Kategoriarkiv: kulturmiljövård

Platsutveckling Think Tank destinationsdesign och destinationsförvaltning

Publicerat av

Norska “Statens vegvesen” har utvecklat turistattraktionen “Nasjonale turistveger” på uppdrag av norska regeringen och norska Stortinget. Särskilt utvalda vägsträckor genom landets vackraste och mest varierade natur. Körturerna tar den resande längs fjäll, fjordar, vattenfall och kusten. Från Varanger längst upp i norr till Jæren i söder.


datum: fredag 6 oktober 2023
tid: 10.00-12.00
plats: digitalt via zoom-länk
anmälan: anmälan via länk senast torsdag 5/10
frågor: thinktank@platsutveckling.se

Hur skapas attraktiva och minnesvärda destinationer som lockar besökare och erbjuder unika upplevelser samtidigt som det inte leder till överturismens negativa konsekvenser med ökad miljöpåverkan, ökad trängsel, stigande boendekostnader, förlust av lokal kultur samt ökad kriminalitet och otrygghet?

Program

10.00 -11.00 Platsinnovation: Designdriven utveckling av attraktiva samhällen
Helena Godter Karlberg, affärsutvecklare vid LTU Business.

Dagens huvudtalare är Helena Godter Karlberg som har arbetat med platsutveckling under 10 år, bland annat i Dalarna, Glasriket och i Swedish Lapland. Hon är grundare av forskningsområdet platsinnovation i Sverige, en metod för designdriven utveckling av attraktiva och hållbara samhällen. Metoden, som hon har tagit fram tillsammans med forskare vid Luleå tekniska universitet, utgår från platsens unika identitet och väver samman både aktörer och processer som är centrala för en plats. Helena är född i Stockholm, uppvuxen i Helsingborg, har sina rötter i Härjedalen och bor numera i Luleå. Hon har en bakgrund som journalist inom press, radio och tv och arbetar nu som affärsutvecklare på LTU Business. Hon är styrelseledam i Svenska Designsällskapet och har tidigare suttit i styrelsen både för SVID, Stielsen Svensk Industridesign och SISP, Swedish Incubators and Science Parks. Tillsammans med Renata Chlumska driver hon Summitpodden, en podd om höga berg och djupa dalar där äventyr möter näringsliv.

11.05 – 12.00 Besöksmålsförvaltning – få besöksnäringen att skapa de lokalsamhällen vi önskar
Hanne Lykkja, konsulent inom samhällsutveckling och besöksmålsförvaltning vid Lykkja Landskapsplan/Viken fylkeskommune.

Hanne Lykkja är utbildad naturförvaltare och kulturgeograf med tonvikt på naturvård, planering, lokal samhällsutveckling och hållbar turism. Hon har arbetat med natur- och landskapskartering, och metodutveckling för resurskartläggning, lokal samhällsutveckling och besöksmålsförvaltning i Norsk institutt for skog og Landskap/NIBIO, Aurland Nature Workshop, Nærøyfjorden World Heritage Park och Nordland fylkeskommune. Hanne arbetar nu med utveckling av besöksmålsförvaltning som ämne inom Viken fylkeskommune.

Destinationsdesign: Destinationsdesign är konsten att skapa attraktiva och minnesvärda platser som lockar besökare och erbjuder en unik upplevelse. Det handlar om att utforma den fysiska miljön, inklusive arkitektur, landskapsarkitektur och infrastruktur, för att förbättra besökares upplevelse och främja hållbarhet. Under vår session om destinationsdesign kommer vi att utforska hur man skapar destinationer som är visuellt tilltalande, funktionella och kulturellt berikande.

Destinationsförvaltning: Destinationsförvaltning innebär att hantera och främja turism på ett sätt som är hållbart, gynnsamt för destinationen och dess invånare, och samtidigt bevarar kulturarvet och miljön. Det är en komplex process som involverar strategisk planering, marknadsföring, infrastrukturutveckling och samarbete med intressenter. Vår session om destinationsförvaltning kommer att utforska bästa praxis och verktyg för att skapa och förvalta hållbara och välkomnande destinationer.

Platsutveckling Think Tank: Kan vi se våra kulturhistoriska miljöer som tillgångar i utvecklingen av stadsmiljöer, orter och platser? Vad bidrar kulturmiljö – och naturvården med i den cirkulära ekonmin och i det hållbara regenerativa samhällsbyggandet? Med Platsutveckling Think Tank önskar vi starta ett offentligt samtal kring kopplingen mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling.

