Repris: Tänd alla ljus – 2021 innebär hållbar platsutveckling och återstart med nya insikter

Benjamin Ingrosso och Silvana Imam – Tänd alla ljus.

Det är ett tufft år vi lämnat bakom oss. Genom vaccinet kommer förhoppningsvis återstarten och ljusen kan tändas igen. Samtidigt är det viktigt att vi på allvar drar lärdom av pandemins konsekvenser, och att vi tillvaratar de positiva förändringar som Covid-19 trots allt har medfört.

Återstart innebär nya insikter om klimathotet
En återstart innebär förhoppningsvis, att vi tar med oss nya insikter om klimathotet, och att tempot i arbetet med ett fossilfritt samhälle höjs rejält. Sverige behöver därför införa ekonomiska reformer för grön skatteväxling och skapa fler incitament för ökad lönsamhet vid köp av tjänster.

Paris borgmästare sätter människan i centrum genom lokal livskvalitet
Paris borgmästare, Anne Hidalgo, har påbörjat arbetet med den så kallade 15-minutersstaden. I Anne Hidalgos vision om 15-minutersstaden kommer människan i centrum och där skall jobb, skolor, grönområden och shopping finnas inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet. Tankarna om 15-minutersstaden bygger på ökad lokal utveckling i närområdet, för svensk del vore det spännande att förena Anne Hidalgos planer för 15-minutersstaden tillsammans med näringspolitiska reformer som en svensk BID lagstiftning.

Den cirkulära ekonomin är aptitlig
Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar och uppmuntra till köp av tjänster framför köp av nya produkter. Rent krasst, det handlar om att det måste bli lönsammare för framtidens konsumenter att laga, återbruka och återvinna. Genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion av varor skulle återstarten kunna gynna visionen om 15-minutersstaden i Sverige. Digitaliseringen skapar nya köpmönster, butiksdöd och tomma stadskärnor. Det är verklighet. Den cirkulära ekonomin skapar ökad efterfrågan på tjänster och skulle kunna vara den vitamininjektion som våra döende innerstäder behöver. Med ökad efterfrågan på tjänster kommer nämligen yrkesgrupper som skräddare, skomakare, möbeltapetserare, fönsterhantverkare, målare, snickare, möbelsnickare, bagare, slaktare, korvstoppare, fiskhandlare, grönsakshandlare, krögare och bryggare att få en renässans och hamna i centrum. Visst låter det aptitligt, med äldre tiders hantverksföretagare, som en grund för framtidens hållbara platsutveckling.

Fossilfritt, lokalt och cirkulärt formar framtiden
Vi kan tända alla ljusen, men det kommer inte att göras av sig självt. Det rekordsnabba framtagande av vaccin mot Covid-19 bygger på att man varit förberedd och proaktiv inom läkemedelsindustrin och forskningen. Det snabba resultatet bygger även på ett väl fungerade samarbete inom såväl näringsliv som inom politiken. Mot bakgrund av alla de umbäranden som pandemin har orsakat, krävs det av oss att vi inte återgår till det som varit. Självklara steg i rätt riktning är satsningar på fossilfritt, lokalt och cirkulärt. En BID-lagstiftning skulle avsevärt underlätta de stegen!

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se

Grand Central Terminal – från förfall och rivningshot till besöksmål i världsklass

Under slutet av 1990-talet var det väldigt nära att ett av landets stora byggbolag fick riva den fina vänthallen (Yttre hallen – som byggdes 1928-30 )  till Göteborgs centralstation.  Yttre hallen lyckades man rädda genom starka protester – det var Davids kamp mot Goliat – och vår kulturmiljölagstiftning. Jag tror inte att någon ångrar det, förutom byggbolaget som inte kunde vinstmaximera projektet. I dag är den fina vänthallen ett av rummen som ger Göteborgs centralstation dess charm och unika karaktär. I utvecklingen av våra svenska järnvägsstationer , till levande mötesplatser, är Grand Central Terminal i New York kanske den främsta förebilden. Målsättningen med Grand Central Terminal är att tågstationen alltid skall kunna erbjuda ett väldigt brett utbud, som ger pendlarna och tågresenärerna en känsla av att de aldrig har missat ett tåg eller en tåganslutning. Grand Central Terminals framtid har däremot inte heller alltid varit självklar, utan stationsbyggnaden räddades genom ett aktivt arbete från invånarna i New York City.

