Regenerativ utveckling är nästa nivå i klimatarbetet – det handlar om att restaurera, återskapa och reparera, samt om att gå från linjära modeller till cirkulära.
Rivningar är inte bara ett miljöproblem. Rivningar är ofta oönskade av allmänheten och boende i närmiljön. Enligt Anne Power, professor emeritus vid London School of Economics, är rivning både kostsamt och impopulärt. Ombyggnader av befintliga byggnader är å andra sidan mindre kontroversiellt, dvs att bevara och förbättra befintliga platser och stadsdelar.
För att stimulera till återanvändning föreslår chefredaktören för den brittiska arkitekturtidskriften, The Journal of Architecture, momssänkning på arbetskostnader vid renovering och restaurering.
Vi har tidigare skrivit om att Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar genom att uppmuntra till köp av tjänster. Det skulle kunna ske genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion. Nya insikter om klimathotet kräver reformer och politisk handlingskraft, samtidigt som vi som medborgare också har ett ansvar att agera cirkulärt i vår vardag. I Sverige bildar den ideella kampanjen Krama byggnaden opinion kring detta:
”Bygg- och fastighetsbranschen är en bransch som står för 40% av allt avfall i Sverige och 21% av alla Sveriges nationella växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket). Avfall som egentligen är ovärderliga resurser och utsläpp som motsvarar de 21% som forskare vid Uppsala universitet menar att vi behöver sänka utsläppen med enbart i år (2022).I en framtid med höjda materialpriser, resursbrist och ett osäkert världsläge så måste befintliga byggnader värderas högre och bevaras så långt det går. Därför måste vi sträva efter att de ska stå i flera hundra år, inte bara i 30-50 år som tyvärr är fallet alltför ofta idag.” Krama byggnaden
Den brittiska kampanjen RetroFirst och den svenska kampanjen Krama byggnaden, är två goda exempel på hur aktörer inom de kreativa näringarna arbetar tillsammans för att bilda opinion och för regenerativ platsutveckling!
— Nyligen gick ett antal värmländska kommuner ut med att de tillsammans skulle inventera beståndet av ödehus. Målet för insatsen, förklarade en kommunal samordnare, var att husen åter skulle ”fyllas med nya människor och ny livsglädje”. Det låter som något kommunalråd i avfolkningskommuner sagt i alla år med tillkämpad optimism i rösten, efter att ha tvingats konstatera att befolkningen minskat, ännu ett år. Men kanske är det denna gång inte bara en from förhoppning. Det finns en längtan bland många storstadsbor till ett annat liv. Men detta andra liv är inte gratis. Jobba bör man, annars dör man. Och några jobb finns sällan i anslutning till charmiga och öde 1800-talstorp i Värmland. Det är därför de är öde. Men det håller på att förändras. Och det är inte för att de gamla bruken har återupplivats. —
Adam Cwejman, GP:s ledarsida 2022-02-19
Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se bjuder in till ett seminarium på temat Kultur, natur- och kulturarv som attraktionskraft. Seminariet är uppstartsmötet för Leaderprojektet – Nätverksbyggande i gränsregionen Glåmdalen, Finnskogen och Klarälvdalen. Syftet är att stärka banden mellan Sverige och Norge med målet att etablera varaktiga nätverk i det gränsöverskridande samarbetet. Seminariets huvudtalare och inspiratör är Thorsten Laxvik, medförfattare till boken Framtidens by – när lokalsamhällen tar sig rätten att blomstra. I boken Framtidens by diskuteras vägen för en hållbar och regenerativ framtid. Visionen är en tillitsbaserad by utifrån en självorganiserad förvaltningskultur,
Genom Leaderprojektet vill Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se visa på natur- och kulturarvet som tillgångar i regional och lokal platsutveckling. Här är satsningarna på Pilgrimsleder ett levande bevis på hur natur- och kulturarv kan förenas för stärkt företagsamhet inom besöks-näringen genom boendeanläggningar och vandringsturism.
I regionen arbetas det med två världsarvsansökningar till FN-organet Unesco (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur). Ansökningarna avser både materiella kulturvärden från finnskogskulturen och immateriella kulturvärden från regionens säterkultur. På vilket sätt kan två framtida världsarv komma att stärka regionens attraktionskraft och platsutveckling?
Bild ritad av David Chipperfield Architects. ”Framtidsvisionen för Dairy Road är ett sammankopplat område där många ofta åtskilda delar fungerar tillsammans som ett ekosystem”, säger fastighetsutvecklarenMolonglo.