Platsutveckling Think Tank startades under januari 2022 och är en kostnadsfri digital mötesplats för alla som önskar föra ett samtal om platsutveckling och kulturarvsfrågor.

Allt gott och väl mött! 

Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt,  Platsutveckling Think Tank  


Per Ritzlers föreläsning om “Nasjonale turistveger” under seminariet Glesbygd och tursim. Särskilt utvalda vägsträckor genom landets vackraste och mest varierade natur. Körturerna tar den resande längs fjäll, fjordar, vattenfall och kusten. Från Varanger längst upp i norr till Jæren i söder.

Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia

#kulturarv #platssamverkan #agenda2030 #platsutveckling #platsutvecklingthinktank #agenda2030 #gbgftw

Danskarna älskar kulturarvet  – tre av fyra söker sig till kulturhistoriska platser under semestern och vid utflykter

Publicerat av
Foto Mønsted Kalkgruber

Den svenska kronkursen har varit mycket positiv för svensk besöksnäring. Sommaren 2023 har inneburet en dansk invasion av besökare/turister i Sverige. Danskarna älskar kulturarvet så mycket att de söker sig till kulturhistoriska miljöer på resor, utflykter och semestrar. I Realdanias senaste kulturarvsundersökning säger nästan tre fjärdedelar av de tillfrågade danskarna att de söker sig till platser med kulturarv när de åker på semester eller utflykter. Det är tredje gången Realdania genomför Kulturarvsundersökningen. Studien kartlägger vad kulturarvet betyder för danskarna, deras livskvalitet och de samhällen de är en del av.

En ny studie från den danska stiftelsen Realdania tar temperaturen på danskarnas förhållande till kulturarvet och byggnaderna som bär på en speciell historia. Undersökningen visar att många danskar är hungriga på kulturarvet och önskar få större kunskap om det lokala kulturarvet.

Majoriteten av de 2 000 tillfrågade danskarna tror att historiska platser ger dem en bättre förståelse för tidigare och nuvarande förhållanden. Mer än var tredje anser att historiska platser är viktiga för deras livskvalitet och gemenskapen med andra. realdania.dk/nyheder

Realdania har vid tre tillfällen tagit temperaturen på danskarnas relation till kulturarvet – senast 2020. Från 2020 till 2023 är det en liten ökning av antalet danskar som anser att historiska platser är viktiga i förhållande till klimat och hållbarhet. 

Undersökningen är gjord för Realdania av analysinstitutet YouGov. Under 2023 års undersökning deltog drygt 2 000 danskar i åldrarna 18-74 år.

Syftet med studien är att skapa insikt om vad kulturarv betyder för samhällsutvecklingen och danskarnas livskvalitet. Studien syftar även till att ge en inblick i hur danskar använder kulturarvet – vad de är särskilt intresserade av - och om det sker förändringar över tid.

Nätverksbyggande i gränsregionen Glåmdalen, Finnskogen och Klarälvdalen. Nytt datum: Välkommen till en heldag om Finnskogens kulturlandskap

Publicerat av
Filmen FINNSKOGEN – en film om människor och platser i norra Värmland är del av projektet Vägen till världsarv, där Värmlands Museum är en flera aktörer som jobbar för att få in finnskogen på UNESCOs världsarvslista. Filmens vill visa den levande finnskogen, hur de gamla miljöerna och berättelserna är en del av nuet, och om människors förhållande till dessa platser och berättelser.


dag och datum: torsdag 21:e september (flyttat från fredag 25:e augusti)
tid: 09.30 – 15.30
sista anmälningsdag: torsdag14:e september
anmälan till: norrany@platsutveckling.se  
program: Ladda ner programmet som pdf-fil här!

Vårt landskap har på olika sätt formats och påverkats av människan och dess verksamheter. I landskapet möts många olika värden och tillgångar – kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Jordbruk, skogsbruk och/eller bete av boskap har format det som vi brukar kalla för odlingslandskap, men  vi har även stadslandskap och  industrilandskap som formats genom mänsklig aktivitet. Ölands södra odlingslandskap är ett exempel på kulturlandskap i Sverige som är klassat som en världsarv av FN-organet av Unesco.  (Wikipedia)

Landskapsvårdande insatser görs i de mest skiftande miljöer – från städer och industrimiljöer till fjällen. Det gemensamma syftet är att bevara, utveckla och synliggöra spår av äldre tiders bruk i landskapet. Ofta gynnas även natur- och sociala värden. 

