Kategoriarkiv: kulturmiljövård

Heritage Trust Network arrangerar konferens om platsutveckling av historiska gator och orter

Publicerat av

Förnyelsen av bygator och småorter kräver starkt engagemang från det lokala samhället. Den 5:e juni kommer den brittiska organisationen Heritage Trust Network att arrangera en konferens med platsbesök i orten Wakefield för att belysa betydelsen av det.

Platsen för konferensen är Unity Hall i Wakefield. Programmet kommer att innehålla inspirerande föredrag med praktiska exempel och fallstudier. Efter föreläsningarna erbjuds deltagarna en guidad stadsvandring för att uppleva det pågående lokala arbetet inom Wakefields Heritage Action Zone. Den brittiska regeringen har under 2021-2024 satsat 95 miljoner pund i High Streets Heritage Action Zone-programmet via Historic England. Programmet har arbetat med 67 High Streets runt om i England genom att kombinera investeringar i byggnader och butiksfasader med samhällsengagemang och kulturevenemang. Hittills har 571 historiska byggnader och 255 butiksfasader fått stöd för underhåll, restaureringar och återbruk. Stödet har även skapat nya förutsättningar för 30 000 kvadratmeter av vakanta kommersiella ytor runt om i Storbritannien.

Heritage Trust Network är en medlemsorganisation som verkar över hela Storbritannien och fokuserar på att bevara, restaurera och förvalta historiska byggnader, miljöer och platser. Deras arbete stödjer lokala kulturarvsorganisationer, samhällsgrupper och sociala företag i deras strävan att bevara och främja det kulturarvet.
Läs mer »»»

Ny studie i Storbritannien visar kulturarvets ekonomiska värde i livskvalitet och välbefinnande

Publicerat av

Sedan januari 2021 har Storbritannien arbetat med en strategi som betonar sambandet mellan kultur, kulturattraktioner, kulturarv, välbefinnande, livskvalitet och ekonomiska värden. Syftet med arbetet är att tillhandahålla beslutsunderlag och beakta de ekonomiska värden som kultur, kulturattraktioner och kulturarv genererar för välbefinnande och livskvalitet.

En ny studie, presenterad den 21 mars, visar att livskvaliteten och välbefinnandet ökar med ett värde på 6 195 kronor (515 brittiska pund) per år för dem som bor nära kulturarv eller kulturattraktioner. Den totala årliga livskvalitetsvärdet för människors dagliga interaktion med kulturarv och kulturattraktioner uppskattas vara cirka 354 miljarder kronor (29 miljarder brittiska pund) i Storbritannien.

Relationen mellan kulturtäthet och livskvalitet är intressant och involverar kulturella, sociala och psykologiska aspekter.

  • Identitet och tillhörighet: Kulturarvet representerar ofta identitet och tillhörighet för samhällen, vilket kan stärka människors känsla av förankring och kontinuitet.
  • Kulturellt engagemang och sammanhållning: Platser med hög kulturtäthet främjar kulturellt engagemang och social sammanhållning, vilket kan öka livskvalteten genom att förbättra relationer och gemenskap.
  • Psykologiskt välbefinnande och mening: Kulturarvet bär ofta historiska berättelser och kulturell betydelse, vilket kan bidra till en känsla av mening och välbefinnande hos individer.
  • Estetik och miljökvalitet: Miljöer med rik kulturtäthet kan erbjuda estetisk skönhet och hög miljökvalitet, vilket kan påverka människors mentala hälsa och välbefinnande positivt.
  • Ekonomiska fördelar: Kulturturism och bevarandeinsatser kan indirekt förbättra livskvaliteten genom att skapa arbetstillfällen och förbättra infrastrukturen.
  • Utmaningar och konflikter: Ibland kan bevarandeinsatser kollidera med moderna utvecklingsbehov eller orsaka konflikter kring markanvändning och resursfördelning, vilket kan påverka invånares livstillfredsställelse negativt.