Under 2013 firades Grand Central Terminals 100-årsdag​​.Tågstationen ingår i  Grand Central Partnership, ett Business Improvement District (BID) som bildades under mitten av 1980-talet för att revitalisera kvarteren kring stationen. Stationsbyggnaden har blivit ett mycket populärt besöksmål i New York och i dag är det svårt att förstå rivningsplanerna från 1975. Planen var nämligen att Grand Central Terminal skulle ersättas av ett kontorstorn, men tack vare Jacqueline Kennedy Onassis engagemang för byggnaden har miljön istället bevarats och utvecklats till en levande mötesplats – ett besöksmål i världsklass!

Seminariet Grand Central Terminal: The Next 100.  I panelen Roger Duffy, Lord Norman Foster, Claire Weisz

100 knack, 10 snack, 1 tack – Bloor West Village blev startskottet för Business Improvement Areas i Toronto

Under mitten av 1960-talet började en grupp handlare i Toronto, som såg sina verksamheter hotade av ett stort köpcentrum, arbeta för att lyfta deras stadsdel Bloor West Village. De lyckades gemensamt bryta en nedåtgående spiral av förfall och utflyttning och skapa en blomstrande stadsdel med småaffärer, restauranger och konstnärliga verksamheter.

Bloor West Village Business Improvement Area invigdes 1970 och ses som startskottet för BIAs och BIDs (en lagstiftning för offentlig privat samverkan i stadsmiljöer).

Historien börjar 1967 när tunnelbanelinjen Bloor-Danforth slutfördes och många shoppare som tidigare åkt utmed Bloor Street började försvinna för resor under jord. Under samma period utvecklades även ett antal externhandelsplatser i Torontos utkanter. Konkurrensen om kunderna ökade samtidigt som flödena av kunder minskade i stadsdelen. Det ledde till att många handlare tvingades att stänga sina butiker och i vissa fall följa ”folkmassorna” till externhandelsplatserna. Det ledde till flera tomma butikslokaler och att området började att förfalla.

De affärsmän som stannade kvar i sina affärsrörelser reagerade genom att bilda en köpmannaförening. Medlemskapet i köpmannaföreningen innebar mycket stora ansträngningar med att ”knacka dörr” och begära frivilliga donationer för lokala förbättringar i området. Ett problem som handlarna ofta stötte på var att endast ett fåtal företag i varje kvarter var villiga att bidra. Köpmannaförening upplevde att de hade otillräckligt ekonomiska medel och stöd för att göra någon skillnad. I ren frustration gick en grupp affärsmän och handlare längs Bloor Street West till stadshusets och delstatens politiker för att söka om en lagstiftning som skulle tvinga alla företag inom ett bestämt område att betala en avgift för att återuppliva deras stadsdel genom fysiska förbättringar och marknadsföringsaktiviteter. Avgiften skulle samlas in av staden och överlämnas till en utvald styrelse för att användas utifrån en affärsplan. Efter viss övertalning antogs slutligen lagstiftningen om Business Improvement Areas (BIA) och Bloor West Village blev därmed en pionjär och utsågs till Torontos första BIA 1970.

Under det första året röstade Bloor West Village medlemmarna själva på en budget på 47 500 dollar och pengarna användes huvudsakligen till fysiska förbättringar i stadsdelen. Omvandlingen var dramatisk.

I USA var New Orleans först att skapa en liknande lokal organisation 1975 och i Storbritannien (först i Europa) infördes lagstiftningen för BIDs vid årsskiftet 2004-05.

