Storstan Street Brass: Suburbia – New Orleans nästa: Det här gänget är så duktiga. Nu vill man tillbaka till New Orleans. Sverige behöver en offensiv kulturpolitik. Besparingar på 1 miljard i kulturbudgeten drabbar vårt svenska musikunder och är riktigt dålig kulturpolitik! #platsutveckling #platssamverkan
Etikettarkiv: BID
Tänk globalt – agera lokalt: Dan Biederman är BID-gurun som lyfte byggnadsminnet Bryant Park i New York
”First, you have to be in an area where there’s some concentration of real estate and where the commercial [interests] care about the neighborhood. Bryant Park could still be done in another borough, but it would be harder.” Bryant Park Corp. President Dan Biederman
Tänk globalt – agera lokalt
New York City formade sitt första BID 1984. Idag finns 76 stycken. Modedistriktet Meatpacking District, Times Square, 125th Street i Harlem, Grand Central Partnership och Bryant Park är några exempel. Den lyckade satsningen på att revitalisera stadsmiljöer genom BID har gjort staden till en förebild för modellen i hela världen.
Samtal med Daniel Biederman om arbetet med BIDs som Grand Central Partnership, 34th Street Partnership, Chelsea Improvement Company och Bryant Park Corporation.
”Public park, meet private partnership”
Bryant Park i New York är kanske det främsta exemplet på hur BID-modellen även används för att lyfta nergångna stadsparker. Narkotikamissbruk och kriminalitet präglade Bryant Park i slutet av 1980-talet. Närliggande affärsverksamheter tynade bort och fastighetsbeståndet förföll. 1992 formades ett BID för parkens upprustning med ökade fastighetsvärden och stärkt handel i den omgivande bebyggelsen som resultat.
BIDs är en framgångsrik och väl beprövad OPS-lösning
BIDs är en framgångsrik och väl beprövad OPS-lösning för utveckling och förvaltning av stadsmiljöer. BID ger sådan service som kommuner förväntas ge men inte förmår, och öppnar möjligheten för privata aktörer att tillsammans med det offentliga ta initiativ till tillväxt under devisen ”building a better place for business by investing in neighbourhoods”. En BID-lagstiftning formulerades i Kanada på 60-talet och tillämpas alltmer i övriga världen – i Europa främst i Storbritannien, Skottland och Tyskland. I New York City är BID-lagstiftningen en viktig driver sedan 30 år tillbaka. En svensk version är nu varmt välkommen!
Integrationsförslaget: Lundbybadet som framtidens centralbad och tågstationen “Göteborg Norra” på Nya Backaplan – intervju i Hela Hisingen

I vår vision bör Hisingens framtida stadsplanering bygga på Business Improvement Districts (BID) som grundidé tillsammans med integration, kulturvärden, väl genomtänkt arkitektur, natur och hållbar bostadsutveckling som attraktionskraft. Läs Intervjun i helahisngen.se !
Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se
Main Street Programs – kulturmiljövårdens modell för platssamverkan
Under början av 2000-talet var Water Valley i Mississippi en bortglömd liten stad med tomma butikslokaler och övergivna bostäder. Genom ett offentligt och privat partnerskap har boende, näringsliv och beslutsfattare enats om ett gemensamt mål kring ortens utveckling.
Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas.
Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och Main Street Programs. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. Main Street Programs utarbetades av den amerikanska kulturmiljövården under mitten av 1980-talet, och modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer.
Liksom BIDs bygger Main Street Programs på en organiserad samverkan mellan offentliga och privata aktörer i ett geografiskt avgränsat område. Samverkan i BIDs är till skillnad från i Main Street Programs reglerad i en särskild lagstiftning – i övrigt har modellerna stora likheter. Många BIDs i USA har sina ursprung i Main Street Programs.
Main Street Programs bygger på fyra huvudteman, som därefter bryts ner i åtta undergrupper. Det är de så kallade ”Main Street Programs – Four Point Approach” och ”The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success”!
Main Street Programs – Four Point Approach
1/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”.
Intressant arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.
2/ ”PR och reklam – handlar om förbättrade affärer” – image och erbjudanden
Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.
3/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort
Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.
4/ ”Ompositionera” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten
Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.
The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success
1/ Satsa på bredd
Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.
2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning
”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”.
Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.
3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra
Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.
4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan
Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.
5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar
Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.
6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta
Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!
7/ Förändring – skeptiker kan bli troende
Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.
8/ Genomföra och fullfölja
För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.
Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se
Meatpacking District BID – ruffigt slakteriområde blev skönt riksintresse för kreativa
Meatpacking District är det en gång ruffiga slakteriområdet på Manhattan som utvecklades till en skön miljö för kreativa. Namnet Meatpacking (köttpackare) kommer från att området var centrum för New Yorks köttindustri – fullt av lagerlokaler, slaktare och industriarbetare. Nattetid var gatorna centrum för prostitution och droghandel.