Läs mer »»»

Greenwashing – nytt Scandinavium ersätter arkitekturhistorisk stilikon och folkkärt folkbad

Publicerat av

I dagens samhälle finns det ofta en klyfta mellan politiska målsättningar och faktiska beslut som tas när det kommer till stadsplanering och hållbar utveckling. Trots ökande medvetenhet och tal om att främja blandstad, återbruk, cirkulära flöden och hållbarhet, ser vi fortfarande exempel på beslut som går emot dessa principer.

Det verkar som att Göteborg, genom planerna för en ny arena i centrala staden, tar steg bakåt när det gäller att uppnå målen för Agenda 2030. Att fortsätta bygga monofunktionella strukturer som enbart tjänar ett syfte, utan att ta hänsyn till integrering av olika funktioner och hållbarhetsaspekter, kan vara kontraproduktivt för en stad som strävar efter att vara mer hållbar och resilient.

Det är viktigt att politiska beslut och planer för stadsutveckling är i linje med de övergripande målen för hållbarhet och Agenda 2030. Att bygga en ny arena borde vara en möjlighet att visa innovativa lösningar och främja en hållbar utveckling. Det handlar inte bara om att placera en struktur på en plats, utan om att skapa en integrerad och hållbar miljö som främjar samhällsengagemang, ekonomisk tillväxt och miljömässig hållbarhet!

Läs mer »»»

Byggfusk räknas kosta över 100 miljarder årligen i Sverige – hur påverkar det priserna på bostäder?

Publicerat av

Odinsplatsen är idag en grön och lugn mötesplats. Den lilla tårtbiten av funkismiljön som bevarades har blivit gatans dragplåster.

Hur kan vi sänka bostadskostnaderna? Ska vi prioritera billigare byggande eller högre kvalitet? Under de senaste två decennierna har Sverige genomgått omfattande avregleringar. Populistiska skrifter som Jan Jörnmarks ”Övergivna planer” från Fastighetsägarna i Göteborg har spelat en central roll i lobbyarbetet för att förenkla byggregler och minska konsumentskyddet.

Förändringarna har haft konsekvenser för bostadsbyggandet. Enligt Boverket kostar byggfusk kunderna uppskattningsvis 100 miljarder kronor varje år. Varför är Sveriges konsumentregler för bostadsköp så bristfälliga? Varför tar inte bankerna och försäkringsbolagen ett större ansvar?

I slutändan handlar det om att skapa en bostadsmarknad som är mer tillgänglig, prisvärd och hållbar för alla. Det kräver en bred dialog och engagemang från alla inblandade parter för att uppnå verklig förändring och förbättringar på lång sikt!

Under en lång tidsperiod har tidskriften Borätt ägnat sig åt att utforska fenomenet byggfusk i Sverige. Nu vänder de sig till försäkringsbolag och banker med en fråga om deras perspektiv på de kostnader som uppskattas till över 100 miljarder kronor.
Läs mer »»»

Förslag 13020: Skanstorgshallen borde återuppstå – Göteborgsfamiljen föreslår saluhall på Skanstorget i nytt Göteborgsförslag

Publicerat av

Skanstorget i Göteborg blev salutorg år 1896 och prydde stadens centrum med sin karaktäristiska beläggning av kullersten och gångbanor av tuktad sten. En ikonisk del av torget var den cirkelformade saluhallen som byggdes år 1898 och blev känd som ”Spottkoppen” i folkmun med sina 23 bodar.

Historiskt sett var Skanstorget ett av de mest avbildade motiven på vykort i början av 1900-talet och ansågs vara inte bara Sveriges vackraste torg utan även ett av de finaste i hela norra Europa. Att återskapa dess forna prakt skulle inte bara vara en återgivning av historien utan också ett sätt att återinföra en bit av stadens själ i dess moderna utveckling.