Under den senaste månaden har aktörerna bakomDairy Road arbetat med att vidareutveckla framtidsvisionen för utvecklingen av en urban ekoby i anslutning till ett våtmarksområde utanför Australiens huvudstad Canberra. Det är den lokala fastighetsutvecklarenMolonglo som har anlitat de båda brittiska arkitektstudiorna David Chipperfield Architects och Assemble Studio tillsammans med den australiensiska studion Jane Irwin Landscape Architecture, för att skapa en ny stadsdel på en före detta mjölkgård utanför Canberra. Projektet heter Dairy Road och föreslås för ett område om 14 hektar mark på en före detta mjölkgård mellan industriförorten Fyshwick och Jerrabomberra Wetlands. Tanken är återanvända områdets befintliga lagerbyggnader och addera ny bebyggelse för bostäder och verksamhetslokaler.
Avsikten är även att återskapa den förkoloniala landskapsbilden genom landskapsarkitekten Jane Irwins arbete med att restaurera våtmarker, gräsmarker och skogsmarker. Den australiensiska studion Craig Tan Architects har sedan tidigare tagit fram en plan för att utveckla och återanvända befintliga industri- och lagerbyggnader, från 1970-talet, för att bli hem för bryggeri, destilleri, kafferosterie och verksamheter inom de kreativa näringarna (bland annat ett galleri och en industridesignstudio)
Assemble Studio kommer att addera tio nya byggnader i lagerstil för verksamhetslokaler – kontorslokaler, hantverkslokaler, tillverkningslokaler för lättare industriverksamhet, sport – och idrottsanläggningar samt gemensamhetslokaler för föreningsliv, möten och konferenser.
David Chipperfield Architects uppdrag är att addera bebyggelse för boende, som rymmer upp till 700 invånare i tre och fyra våningar, kring ett våtmarksekosystem som återställts av Jane Irwin Landscape Architecture. Trädgårdar och gröna platsbildningar kommer att anläggas i vertikala utrymmen över bostäder, in i källare och mellan byggnadsvolymer genom landskapsarkiternas arbete.
Bild ritad av David Chipperfield Architects.
Det brittiska arkitektkontoret Assemble Studio tilldelades Erskine Award under Sveriges Arkitekters arkitekturgala i början av april 2022. Erskine Award går till socialt ansvarstagande arkitekter som arbetar i Ralph Erskines anda.
Assemble Turnerpriset – ett kontor som arbetar med social hållbar utveckling.
Granby Four Streets Community Land Trust arbetar med att restaurera bostäder till rimliga hyresnivåer.
Granby Four Streets Community Land Trust växte fram ur ett behov av bostäder till överkomliga priser. Deras verksamhet handlar om att skapa ett blomstrande, levande och blandat samhälle, som bygger på den befintliga kreativiteten, energin och engagemanget inom samhället, där människor från alla samhällsskikt kan bo, arbeta och umgås.
datum: ons 1/3 2023 tid: 19-20 hur: digitalt via zoomlänk
Platsutveckling Think Tank 2023 kommer att inledas onsdagen 1/3 med Bertil Harström och Arctic Bath . Arctic Bath ligger i Luleälven vid Harads och är ritat av Bertil Harström som tidigare har arbetat med Treehotel i Harads och intressanta trä-utvecklingsprojekt som Vistet. Vistet är ett samtida timmerhus som utvecklades under början av 2000-talet. Treehotel och Arctic Bath har varit viktiga pusselbitar i den positiva utveckling som dagens Norrbotten genomgår. Det lilla samhället Harads var runt 2010 en del av en större avflyttningsbygd som i dag upplever en fantastisk pånyttfödelse med nyproduktion av bostäder och internationell inflyttning från olika delar av världen.
Platsutveckling Think Tank startades under januari 2022 och är en kostnadsfri digital mötesplats för alla som önskar föra ett samtal om platsutveckling och kulturarvsfrågor. Under 2023 kommer vi att träffas digitalt på onsdagar kl 19-20 under slutet av varje månad.
Forsgrénska badet på Södermalm i Medborgarhuset, Stockholm. Den 26:e september 2020 invigdes det nyrenoverade Medborgarhuset. Omvandlingen, restaureringen och tillbyggnaden är ritad av Nyréns Arkitektkontor.Wikipedia
Danska erfarenheter från livscykelanalyser i historiska byggnader visar att det är klimatvänligare att restaurera eller att bygga om en äldre byggnad än att bygga en ny byggnad. Det är en övergripande slutsats från danska Realdania By & Bygs arbete med ett stort antal restaurerings- och ombyggnadsprojekt. Realdania By & Bygs slutsats bygger på 50 stycken livscykelanalyser från arbeten med restaureringar och ombyggnationer vid ett 60-tal historiska byggnader.