Future Streets: Little West 12th Street in NYC’s Meatpacking District from STREETFILMS on Vimeo. Under hösten 2020 förvandlades Little West 12th Street i Meatpacking District från en trist och oanvänd bakgata till öppen och härlig mötesplats med människan i centrum. Förändringen av gatan för tankarna till Paris och visionen om 15-minutersstaden. Det är Paris borgmästare, Anne Hidalgo, som arbetar för att den franska huvudstaden skall utvecklas som små levande småsamhällen i storstaden. Målsättningen är nämligen att framtidens Paris skall erbjuda jobb, skolor, grönområden och shopping inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet.
Sedan början av 2000-talet har området utvecklats till ett centrum för bland annat modeindustrin. De läckra industrilokalerna rymmer i dag kontor för folk inom de kreativa näringarna, trendiga barer och härliga restauranger.
Hugo Boss butik i Meatpacking District.
I stadsdelen har man även lyckats behålla vissa slakterier som ligger vägg i vägg med det nya sköna Meatpacking District. The Meatpacking District Improvement Association
100 knack, 10 snack, 1 tack – Bloor West Village blev startskottet för Business Improvement Areas i Toronto
Under mitten av 1960-talet började en grupp handlare i Toronto, som såg sina verksamheter hotade av ett stort köpcentrum, arbeta för att lyfta deras stadsdel Bloor West Village. De lyckades gemensamt bryta en nedåtgående spiral av förfall och utflyttning och skapa en blomstrande stadsdel med småaffärer, restauranger och konstnärliga verksamheter.
Bloor West Village Business Improvement Area invigdes 1970 och ses som startskottet för BIAs och BIDs (en lagstiftning för offentlig privat samverkan i stadsmiljöer).
Historien börjar 1967 när tunnelbanelinjen Bloor-Danforth slutfördes och många shoppare som tidigare åkt utmed Bloor Street började försvinna för resor under jord. Under samma period utvecklades även ett antal externhandelsplatser i Torontos utkanter. Konkurrensen om kunderna ökade samtidigt som flödena av kunder minskade i stadsdelen. Det ledde till att många handlare tvingades att stänga sina butiker och i vissa fall följa ”folkmassorna” till externhandelsplatserna. Det ledde till flera tomma butikslokaler och att området började att förfalla.
De affärsmän som stannade kvar i sina affärsrörelser reagerade genom att bilda en köpmannaförening. Medlemskapet i köpmannaföreningen innebar mycket stora ansträngningar med att ”knacka dörr” och begära frivilliga donationer för lokala förbättringar i området. Ett problem som handlarna ofta stötte på var att endast ett fåtal företag i varje kvarter var villiga att bidra. Köpmannaförening upplevde att de hade otillräckligt ekonomiska medel och stöd för att göra någon skillnad. I ren frustration gick en grupp affärsmän och handlare längs Bloor Street West till stadshusets och delstatens politiker för att söka om en lagstiftning som skulle tvinga alla företag inom ett bestämt område att betala en avgift för att återuppliva deras stadsdel genom fysiska förbättringar och marknadsföringsaktiviteter. Avgiften skulle samlas in av staden och överlämnas till en utvald styrelse för att användas utifrån en affärsplan. Efter viss övertalning antogs slutligen lagstiftningen om Business Improvement Areas (BIA) och Bloor West Village blev därmed en pionjär och utsågs till Torontos första BIA 1970.
Under det första året röstade Bloor West Village medlemmarna själva på en budget på 47 500 dollar och pengarna användes huvudsakligen till fysiska förbättringar i stadsdelen. Omvandlingen var dramatisk.
I USA var New Orleans först att skapa en liknande lokal organisation 1975 och i Storbritannien (först i Europa) infördes lagstiftningen för BIDs vid årsskiftet 2004-05.
Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se
Repris: Tänd alla ljus – framtiden innebär hållbar platsutveckling och återstart med nya insikter
Benjamin Ingrosso och Silvana Imam – Tänd alla ljus.
Det är ett tufft år vi lämnat bakom oss. Genom vaccinet kommer förhoppningsvis återstarten och ljusen kan tändas igen. Samtidigt är det viktigt att vi på allvar drar lärdom av pandemins konsekvenser, och att vi tillvaratar de positiva förändringar som Covid-19 trots allt har medfört.
Återstart innebär nya insikter om klimathotet
En återstart innebär förhoppningsvis, att vi tar med oss nya insikter om klimathotet, och att tempot i arbetet med ett fossilfritt samhälle höjs rejält. Sverige behöver därför införa ekonomiska reformer för grön skatteväxling och skapa fler incitament för ökad lönsamhet vid köp av tjänster.