Välkommen till Samverkan Norra Klarälvdalen


www.klarälvdalen.se

Hur vill du bevara, förändra och utveckla norra Klarälvdalen och varför bor du kvar i bygden? Med stöd från Torsby kommun har Norra Ny Utveckling och Platsutveckling.se tagit initiativ till förstudien Samverkan Norra Klarälvdalen. Genom förstudien önskar vi diskutera tankar, bolla förslag och samla in synpunkter kring det som anses vara norra Klarälvdalens styrkor, svagheter, hot och framtida möjligheter.

Under vårt andra möte — tors 11 nov kl 18-21— kommer vi att utföra en SWOT-analys om samverkan i norra Klarälvdalen. Mötet kommer att ledas av Tohbbe Lindholm från Sala. Tohbbe har ett starkt engagemang för lokala utvecklingsfrågor i Västmanland. Under de senaste sju åren har han arbetat med att bygga upp Brunnsmuseet, ett arbetslivsmuseum för kurorten Sätra Brunn utanför Sala. Sätra Brunn ägdes av en stiftelse inom Uppsala universitet fram till slutet av 1990-talet. Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet ägdes brunnen av en stiftelse med Länsstyrelsen i Västmanland som huvudman. Sätra Brunn försattes tyvärr i konkurs under början av 2000-talet. Efter det att brunnen hade försatts i konkurs bestämde sig ett antal människor i omgivningarna kring Sala att bilda en ekonomisk förening och köpa Sätra Brunns konkursbo. Tohbbe är en av människorna i gruppen som köpte Sätra Brunn och deras syfte var att rädda brunnen från förfall/att bli övergiven och/eller eventuell styckning av fastigheten.

Samverkan Norra Klarälvdalen arrangeras som 3 digitala möten med inspirationsföreläsningar, workshop och förslag på möjligt samarbete med våra grannar utmed Glomma i Norge.

– första mötet tors 28 okt 18-21.
– andra mötet tors 11 nov 18-21.
– tredje mötet tors 25 nov 18-21.

Ladda hem detaljerat program som pdf-fil genom att klicka här.

Anmälan görs via e-post till: norrany@platsutveckling.se

Länk till digitala zoom-möten skickas klockan 17.30 inför varje möte.

Hjärtligt välkommen med dina tankar, synpunkter och förslag.
Utveckling skapar vi tillsammans!

Norra Ny Utveckling och Platsutveckling.se

Det som en gång i tiden var vardag är idag något unikt. Fantastiska Kårebolssätern i Torsby är ovanlig välbevarad, med betande djur och säterbruk på somrarna. Men hur bevarar man kunskaperna om ost och messmör? Och hur för man hantverket vidare?

Demolition=Wasteful; Reuse=Green: Detroits revansch – CBS News möter entreprenören Phillip Cooley

Detroitborna visar i dag en fantastisk entreprenörsanda, där entreprenören Phillip Cooley är en av småföretagarnas frontfigurer. Phillip Cooley började i ett fallfärdigt hus (2006) med den lilla krogen Slows Barbeque. Framgångarna med krogen gav mersmak och han fortsatte att bevara och utveckla fallfärdiga byggnader i den historiska stadsdelen Corktown

Januari 2017 börjar stadsdelen Corktown återigen att blomstra med en riktigt het bostadsmarknad. 

För Phillip Cooley handlar det även om att skapa framtidstro och möjligheter till nya jobb i Detroit. Genom inkubatorn Ponyride har han skapat en arena med lokaler för nystartade företag.

Demolition=Wasteful; Reuse=Green: Dumbo BID

Down Under Manhattan Bridge Overpass – Dumbo – är en del av Brooklyn i New York. Området ligger utmed East River och kännetecknas av dess industri- och lagerbyggnader från slutet av 1800-talet och början 1900-talet. Under sent 1900-tal köptes Dumbo av  fastighetsutvecklaren David Walentas och hans företag Two Trees Management. Området blev samtidigt känt för tekniska startups och som Brooklyn’s dyraste stadsdel. I dag drivs området som ett Business Improvement District –  www.dumbo.is –

15-minutersstaden + Business Improvement Districts = sant

”För stressade storstadsbor är 15-minutersstaden en dröm. All service och alla affärer på bekvämt gångavstånd.”