Stockholms arkitektförenings torsdagsföreläsningar på Konstakademin. Presentation den 8:e oktober 2020 av restaureringen och transformationen av Medborgarhuset i Stockholm.
Realdania är en dansk allmännyttig, affärsdrivande förening, vars syfte är att främja livskvalitet i fysisk miljö. Realdania bildades år 2000 och har ett kapitalt på nästan 20 miljarder danska kronor. Realdania Byg är ett affärsdrivande dotterbolagen till föreningen. Wikipediawww.realdania.org
Under början av 2000-talet var Water Valley i Mississippi en bortglömd liten stad med tomma butikslokaler och övergivna bostäder. Genom ett offentligt och privat partnerskap har boende, näringsliv och beslutsfattare enats om ett gemensamt mål kring ortens utveckling.
Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas.
Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och Main Street Programs. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. Main Street Programs utarbetades av den amerikanska kulturmiljövården under mitten av 1980-talet, och modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer.
Liksom BIDs bygger Main Street Programs på en organiserad samverkan mellan offentliga och privata aktörer i ett geografiskt avgränsat område. Samverkan i BIDs är till skillnad från i Main Street Programs reglerad i en särskild lagstiftning – i övrigt har modellerna stora likheter. Många BIDs i USA har sina ursprung i Main Street Programs.
Main Street Programs bygger på fyra huvudteman, som därefter bryts ner i åtta undergrupper. Det är de så kallade ”Main Street Programs – Four Point Approach” och ”The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success”!
Main Street Programs – Four Point Approach
1/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”. Intressant arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.
2/ ”PR och reklam – handlar om förbättrade affärer” – image och erbjudanden Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.
3/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.
4/ ”Ompositionera” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.
The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success
1/ Satsa på bredd Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.
2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning ”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”. Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.
3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.
4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.
5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.
6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!
7/ Förändring – skeptiker kan bli troende Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.
8/ Genomföra och fullfölja För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.
Meatpacking District är det en gång ruffiga slakteriområdet på Manhattan som utvecklades till en skön miljö för kreativa. Namnet Meatpacking (köttpackare) kommer från att området var centrum för New Yorks köttindustri – fullt av lagerlokaler, slaktare och industriarbetare. Nattetid var gatorna centrum för prostitution och droghandel.
Future Streets: Little West 12th Street in NYC’s Meatpacking District from STREETFILMS on Vimeo. Under hösten 2020 förvandlades Little West 12th Street i Meatpacking District från en trist och oanvänd bakgata till öppen och härlig mötesplats med människan i centrum. Förändringen av gatan för tankarna till Paris och visionen om 15-minutersstaden. Det är Paris borgmästare, Anne Hidalgo, som arbetar för att den franska huvudstaden skall utvecklas som små levande småsamhällen i storstaden. Målsättningen är nämligen att framtidens Paris skall erbjuda jobb, skolor, grönområden och shopping inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet.
Sedan början av 2000-talet har området utvecklats till ett centrum för bland annat modeindustrin. De läckra industrilokalerna rymmer i dag kontor för folk inom de kreativa näringarna, trendiga barer och härliga restauranger.
Platsutveckling Think Tank Sisyfos datum: torsdag 24/11 tid: 19-20 hur: digitalt via zoom
Solbackas gamla internatskola reser sig ur askan med delaktighet, hållbarhet, återbruk och hjärta som viktiga ingredienser i revitaliseringen. Hur bör vi utveckla trygga och attraktiva communities och bysamhällen under 2020-talet? Vad kan ett samarbete med en bygds och/eller en stadsdels invånare, föreningsliv och näringsliv bidra med för att lyfta och vidareutveckla platsens attraktionskraft och platsspecifika värden? Går det att bevara, renovera, återbruka och praktisera cirkulärt tänkande och samtidigt få ekonomi för att en miljö skall kunna börja blomstra igen? Under devisen ”svårt är roligt och enkelt är tråkigt” antar Sisyfosgruppens grundare Olle Larsson utmaningarna med revitaliseringen av miljöer som ofta stått i förfall och varit övergivna under flera år och decennier.
Platsutveckling Think Tank startades under januari 2022 och är en kostnadsfri digital mötesplats för alla som önskar föra ett samtal om platsutveckling och kulturarvsfrågor. Vi träffas digitalt på torsdagar kl 19-20 under slutet av varje månad.
Benjamin Ingrosso och Silvana Imam – Tänd alla ljus.
