Kultur, natur- och kulturarv som attraktionskraft – välkomna till Klarälvdalens folkhögskola fredag 31 mars kl 09.30 – 16.00

plats: Klarälvdalens folkhögskola
besöksadress: Kyrkvägen 13, 680 51 Stöllet
dag: fredag 31 mars
tid: 09.30 – 16.00
anmälan norrany@platsutveckling.se

— Nyligen gick ett antal värmländska kommuner ut med att de tillsammans skulle inventera beståndet av ödehus. Målet för insatsen, förklarade en kommunal samordnare, var att husen åter skulle ”fyllas med nya människor och ny livsglädje”. Det låter som något kommunalråd i avfolkningskommuner sagt i alla år med tillkämpad optimism i rösten, efter att ha tvingats konstatera att befolkningen minskat, ännu ett år. Men kanske är det denna gång inte bara en from förhoppning. Det finns en längtan bland många storstadsbor till ett annat liv. Men detta andra liv är inte gratis. Jobba bör man, annars dör man. Och några jobb finns sällan i anslutning till charmiga och öde 1800-talstorp i Värmland. Det är därför de är öde. Men det håller på att förändras. Och det är inte för att de gamla bruken har återupplivats. —

                                                                               Adam Cwejman, GP:s ledarsida 2022-02-19

Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se bjuder in till ett seminarium på temat Kultur, natur- och kulturarv som attraktionskraft. Seminariet är uppstartsmötet för Leaderprojektet – Nätverksbyggande i gränsregionen Glåmdalen, Finnskogen och Klarälvdalen. Syftet är att stärka banden mellan Sverige och Norge med målet att etablera varaktiga nätverk i det gränsöverskridande samarbetet. Seminariets huvudtalare och inspiratör är Thorsten Laxvik, medförfattare till boken Framtidens by – när lokalsamhällen tar sig rätten att blomstra. I boken Framtidens by diskuteras vägen för en hållbar och regenerativ framtid. Visionen är en tillitsbaserad by utifrån en självorganiserad förvaltningskultur,

Genom Leaderprojektet vill Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se visa på natur- och kulturarvet som tillgångar i regional och lokal platsutveckling. Här är satsningarna på Pilgrimsleder ett levande bevis på hur natur- och kulturarv kan förenas för stärkt företagsamhet inom besöks-näringen genom boendeanläggningar och vandringsturism.

I regionen arbetas det med två världsarvsansökningar till FN-organet Unesco (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur). Ansökningarna avser både materiella kulturvärden från finnskogskulturen och immateriella kulturvärden från regionens säterkultur. På vilket sätt kan två framtida världsarv komma att stärka regionens attraktionskraft och platsutveckling?

Anmälan via e-post: norrany@platsutveckling.se

Hjärtligt välkomna!

Norra Ny Utveckling, Klarälvdalens folkhögskola och Platsutveckling.se

 

Main Street Programs – kulturmiljövårdens modell för platssamverkan


Under början av 2000-talet var Water Valley i Mississippi en bortglömd liten stad med tomma butikslokaler och övergivna bostäder. Genom ett offentligt och privat partnerskap har boende, näringsliv och beslutsfattare enats om ett gemensamt mål kring ortens utveckling.

Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas.

Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och Main Street Programs. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. Main Street Programs utarbetades av den amerikanska kulturmiljövården under mitten av 1980-talet, och modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer.

Liksom BIDs bygger Main Street Programs på en organiserad samverkan mellan offentliga och privata aktörer i ett geografiskt avgränsat område. Samverkan i BIDs är till skillnad från i Main Street Programs reglerad i en särskild lagstiftning – i övrigt har modellerna stora likheter. Många BIDs i USA har sina ursprung i Main Street Programs.

Main Street Programs bygger på fyra huvudteman, som därefter bryts ner i åtta undergrupper. Det är de så kallade ”Main Street Programs – Four Point Approach” och ”The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success”!

Main Street Programs – Four Point Approach

1/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”.
Intressant arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.


2/ ”PR och reklam – handlar om förbättrade affärer” – image och erbjudanden
Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.


3/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort
Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.


4/ ”Ompositionera” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten
Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.

The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success

1/ Satsa på bredd
Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.

2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning
”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”.
Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.

3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra
Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.

4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan
Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.

5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar
Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.

6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta
Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!

7/ Förändring – skeptiker kan bli troende
Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.

8/ Genomföra och fullfölja
För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se