilings. Judges loved the bold approach, and the balance between new and old, commenting on the fantasy-esque nature of the property. …and the hotel’s contribution to a revitalisation of the area” AHEAD 2019

Detroits Siren Hotel ligger i Wurlitzer Building, som från början var huvudkontor för instrumenttillverkaren Wurlitzer&Co . Wurlitzer Building stod klar 1926 och ritades av arkitekten Robert Finn. Det var från början en riktigt påkostad symbolbyggnad från 1920-talets glansdagar men under 2000-talet började den att förfalla och blev rivningshotad.  Wurlitzer Building hade troligen varit jämnad med marken i dag om inte fastighetsutvecklaren ASH NYC och Quinn Evans Architects sett möjligheten med att etablera ett hotell till minne av Detroits glamorösa förflutna i byggnaden. ASH NYC och Quinn Evans Architects ambitiösa arbete med The Siren, ledde till att projektet fick den prestigefyllda utmärkelsen som årets hotell vid AHEAD 2019 i Miami.

Född i Addis Abeba, uppvuxen i Sävedalen och bosatt i Harlem

Marcus Samuelsson föddes 1970 i Addis Abeba i Etiopien och växte upp i Sävedalen utanför Göteborg. I dag är Marcus bosatt i New York City och han trivs med att leva och driva krog i stadsdelen Harlem.

125th Street BID Harlem  @125thstreetbid
”The 125th Street Business Improvement District’s mission is to expand sustainable economic activity in the area.”

Ace Hotel Portland – ett skönt byggnadsminne med avslappnad stämning

På Stark street i centrala Portland i Oregon ligger Ace Hotel Portland. Ace Hotels är kreativa med fokus på den cirkulära ekonomin. Deras höga medvetenhet om hållbarhet och återbruk speglas bland annat i inredningen som tillverkats av lokala företag. Hotellet ligger också i ett byggnadsminne med äldre bevarade handfat, badkar och fönster. Verksamheten vill också uppfattas som ett offentligt rum och en skön mötesplats för de som bor i Portland. acehotel.com/portland

London BIDs: Camden Town Unlimited BID kör coworking space med plats för events och utställningar

Collective drivs av Camden Town Unlimited  som är ett BID i London. Utställningslokaler, co-working och pop-up-lokaler har blivit viktiga redskap i positioneringen av stadsdelar och miljöer.

Tänk globalt – agera lokalt: Dan Biederman är BID-gurun som lyfte byggnadsminnet Bryant Park i New York

”First, you have to be in an area where there’s some concentration of real estate and where the commercial [interests] care about the neighborhood. Bryant Park could still be done in another borough, but it would be harder.”  Bryant Park Corp. President Dan Biederman

Tänk globalt – agera lokalt
New York City formade sitt första BID 1984. Idag finns 76 stycken. Modedistriktet Meatpacking District, Times Square, 125th Street i Harlem, Grand Central Partnership och Bryant Park är några exempel. Den lyckade satsningen på att revitalisera stadsmiljöer genom BID har gjort staden till en förebild för modellen i hela världen.

BID är en framgångsrik och väl beprövad OPS-lösning för utveckling och förvaltning av stadsmiljöer. BID ger sådan service som kommuner förväntas ge men inte förmår, och öppnar möjligheten för privata aktörer att tillsammans med det offentliga ta initiativ till tillväxt under devisen ”building a better place for business by investing in neighbourhoods”. En BID-lagstiftning formulerades i Kanada på 60-talet och tillämpas alltmer i övriga världen – i Europa främst i Storbritannien, Skottland och Tyskland. I New York City är BID-lagstiftningen en viktig driver sedan 30 år tillbaka. En svensk version är nu varmt välkommen!


Samtal med Daniel Biederman om arbetet med BIDs som Grand Central Partnership, 34th Street Partnership, Chelsea Improvement Company och Bryant Park Corporation.

”Public park, meet private partnership”
Bryant Park i New York är kanske det främsta exemplet på hur BID-modellen även används för att lyfta nergångna stadsparker. Narkotikamissbruk och kriminalitet präglade Bryant Park i slutet av 1980-talet. Närliggande affärsverksamheter tynade bort och fastighetsbeståndet förföll. 1992 formades ett BID för parkens upprustning med ökade fastighetsvärden och stärkt handel i den omgivande bebyggelsen som resultat.