Det är ett tufft år vi lämnat bakom oss. Genom vaccinet kommer förhoppningsvis återstarten och ljusen kan tändas igen. Samtidigt är det viktigt att vi på allvar drar lärdom av pandemins konsekvenser, och att vi tillvaratar de positiva förändringar som Covid-19 trots allt har medfört.
Återstart innebär nya insikter om klimathotet En återstart innebär förhoppningsvis, att vi tar med oss nya insikter om klimathotet, och att tempot i arbetet med ett fossilfritt samhälle höjs rejält. Sverige behöver därför införa ekonomiska reformer för grön skatteväxling och skapa fler incitament för ökad lönsamhet vid köp av tjänster.
Paris borgmästare sätter människan i centrum genom lokal livskvalitet Paris borgmästare, Anne Hidalgo, har påbörjat arbetet med den så kallade 15-minutersstaden. I Anne Hidalgos vision om 15-minutersstaden kommer människan i centrum och där skall jobb, skolor, grönområden och shopping finnas inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet. Tankarna om 15-minutersstaden bygger på ökad lokal utveckling i närområdet, för svensk del vore det spännande att förena Anne Hidalgos planer för 15-minutersstaden tillsammans med näringspolitiska reformer som en svensk BID lagstiftning.
Den cirkulära ekonomin är aptitlig Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar och uppmuntra till köp av tjänster framför köp av nya produkter. Rent krasst, det handlar om att det måste bli lönsammare för framtidens konsumenter att laga, återbruka och återvinna. Genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion av varor skulle återstarten kunna gynna visionen om 15-minutersstaden i Sverige. Digitaliseringen skapar nya köpmönster, butiksdöd och tomma stadskärnor. Det är verklighet. Den cirkulära ekonomin skapar ökad efterfrågan på tjänster och skulle kunna vara den vitamininjektion som våra döende innerstäder behöver. Med ökad efterfrågan på tjänster kommer nämligen yrkesgrupper som skräddare, skomakare, möbeltapetserare, fönsterhantverkare, målare, snickare, möbelsnickare, bagare, slaktare, korvstoppare, fiskhandlare, grönsakshandlare, krögare och bryggare att få en renässans och hamna i centrum. Visst låter det aptitligt, med äldre tiders hantverksföretagare, som en grund för framtidens hållbara platsutveckling.
Fossilfritt, lokalt och cirkulärt formar framtiden Vi kan tända alla ljusen, men det kommer inte att göras av sig självt. Det rekordsnabba framtagande av vaccin mot Covid-19 bygger på att man varit förberedd och proaktiv inom läkemedelsindustrin och forskningen. Det snabba resultatet bygger även på ett väl fungerade samarbete inom såväl näringsliv som inom politiken. Mot bakgrund av alla de umbäranden som pandemin har orsakat, krävs det av oss att vi inte återgår till det som varit. Självklara steg i rätt riktning är satsningar på fossilfritt, lokalt och cirkulärt. En BID-lagstiftning skulle avsevärt underlätta de stegen!
Till höstens andra Platsutveckling Think Tank har vi bjudit in Eileen Jahren Jordan-Nilsen från Haldens kommun i Norge. Eileen kommer att presentera kommunens pågående arbete med industrimiljöerna i Tistadalen (ligger strax öster om Halden nära den svensk-norska gränsen). Dalgången har fått sitt namn efter älven Tista som löper från Femsjøen till Halden.
Under 1600-talet anlades sågverk vid vattenfallen i Tistadalen och ett litet sågverkssamhälle växte fram. År 1815-talet startade Norges första moderna industriverksamhet Tistadalen genom Mads Wiels Bomuldsfabrique och det lilla sågverksamhället utvecklades därmed till ett industrisamhälle med textilindustri bostäder, kyrka och butiker. Det industriella äventyret för Tistadalen varade fram till 1970-talet då konkurrensen från utlandet blev för hård.
I dag står byggnaderna där med ett omfattande restaureringsbehov. Halden kommun har nu tagit initiativ till att etablera ett samarbete med fastighetsägare, Östfoldmuseet (som också äger en av de stora industrilokalerna) samt med regionala myndigheter och Riksantikvaren för att se på hur området skall kunna bevaras men samtidigt utvecklas.
Meatpacking District är det en gång ruffiga slakteriområdet på Manhattan som utvecklades till en skön miljö för kreativa. Namnet Meatpacking (köttpackare) kommer från att området var centrum för New Yorks köttindustri – fullt av lagerlokaler, slaktare och industriarbetare. Nattetid var gatorna centrum för prostitution och droghandel.