Men årsskiftet 1940-1941 markerade ett dramatiskt skifte när beslutet fattades att riva saluhallen. Under det följande året försvann hallen från Skanstorget, och med den försvann också en del av torgets identitet. Tage William-Olsson, stadsplanechef i Göteborg från 1943, hade en vision om att återställa Skanstorget till sin forna glans och återigen göra det till en stolt symbol för staden.

Göteborgsfamiljen skriver i förslaget att staden bjöd in göteborgarna att delta i en demokratisk process 2018 för att diskutera Skanstorgets framtid. Trots möjligheten till medborgardialog verkade det mest uppenbara alternativet att återskapa det historiska salutorget inte vara en del av den diskussionen.

I Göteborgsfamiljens Göteborgsförslag föreslås en modern tolkning av det gamla salutorgskonceptet, med färre men större lokaler som bättre passar dagens näringslivsbehov. Göteborgsfamiljen menar att med rätt mix av näringsidkare, både lokala och regionala, samt eventuellt några restauranger och kaféer, kan Skanstorget återigen bli stadens mest livfulla torg.

Runt Skansen Kronan och Skanstorget skapades 1912 Skansparken, finansierad av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Göteborgsfamiljens förslag kan kanske också leda till en restaurering av den försummade och förfallna Skansparken, vilket skulle vara en härlig överraskning och ett mycket trevligt påskägg för göteborgarna°

Gå in och rösta på förslaget » » »

Brooklyn Bridge Park – utvecklad utifrån platsens karaktär som hamnområde

Publicerat av

I vissa delar av världen har man valt att helt riva och återuppbygga platser och städer från grunden. I fallet med Brooklyn Bridge Park I New York har man istället strävat efter att bevara och integrera platsens industriarv som ett tidigare hamnområde.

I boken ”Brooklyn Bridge Park” delar Michael Van Valkenburgh Associates med sig av deras designprocess, där de aktivt har arbetat med den befintliga materialiteten och strukturerna längs pirerna för att väva samman platsens historia och platsspecifika värden med den nya parken. Genom att använda sig av platsens inneboende utmaningar har de skapat en vision för ett unikt offentligt utrymme. Genom att bevara strukturen av befintliga lagerlokaler och stålkonstruktioner har de använt dem på olika sätt i hela parken. Vissa av dessa strukturer fungerar nu som armaturer för belysning, medan andra har omvandlats till för att skapa platser med skugga.

En av de mest imponerande bevarade strukturerna är en sportpaviljong som designats av arkitekten Maryann Thompson, där den ursprungliga skjulstrukturen har integrerats med ett nyskapande tak. Michael Van Valkenburgh är grundaren av Michael Van Valkenburgh Associates, ett företag inom landskapsarkitektur som har skapat prisbelönta parker, stadsmiljöer och campuslandskap över hela Nordamerika.

Läs mer »»»

High Streets Heritage Action Zones

Publicerat av

Den brittiska regeringen har under 2021-2024 satsat 95 miljoner pund i High Streets Heritage Action Zone-programmet via Historic England.

Programmet har arbetat med 67 High Streets runt om i England genom att kombinera investeringar i byggnader och butiksfasader med samhällsengagemang och kulturevenemang. Hittills har 571 historiska byggnader och 255 butiksfasader fått stöd för underhåll, restaureringar och återbruk. Stöder har även skapat nya förutsättningar för 30 000 kvadratmeter av vakanta kommersiella ytor runt om i England.

Läs mer » » »

Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten

Publicerat av

Vi hade förmånen att vara gäster hos podden Beyond Our Places, som gästade Hotel Eggers i Göteborg. Gentrifiering är ett begrepp som ofta väcker starka känslor och är förknippat med negativa konsekvenser för dem som redan lever och verkar i områden som genomgår processen. Trots det observerar vi hur område efter område förändras med ökad attraktivitet och statushöjning som följd, ofta under parollen av social hållbarhet. Det väcker frågor kring hur vi kan skapa en stad där många kan leva och verka utan att drabbas av gentrifieringens konsekvenser. Dessutom är det viktigt att reflektera över hur landsbygden påverkas när allt fler välbeställda storstadsbor köper hus där.