Paris borgmästare sätter människan i centrum genom lokal livskvalitet
Paris borgmästare, Anne Hidalgo, har påbörjat arbetet med den så kallade 15-minutersstaden. I Anne Hidalgos vision om 15-minutersstaden kommer människan i centrum och där skall jobb, skolor, grönområden och shopping finnas inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet. Tankarna om 15-minutersstaden bygger på ökad lokal utveckling i närområdet, för svensk del vore det spännande att förena Anne Hidalgos planer för 15-minutersstaden tillsammans med näringspolitiska reformer som en svensk BID lagstiftning.
Den cirkulära ekonomin är aptitlig
Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar och uppmuntra till köp av tjänster framför köp av nya produkter. Rent krasst, det handlar om att det måste bli lönsammare för framtidens konsumenter att laga, återbruka och återvinna. Genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion av varor skulle återstarten kunna gynna visionen om 15-minutersstaden i Sverige. Digitaliseringen skapar nya köpmönster, butiksdöd och tomma stadskärnor. Det är verklighet. Den cirkulära ekonomin skapar ökad efterfrågan på tjänster och skulle kunna vara den vitamininjektion som våra döende innerstäder behöver. Med ökad efterfrågan på tjänster kommer nämligen yrkesgrupper som skräddare, skomakare, möbeltapetserare, fönsterhantverkare, målare, snickare, möbelsnickare, bagare, slaktare, korvstoppare, fiskhandlare, grönsakshandlare, krögare och bryggare att få en renässans och hamna i centrum. Visst låter det aptitligt, med äldre tiders hantverksföretagare, som en grund för framtidens hållbara platsutveckling.
Fossilfritt, lokalt och cirkulärt formar framtiden
Vi kan tända alla ljusen, men det kommer inte att göras av sig självt. Det rekordsnabba framtagande av vaccin mot Covid-19 bygger på att man varit förberedd och proaktiv inom läkemedelsindustrin och forskningen. Det snabba resultatet bygger även på ett väl fungerade samarbete inom såväl näringsliv som inom politiken. Mot bakgrund av alla de umbäranden som pandemin har orsakat, krävs det av oss att vi inte återgår till det som varit. Självklara steg i rätt riktning är satsningar på fossilfritt, lokalt och cirkulärt. En BID-lagstiftning skulle avsevärt underlätta de stegen!
Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se

Business Improvement Districts – nyckelspelare i revitaliseringen av Downtown LA
Downtown Los Angeles utvecklas med nya bostäder i gamla kontors- och affärsbyggnader. Nancy Nigrosh, boende i Eastern Columbia Building , pratar om en levande blandstad med grannar som svenska Acne Studios.
Downtown Center Business Improvement District är centrala Los Angeles största BID. Tillsammans med övriga centrala BIDs arbetar de för att Downtown LA skall fortsätta att utvecklas till en attraktiv miljö för business, kultur och boende.
Grand Central Terminal – från förfall och rivningshot till besöksmål i världsklass
Under slutet av 1990-talet var det väldigt nära att ett av landets stora byggbolag fick riva den fina vänthallen (Yttre hallen – som byggdes 1928-30 ) till Göteborgs centralstation. Yttre hallen lyckades man rädda genom starka protester – det var Davids kamp mot Goliat – och vår kulturmiljölagstiftning. Jag tror inte att någon ångrar det, förutom byggbolaget som inte kunde vinstmaximera projektet. I dag är den fina vänthallen ett av rummen som ger Göteborgs centralstation dess charm och unika karaktär. I utvecklingen av våra svenska järnvägsstationer , till levande mötesplatser, är Grand Central Terminal i New York kanske den främsta förebilden. Målsättningen med Grand Central Terminal är att tågstationen alltid skall kunna erbjuda ett väldigt brett utbud, som ger pendlarna och tågresenärerna en känsla av att de aldrig har missat ett tåg eller en tåganslutning. Grand Central Terminals framtid har däremot inte heller alltid varit självklar, utan stationsbyggnaden räddades genom ett aktivt arbete från invånarna i New York City.
Under 2013 firades Grand Central Terminals 100-årsdag.Tågstationen ingår i Grand Central Partnership, ett Business Improvement District (BID) som bildades under mitten av 1980-talet för att revitalisera kvarteren kring stationen. Stationsbyggnaden har blivit ett mycket populärt besöksmål i New York och i dag är det svårt att förstå rivningsplanerna från 1975. Planen var nämligen att Grand Central Terminal skulle ersättas av ett kontorstorn, men tack vare Jacqueline Kennedy Onassis engagemang för byggnaden har miljön istället bevarats och utvecklats till en levande mötesplats – ett besöksmål i världsklass!
Seminariet Grand Central Terminal: The Next 100. I panelen Roger Duffy, Lord Norman Foster, Claire Weisz
Gatorna tillhör oss – stadsutvecklingen skulle kunna bli Så mycket bättre med BIDs
Taket lyfts i Så Mycket Bättre när Carola tolkar Love Antells ”Gatorna-tillhör oss”.