Gravberget, öster om Ulvåa, cirka 35 km nordost om centrala Våler, är en skogsbygd i Vålers kommun i det norska fylket Innlandet. Vi måste ofta förhandla om hur landskapets resurser ska nyttjas och utvecklas. Det krävs därför ett nära samarbete mellan myndigheter, organisationer, föreningar, företag och enskilda för att landskapets mångfald av värden ska kunna hanteras på ett hållbart sätt. Vi har valt att lämna Klarälvdalens folkhögskola i Stöllet och i stället vara på Gravbergets gård för att lära oss mer om de landskapsvårdande insatser som görs i Finnskogen i dag. Vi vill samtidigt be er fundera över om ni ser några utmaningar och förbättringsområden inom landskapsvården inför framtiden.

Vid eventuella frågor:

e-post:  norrany@platsutveckling.se  

Hjärtligt välkommen!

Norra Ny Utveckling, Platsutveckling.se, Norska Parker, Finnskogen Natur&Kulturpark, Innlandet fylkeskommune, Vålers kommune, Åsnes kommune och Gravbergets gård.

Program torsdag 21:e september (flyttat från fredag 25:e augusti)

Program_gravberget_21.09?media=1665004700Ladda ner

Nätverksbyggande i gränsregionen Glåmdalen, Finnskogen och Klarälvdalen är ett EU-finansierat Leaderprojekt. Projektet är ett initiativ från Norra Ny Utveckling och Platsutveckling.se i samarbete med Klarälvdalens folkhögskola och Torsby kommun.

Nätverksbyggande i gränsregionen Glåmdalen, Finnskogen: Den ideella sektorn och digitalisering – välkommen till nätverksverksträff #4

Publicerat av

Den ideella sektorn och digitalisering – välkommen till nätverksverksträff #4

dag: fredag 2 juni 2023
plats: Klarälvdalens folkhögskola, Stöllet
anmälan via: norrany@platsutveckling.se

Varför köpte ett gäng glada entusiaster i Sala kommun bygdens kurort? Hur bygger man upp och utvecklar en kulturattraktion med ideella krafter? Vilken roll kan Wikipedia, Open Source, digitalisering/digisering och AI spela i arbetet med att utveckla en kulturattraktion?  

Vår  nästa nätverksträff, nätverksverksträff #4, kommer att hållas av Tohbbe Lindblom från Brunnsmuseet Sätra Brunn och Kreativitetsverket.  Tohbbe har lång erfarenhet av att verka inom den ideella sektorn, bland annat inom  teater- och museiområdet,  och delar gärna med sig av sina erfarenheter. Tohbbe har arbetat inom dataområdet med programvara under många år och han kommer att visa på möjligheterna med digitalisering/digitisering och bland annat lära oss hur man hittar programvara som inte kostar något! Vi kommer säkert att prata och få veta mer om Open Source, Nyhetsbrev, Sociala Media, eBöcker, ideell-/ekonomisk förening, Google, webb, AI, m.m. 

Som gästföreläsare till mötet har Tohbbe bjudit Axel Pettersson från Wikimedia Sverige för att presentera Wikipedia och dess möjligheter att sprida kunskap och arkivmaterial. 

Det kommer naturligtvis finnas tid för att ställa frågor och (i bästa fall) få svar, men vi erbjuder dig också möjligheten att redan nu att skicka in frågor som då kan få sina svar under dagen.
Maila frågor: norrany@platsutveckling.se  

Program nätverksträff #4 fredag 2 juni 2023

09.30-10.00 Fika, mingel och nätverkande

10.00-10.15 Introduktion
Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se

10.15 -12-00 Vi skall rädda brunnen och öppna källorna
Tohbbe Lindblom, Brunnsmuseet Sätra Brunn

12.00-13.00 Lunch

13.00-14.00 Gästföreläsare Axel Pettersson från Wikimedia Sverige – Om Wikipedia
Axel Pettersson, Wikimedia Sverige

14.00-15.45 Digitalisering och digitisering i utvecklingen av kulturattraktioner och platser
Tohbbe Lindblom, Brunnsmuseet Sätra Brunn

15.45-16.00 Avslutning och summering av dagen
Norra Ny Utveckling och Platsutveckling.se

PS. Tohbbe är egenföretagare sedan över 20 år tillbaka och är med i gruppen som räddade Sätra Brunn Hälsobrunn år 2002!