Paris borgmästare, Anne Hidalgo, har påbörjat arbetet med den så kallade 15-minutersstaden. I Anne Hidalgos vision om 15-minutersstaden kommer människan i centrum och där skall jobb, skolor, grönområden och shopping finnas inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet. Tankarna om 15-minutersstaden bygger på ökad lokal utveckling i närområdet, för svensk del vore det spännande att förena Anne Hidalgos planer för 15-minutersstaden tillsammans med näringspolitiska reformer som en svensk BID lagstiftning.

I plats- och områdesutvecklingsuppdrag är platsutveckling.se influerade av BIDs, Business Improvement Districts, som vi är väl insatta i. Modedistriktet Meatpacking District, Times Square, 125th Street i Harlem, Grand Central Partnership (med Grand Central Terminal som kronjuvelen) och Bryant Park är några exempel i New York City, men vi har även varianter av BIDs i Sverige. I ett BID samverkar fastighetsägare, hyresgäster och offentliga aktörer med varandra enligt en given struktur för att stärka konkurrenskraften och öka lönsamheten i området. Man renodlar och tydliggör sig gentemot marknaden i ett gemensamt varumärke och gemensam marknadsföring. Tillsammans tar man också ett samlat grepp om gaturummet i form av markbeläggningen, sittmöbler, papperskorgar, växtlighet, belysning och skyltprogram.

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se

The High Line – rosthögen i luften som utvecklades till en skön stadspark och ett besöksmål i världsklass

Många tyckte att den var en stor och ful rosthög i luften. Bevarandet av The High Line är berättelsen om ett lokalt gräsrotsarbete som byggde en stadspark och ett besöksmål i världsklass.

Järnväg för frakt av mjölk, kött, råvaror
High Line sträcker sig 22 kvarter från 34:e gatan ner till Gansevoort Street. och det nybyggda Whitney Museum of American Art. Den totala längden är 2,4 kilometer.

År 1929 byggdes järnvägen. Spåren skulle inte gå direkt ovanför avenyerna utan ringla sig mellan byggnader och sedan sammanlänkas direkt med fabrikerna och lagren i stan. Vid denna tid fraktade man mjölk, kött, råvaror och övriga produkter, utan att störa gatutrafiken. Wikiped

Stadspark i luften
Den 9 juni 2009 nyöppnades en del av High Line, nu som en avlång park, från Gansevoort Street i det gamla slakthusområdet, fram till 20:e gatan i Chelsea. Den 7 juli 2011 invigdes ytterligare en sträcka, nu fram till 30:e gatan. Den totala parklängden blev därmed 1,6 kilometer. Den nordligaste sektionen, från 30:e till 34:e gatan, har senare färdigställts.

Drivande i arbetet med att göra om banan till park var två boende i området, Joshua David och Robert Hammond, som träffades på ett möte och bestämde sig för att det gamla spåret skulle få en ny chans. De lyckades få publicitet, och arkitekter som Renzo PianoJean Nouvel och Frank Gehry stödde dem. Den nederländske trädgårdsarkitekten Piet Oudolf var ansvarig för utformningen av växtligheten. Wikipedia


Dokumentären ”Elevated Thinking” beskriver arbetet bakom framgångssagan med en stadspark i luften.


The High Line hade inte kunnat förverkligas utan ett mycket engagerat och lokalt gräsrotsarbete för bevarandet av den gamla järnvägssträckningen.

Platsutveckling: Amanda Burden – hur attraktiva offentliga miljöer får städer att fungera

Amanda Burden arbetade som en av New Yorks Citys ledande stadsplanerare. Under Bloomberg-administrationen ansvarade Amanda för revitaliseringen av några av stadens mest kända områden och landmärken som The High Line och Brooklyn waterfrontwww.ted.com