Gatukonstnären Chip Southworth – konstens kraft i platsutveckling


Gatukonstnären Chip Southwort pratar om konsten som verktyg till förändring av attityder och synen på en plats attraktivitet.

The High Line – rosthögen i luften som utvecklades till en skön stadspark och ett besöksmål i världsklass

Många tyckte att den var en stor och ful rosthög i luften. Bevarandet av The High Line är berättelsen om ett lokalt gräsrotsarbete som byggde en stadspark och ett besöksmål i världsklass.

Järnväg för frakt av mjölk, kött, råvaror
High Line sträcker sig 22 kvarter från 34:e gatan ner till Gansevoort Street. och det nybyggda Whitney Museum of American Art. Den totala längden är 2,4 kilometer.

År 1929 byggdes järnvägen. Spåren skulle inte gå direkt ovanför avenyerna utan ringla sig mellan byggnader och sedan sammanlänkas direkt med fabrikerna och lagren i stan. Vid denna tid fraktade man mjölk, kött, råvaror och övriga produkter, utan att störa gatutrafiken. Wikiped

Stadspark i luften
Den 9 juni 2009 nyöppnades en del av High Line, nu som en avlång park, från Gansevoort Street i det gamla slakthusområdet, fram till 20:e gatan i Chelsea. Den 7 juli 2011 invigdes ytterligare en sträcka, nu fram till 30:e gatan. Den totala parklängden blev därmed 1,6 kilometer. Den nordligaste sektionen, från 30:e till 34:e gatan, har senare färdigställts.

Drivande i arbetet med att göra om banan till park var två boende i området, Joshua David och Robert Hammond, som träffades på ett möte och bestämde sig för att det gamla spåret skulle få en ny chans. De lyckades få publicitet, och arkitekter som Renzo PianoJean Nouvel och Frank Gehry stödde dem. Den nederländske trädgårdsarkitekten Piet Oudolf var ansvarig för utformningen av växtligheten. Wikipedia


Dokumentären ”Elevated Thinking” beskriver arbetet bakom framgångssagan med en stadspark i luften.


The High Line hade inte kunnat förverkligas utan ett mycket engagerat och lokalt gräsrotsarbete för bevarandet av den gamla järnvägssträckningen.

Tänd alla ljus – 2021 innebär hållbar platsutveckling och återstart med nya insikter

Benjamin Ingrosso och Silvana Imam – Tänd alla ljus.

Det är ett tufft år vi lämnat bakom oss. Genom vaccinet kommer förhoppningsvis återstarten och ljusen kan tändas igen. Samtidigt är det viktigt att vi på allvar drar lärdom av pandemins konsekvenser, och att vi tillvaratar de positiva förändringar som Covid-19 trots allt har medfört.

Återstart innebär nya insikter om klimathotet
En återstart innebär förhoppningsvis, att vi tar med oss nya insikter om klimathotet, och att tempot i arbetet med ett fossilfritt samhälle höjs rejält. Sverige behöver därför införa ekonomiska reformer för grön skatteväxling och skapa fler incitament för ökad lönsamhet vid köp av tjänster.

Paris borgmästare sätter människan i centrum genom lokal livskvalitet
Paris borgmästare, Anne Hidalgo, har påbörjat arbetet med den så kallade 15-minutersstaden. I Anne Hidalgos vision om 15-minutersstaden kommer människan i centrum och där skall jobb, skolor, grönområden och shopping finnas inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet. Tankarna om 15-minutersstaden bygger på ökad lokal utveckling i närområdet, för svensk del vore det spännande att förena Anne Hidalgos planer för 15-minutersstaden tillsammans med näringspolitiska reformer som en svensk BID lagstiftning.