Vid eventuella frågor:

e-post:  norrany@platsutveckling.se  

Torbjörn Lindstedt t  +46 (0)70-959 93 62     Hans Johnsson t  +46 (0)70-214 16 72   

Hjärtligt välkommen!

Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se

Nätverksbyggande i gränsregionen Glåmdalen, Finnskogen och Klarälvdalen är ett EU-finansierat Leaderprojekt. Projektet är ett initiativ från Norra Ny Utveckling och Platsutveckling.se i samarbete med Klarälvdalens folkhögskola och Torsby kommun.

Nätverksbyggande i gränsregionen Glåmdalen, Finnskogen och Klarälvdalen

Publicerat av

Vilken betydelse har trä haft för Glåmdalen, Finnskogen och Klarälvdalen?

datum: 21 april klockan 9.30-15.00 och 5 maj klockan 9.30-15.00
plats: Klarälvdalens folkhögskola, Stöllet
anmälan via: norrany@platsutveckling.se

Vi vill börja med att tacka alla för ett fantastiskt uppstartsmöte fredag 31 mars. Det var inspirerande att se så många engagerade personer samlade för att diskutera utvecklingen av Klarälvdalen, Finnskogen och Glåmdalen. Vi vill också bjuda in er till två kommande seminariedagar med workshops där vi kommer att fördjupa oss i två viktiga ämnen.

Den första seminariedagen kommer att hållas fredag 21 april klockan 9.30-15.00 och kommer att handla om genius loci och ett platsvarumärke för Klarälvdalen, Finnskogen och Glåmdalen. Genius loci är ett latinskt uttryck som betyder ”platsens själ” eller ”platsens karaktär”. Det syftar på den känsla eller stämning som en plats har, vilket kan vara påverkat av dess historia, kultur, arkitektur, geografi, väder, människor och andra faktorer. Genom att förstå platsens själ kan man skapa ett underlag för ett platsvarumärke. Med platsvarumärke menas en unik identitet som skapas för en plats, vanligtvis med syfte att marknadsföra platsen och attrahera besökare, invånare och företag. Det handlar om att förmedla vad som är speciellt och unikt med platsen.

Den andra seminariedagen kommer att hållas fredag 5 maj klockan 9.30-15.00 och handlar om affärsutveckling och entreprenörskap utifrån regenerativ utveckling och cirkulär ekonomi. Regenerativ turism är en hållbar turismmodell som inte bara strävar efter att minimera negativ påverkan på miljön och samhället, utan också aktivt bidrar till att återuppbygga och regenerera de naturliga och kulturella resurser som används i turismen. Istället för att bara minska den negativa påverkan, strävar regenerativ turism efter att göra en positiv skillnad genom att skapa resurser, öka biologisk mångfald, återställa ekosystem och främja kulturellt utbyte och lokal ekonomisk utveckling. Regenerativ turism innebär alltså ett mer aktivt och ansvarsfullt engagemang i att bidra till en mer hållbar och positiv utveckling av turismen.

Seminariedagarna kommer att hållas på Klarälvdalens folkhögskola i Stöllet av Stefan Pettersson och Daniela Hedström från Gameng AB. Gameng arbetar med plats-, företags-, affärs- och konceptutveckling och utbildningsverksamhet inom strategisk marknadsföring, kommunikation, försäljning, service och värdskap samt varumärkesstrategier och destinationsutveckling.

Stefan och Daniela önskar att ni fyller i det här formuläret (se länk nedan – även om ni inte kan närvara). På så vis får vi in synpunkter från fler. Svaren blir en del av diskussionen samt ett underlag inför framtida antaganden/beslut i arbetet: www.menti.com/alxoyaag7aho

Vi hoppas att ni kommer att kunna delta i båda seminariedagarna och ser fram emot att arbeta tillsammans för att bygga starkare nätverk och utveckla vår gränsregion.

Vänligen anmäl er senast den 19 april via: norrany@platsutveckling.se

Vid eventuella frågor:

Torbjörn Lindstedt 
t  +46 (0)70-959 93 62     
e torbjorn.lindstedt@platsutveckling.se     

Hans Johnsson
t  +46 (0)70-214 16 72   
e hans.johnsson@platsutveckling.se  

Hjärtligt välkomna!

Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se

inbjudan_gameng-1Ladda ner



Kultur, natur- och kulturarv som attraktionskraft – välkomna till Klarälvdalens folkhögskola fredag 31 mars kl 09.30 – 16.00

Publicerat av

plats: Klarälvdalens folkhögskola
besöksadress: Kyrkvägen 13, 680 51 Stöllet
dag: fredag 31 mars
tid: 09.30 – 16.00
anmälan norrany@platsutveckling.se

— Nyligen gick ett antal värmländska kommuner ut med att de tillsammans skulle inventera beståndet av ödehus. Målet för insatsen, förklarade en kommunal samordnare, var att husen åter skulle ”fyllas med nya människor och ny livsglädje”. Det låter som något kommunalråd i avfolkningskommuner sagt i alla år med tillkämpad optimism i rösten, efter att ha tvingats konstatera att befolkningen minskat, ännu ett år. Men kanske är det denna gång inte bara en from förhoppning. Det finns en längtan bland många storstadsbor till ett annat liv. Men detta andra liv är inte gratis. Jobba bör man, annars dör man. Och några jobb finns sällan i anslutning till charmiga och öde 1800-talstorp i Värmland. Det är därför de är öde. Men det håller på att förändras. Och det är inte för att de gamla bruken har återupplivats. —

                                                                               Adam Cwejman, GP:s ledarsida 2022-02-19

Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se bjuder in till ett seminarium på temat Kultur, natur- och kulturarv som attraktionskraft. Seminariet är uppstartsmötet för Leaderprojektet – Nätverksbyggande i gränsregionen Glåmdalen, Finnskogen och Klarälvdalen. Syftet är att stärka banden mellan Sverige och Norge med målet att etablera varaktiga nätverk i det gränsöverskridande samarbetet. Seminariets huvudtalare och inspiratör är Thorsten Laxvik, medförfattare till boken Framtidens by – när lokalsamhällen tar sig rätten att blomstra. I boken Framtidens by diskuteras vägen för en hållbar och regenerativ framtid. Visionen är en tillitsbaserad by utifrån en självorganiserad förvaltningskultur,

Genom Leaderprojektet vill Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se visa på natur- och kulturarvet som tillgångar i regional och lokal platsutveckling. Här är satsningarna på Pilgrimsleder ett levande bevis på hur natur- och kulturarv kan förenas för stärkt företagsamhet inom besöks-näringen genom boendeanläggningar och vandringsturism.

I regionen arbetas det med två världsarvsansökningar till FN-organet Unesco (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur). Ansökningarna avser både materiella kulturvärden från finnskogskulturen och immateriella kulturvärden från regionens säterkultur. På vilket sätt kan två framtida världsarv komma att stärka regionens attraktionskraft och platsutveckling?

Anmälan via e-post: norrany@platsutveckling.se

Hjärtligt välkomna!

Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se

inbjudan230331-3Ladda ner

Main Street Programs – kulturmiljövårdens modell för platssamverkan

Publicerat av


Under början av 2000-talet var Water Valley i Mississippi en bortglömd liten stad med tomma butikslokaler och övergivna bostäder. Genom ett offentligt och privat partnerskap har boende, näringsliv och beslutsfattare enats om ett gemensamt mål kring ortens utveckling.

Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas.

Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och Main Street Programs. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. Main Street Programs utarbetades av den amerikanska kulturmiljövården under mitten av 1980-talet, och modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer.

Liksom BIDs bygger Main Street Programs på en organiserad samverkan mellan offentliga och privata aktörer i ett geografiskt avgränsat område. Samverkan i BIDs är till skillnad från i Main Street Programs reglerad i en särskild lagstiftning – i övrigt har modellerna stora likheter. Många BIDs i USA har sina ursprung i Main Street Programs.

Main Street Programs bygger på fyra huvudteman, som därefter bryts ner i åtta undergrupper. Det är de så kallade ”Main Street Programs – Four Point Approach” och ”The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success”!

Main Street Programs – Four Point Approach

1/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”.
Intressant arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.


2/ ”PR och reklam – handlar om förbättrade affärer” – image och erbjudanden
Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.


3/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort
Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.


4/ ”Ompositionera” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten
Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.

The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success

1/ Satsa på bredd
Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.

2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning
”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”.
Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.

3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra
Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.

4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan
Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.

5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar
Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.

6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta
Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!

7/ Förändring – skeptiker kan bli troende
Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.

8/ Genomföra och fullfölja
För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se