#7 Torbjörn Lindstedt och Diana Uppman – Om gentrifieringens olika ansikten

Från ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att se fastighetsägare med resurser ta hand om förfallna hus och bevara deras kulturvärden och livslängd. Det förutsätter dock att de nya ägarna är insiktsfulla nog att involvera skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare, och att kommunala myndigheter har rätt kompetens och agerar i enlighet med plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.

Det är viktigt att beakta dessa aspekter när vi diskuterar gentrifiering och dess konsekvenser. Vi vill tacka Diana Uppman och Beyond Our Places för ett intressant och givande samtal om gentrifiering och platsutveckling. Vi ser fram emot fortsatta samtal och undersökningar inom området!

I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.

Biden-administrationen satsar på ekonomiskt stöd för ombyggnation av kontorshus i närheten av allmän infrastruktur

Publicerat av

Pittsburghs Gulf Tower är en ikonisk del av stadens skyline och representerar stålstadens kulturarv. Byggnaden, som uppfördes år 1932, är en imponerande 44-våningskontorsbyggnad i Art Deco-stil och var en gång huvudkontoret för Gulf Oil Company. Precis som många andra kontorsbyggnader i USA står Pittsburghs Gulf Tower inför utmaningen med höga vakansgrader. För närvarande planeras en omfattande utveckling av fastigheten för att ge den en blandad användning av hotell, bostäder och kontorslokaler.

För att minska de höga vakansgraderna i kontorsbyggnader i USA har Biden-administrationen infört möjligheten att söka ekonomiskt stöd för fastigheter som ligger nära allmän infrastruktur. Stödet välkomnas av Pittsburghs Gulf Towers ägare med som nu ser nya möjligheter att förverkliga revtaliseringen av fastigheten.

Läs mer »»»

Bangatan 10 i Majorna i Göteborg kan omvandlas till bostadsrätter

Publicerat av

Att omvandla kulturfastigheter till bostadsrätter och främja tillgängligheten till kulturarvet är en viktig fråga som väcker många tankar och diskussioner- Bangatan 10 i Göteborg är ett exempel på en kulturfastighet som genomgår förändringar i syfte att öka tillgängligheten till bostäder samtidigt som man bevarar dess historiska värden. Genom att omvandla fastigheten till bostadsrätter kan man skapa en hållbar ekonomi för projektet samtidigt som man tillåter människor att bo i och uppskatta dess unika atmosfär.

Men frågan om kulturarvet är enbart tillägnat människor med god ekonomi eller förmånliga hyreskontrakt är en berättigad oro. Det är viktigt att bevara kulturfastigheter och göra dem tillgängliga för alla samhällsskikt, inte bara de med ekonomiska resurser eller goda kontakter.

För att möjliggöra det behövs det olika åtgärder och politiska insatser. Att sänka byggmomsen för särskilt bostadsbyggande, som föreslagits av tidigare statsminister Göran Persson och LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin, kan vara en väg att driva en aktiv kulturpolitik som främjar bevarandet av kulturarvet.

Genom att differentiera byggmomsen och ge incitament för att omvandla kulturfastigheter till bostäder kan man uppmuntra investeringar i renovering och restaurering av dessa byggnader. Detta skulle inte bara bevara kulturarvet utan också bidra till att öka tillgängligheten till bostäder för olika samhällsgrupper, inklusive hyresgäster med lägre inkomster.

Det är viktigt att komma ihåg att bevarandet av kulturarvet inte bara handlar om att bevara byggnader och strukturer utan också om att bevara en levande kultur och samhällsgemenskap. Genom att göra kulturfastigheter tillgängliga för boende och verksamheter kan man bevara deras unika karaktär samtidigt som man främjar social inkludering och mångfald i samhället.

Läs mer om Bangatan 10 i GP.s artikel »»»