Den cirkulära ekonomin är aptitlig
Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar och uppmuntra till köp av tjänster framför köp av nya produkter. Rent krasst, det handlar om att det måste bli lönsammare för framtidens konsumenter att laga, återbruka och återvinna. Genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion av varor skulle återstarten kunna gynna visionen om 15-minutersstaden i Sverige. Digitaliseringen skapar nya köpmönster, butiksdöd och tomma stadskärnor. Det är verklighet. Den cirkulära ekonomin skapar ökad efterfrågan på tjänster och skulle kunna vara den vitamininjektion som våra döende innerstäder behöver. Med ökad efterfrågan på tjänster kommer nämligen yrkesgrupper som skräddare, skomakare, möbeltapetserare, fönsterhantverkare, målare, snickare, möbelsnickare, bagare, slaktare, korvstoppare, fiskhandlare, grönsakshandlare, krögare och bryggare att få en renässans och hamna i centrum. Visst låter det aptitligt, med äldre tiders hantverksföretagare, som en grund för framtidens hållbara platsutveckling.

Fossilfritt, lokalt och cirkulärt formar framtiden
Vi kan tända alla ljusen, men det kommer inte att göras av sig självt. Det rekordsnabba framtagande av vaccin mot Covid-19 bygger på att man varit förberedd och proaktiv inom läkemedelsindustrin och forskningen. Det snabba resultatet bygger även på ett väl fungerade samarbete inom såväl näringsliv som inom politiken. Mot bakgrund av alla de umbäranden som pandemin har orsakat, krävs det av oss att vi inte återgår till det som varit. Självklara steg i rätt riktning är satsningar på fossilfritt, lokalt och cirkulärt. En BID-lagstiftning skulle avsevärt underlätta de stegen!

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se

Meatpacking District BID – ruffigt slakteriområde blev skönt riksintresse för kreativa

Meatpacking District är det en gång ruffiga slakteriområdet på Manhattan som utvecklades till en skön miljö för kreativa. Namnet Meatpacking (köttpackare) kommer från att området var centrum för New Yorks köttindustri – fullt av lagerlokaler, slaktare och industriarbetare. Nattetid var gatorna centrum för prostitution och droghandel.

Future Streets: Little West 12th Street in NYC’s Meatpacking District from STREETFILMS on Vimeo. Under hösten 2020 förvandlades Little West 12th Street i Meatpacking District från en trist och oanvänd bakgata till öppen en härlig mötesplats med människan i centrum. Förändringen av gatan för tankarna till Paris och visionen om 15-minutersstaden. Det är Paris borgmästare, Anne Hidalgo, som arbetar för att den franska huvudstaden skall utvecklas som små levande småsamhällen i storstaden. Målsättningen är nämligen att framtidens Paris skall erbjuda  jobb, skolor, grönområden och shopping inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet.

Sedan början av 2000-talet har området utvecklats till ett centrum för bland annat modeindustrin. De läckra industrilokalerna rymmer i dag kontor för folk inom de kreativa näringarna, trendiga barer och härliga restauranger.

Hugo Boss
Hugo Boss butik i Meatpacking District.

I stadsdelen har man även lyckats behålla vissa slakterier som ligger vägg i vägg med det nya sköna Meatpacking District. The Meatpacking District Improvement Association

Besöksnäringsutveckling i Dalarna: Förbättra läget – webinarium för dig inom kulturella och kreativa näringar

”Under ett webinarium onsdag 24 februari kl 11-12 får du ta del av goda exempel, omvärldsbevakning, marknadsföringstips och info om stödmöjligheter för dig som jobbar inom kulturella och kreativa näringar.

Programmet leds av Mats Omne och Caroline Rendahl och sänds direkt från Magasinet i Falun. Medverkar gör bland andra Dalapop, Avesta Art, Amanda Bergman/Rockbonden, Folkteatern, Galleri Svarta Gran och Dalarna Digital.” Besöksnäringsutveckling i Dalarna

Main Street Programs och BIDs – i USA finns modeller för platssamverkan som bygger på lagstiftning och på oreglerad samverkan



Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas. Under början av 2000-talet var Water Valley i Mississippi en bortglömd liten stad med tomma butikslokaler och övergivna bostäder. Genom ett offentligt och privat partnerskap har boende, näringsliv och beslutsfattare enats om ett gemensamt mål kring ortens utveckling.

Vår bild är att vi i Sverige har fastnat i diskussionen om en svensk BID-lagstiftning. I USA finns det två varianter av modeller för offentlig-privat platssamverkan, Main Street Programs och BIDs. Deras Main Street Programs är en beprövad modell och effektiv revitaliseringsprocess av småorter. Modellen är utarbetad av den amerikanska kulturmiljövården, som har arbetat utifrån modellen sedan mitten av 1980-talet. Main Street Programs bygger på en oreglerad (som i Sverige) samverkan i ett avgränsat område i en stad/ort för utveckling, positionering och förvaltning av fysiska miljöer medan BID-modellen är reglerad utifrån en lagstiftning för samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Många BIDs i USA startar genom Main Street Programs.

Från ruff till tuff – investeringar i blandstad och trygga miljöer har gjort Johannesburg hippt

De en gång mest ökända centrala kvarteren i Johannesburg är i dag de trendigaste.  Entreprenören Jonathan Liebmann har förvandlat ruffa industrikvarter i centrala Johannesburg till en tuff  och säker stadsdel för boende och besökare.

Flashdance och passion – revitaliseringen av industristaden Pittsburgh

”Historic preservation deals with real estate; whether the project includes buildings, parks or gardens, real estate is the core. We deploy our strong real estate development capabilities first. It is the primary commitment we make to neighborhoods that lack funding and expertise, but which define through the NTI where we should begin restoring houses and shops.

Next, we begin the effort to raise the funds necessary to buy vacant and deteriorated historic properties and restore them, creating a ‘beachhead’ around which people gather and are willing to join us in investing in the area.”  Arthur Ziegler, Pittsburgh History & Landmarks Foundation

I Pittsburgh bygger kulturmiljövårdens arbete till stora delar på offentlig-privat samverkan. Halloween 2006 var jag i Pittsburgh och lyssnade på Arthur P. Zieglers fantastiska föreläsning om revitaliseringen av industristaden.

Sveriges slott – EFN pratar platsutveckling och revitalisering med samhällsbyggaren Olle Larsson

Olle Larsson, vd och delägare i Sisyfosgruppen, är entreprenören, fastighetskillen och samhällsbyggaren som revitaliserade Wenngarns slott. 

Sisyfosgruppen är ett byggföretag som arbetar med ombyggnader av vindar, fastighetsförädling och nyproduktion. Företagets största projekt är upprustningen av Wenngarns slottsområde.

Olle Larsson fastnade för charmen i det förfallna Wenngarn 2010 och han såg möjligheterna i att utveckla den anrika slottsmiljön till ett modernt bysamhälle mellan Stockholm och Uppsala. Visionen blev att utveckla platsen till ett trevligt och småskaligt samhälle med nya attraktiva bostäder samtidigt som slottsmiljön skulle utvecklas för mötesmarknaden och besöksnäringen.

Grythyttans Gästgivaregård – om rivningshot, köpcentra, hembygdsföreningens lokala engagemang och Carl Jan Granqvist

Måltiden i tid och rum. Så möter vi morgondagens turism med historiska måltider. En berättelse från ståltid till måltid. Carl Jan Granqvist, professor emeritus Örebro universitet / Universitetet i Stavanger. Riksantikvarieämbetets höstmöte 2011. 

Grythyttans Gästgivaregård grundades 1640 på order av Drottning Kristina. Hon befallde att det skulle byggas ett värdshus var 70:e kilometer längs rikets nylagda landsvägar. Varje värdshus skulle ha separata avdelningar för de tre stånden samt rum för åtminstone 24 hästar. Grythyttan ansågs snart vara ett föredömligt värdshus och, enligt Drottning Kristinas förmyndare Axel Oxenstierna, det absolut bästa gästgiveriet utanför huvudstaden.

1905 kom järnvägen till byn och det moderna Järnvägshotellet slog snart ut det ålderdomliga gästgiveriet. 1973 var byggnaden i så katastrofalt skick att man från kommunens håll ville riva och istället anlägga stormarknad med tillhörande parkering. Förslaget röstades ner med bara en rösts marginal. Istället fick hembygdsföreningens två starka män, Arthur Lindqvist och Yngve Henriksson, uppdraget att blåsa liv i gästgivaregården. Där kom också Carl Jan Granqvist in i bilden. grythyttansgastgivaregard.se