Kulturarvet och historiska byggnader nyckelspelare i ny vision för utvecklingen av ikoniska Regent Street i London

Westminster City Council och The Crown Estate samarbetar för att forma en ny vision och utvecklingsplan  för den ikoniska Regent Street i London. Medan The Crown Estate äger och förvaltar majoriteten av fastigheterna längs gatan, har Westminster City Council ansvaret för att förvalta de offentliga utrymmena. Regent Street, som designades för över 200 år sedan av arkitekten John Nash, får nu en vision som sträcker sig framåt de kommande 100 åren.

Genom en omfattande platsanalys med engagemang från allmänheten har tre centrala teman för framtida utformning av de offentliga rummen på Regent street framkommit. Dessa teman omfattar integrering av mer natur och grönska, bevarande av det kulturarvet genom skydd av de historiska byggnaderna, samt prioritering av en stadsmiljö som är välkomnande för gångtrafikanter.

Dessa teman kommer att utgöra vägledningen för den fortsatta utvecklingen av visionen för Regent Street. Genom att fokusera på dessa prioriteringar strävar både Westminster City Council och The Crown Estate efter att skapa en mer levande, attraktiv och hållbar miljö för både invånare och besökare.

Utvecklingsplanen och visionen representerar en betydande milstolpe för att säkra Regent Streets konkurrenskraft och attraktivitet som en av Londons mest kända och älskade gator.

Läs mer »»»

Grand Central Terminal – från förfall och rivningshot till besöksmål i världsklass

Under slutet av 1990-talet var det nära att ett av landets stora byggbolag fick tillstånd att riva den vackra Yttre hallen, byggd 1928-30, vid Göteborgs centralstation. Tack vare starka protester från allmänheten och vår kulturmiljölagstiftning lyckades vi bevara Yttre hallen. Det var verkligen en kamp mellan David och Goliat, och idag ångrar ingen beslutet att bevara, förutom kanske byggbolaget som missade chansen att maximera sin vinst. Yttre hallen är nu ett av de unika rummen som ger Göteborgs centralstation dess charm och karaktär.

När vi utvecklar våra svenska järnvägsstationer till levande mötesplatser är Grand Central Terminal i New York en av de främsta förebilderna. Målsättningen med Grand Central Terminal är att stationen alltid ska erbjuda ett brett utbud av tjänster och upplevelser, vilket ger pendlarna och tågresenärerna en känsla av att de aldrig har missat ett tåg eller en anslutning. Grand Central Terminals framtid har däremot inte alltid varit självklar. Stationsbyggnaden räddades genom ett aktivt engagemang från New Yorks invånare.

År 2013 firade Grand Central Terminals 100-årsdag. Tågstationen är en del av Grand Central Partnership,, ettBusiness Improvement District (BID) som bildades under mitten av 1980-talet för att revitalisera området kring stationen. Idag är Grand Central Terminal ett mycket populärt besöksmål i New York, och det är svårt att föreställa sig att det en gång fanns planer på att riva den för att bygga ett kontorstorn. Tack vare Jacqueline Kennedy Onassis engagemang för byggnaden har miljön istället bevarats och utvecklats till en levande mötesplats – ett besöksmål i världsklass!

Seminariet Grand Central Terminal: The Next 100.  I panelen Roger Duffy, Lord Norman Foster, Claire Weisz

Kvarter, stadsdelar, parker, byar och fastigheter – årets finalister i Placebrander of the Year

Priset Placebrander of the Year belönar imponerande insatser inom platsutveckling och marknadsföring. För år 2024 introduceras en ny kategori: ”Kvarter, stadsdelar, parker, byar och fastigheter”. Jurygruppen för Placebrander of the Year 2024 består av en imponerande ensemble:

  • Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Jönköping University och expert på regional utveckling, städer och kreativitet.
  • Lena Allerstam, global kommunikationschef på Svenska institutet och ansvarig för Sveriges officiella webbplats, sweden.se.
  • Per Schlingmann, författare till böckerna ”Momentum” och ”Urban Express”, som båda utforskar trender inom platsutveckling.
  • Oana Mihaescu, forskningschef på Handelns forskningsinstitut med en specialisering på att mäta platsens attraktivitet.
  • Sága Öderyd, ordförande i den nystartade föreningen Nätverket E-sport, med bas i Gällivare, som strävar efter att etablera en hållbar plattform för e-sportare i Norrbotten.
  • Thomas Sandell, arkitekt och formgivare vid Sandellsandberg, som i Sommar i P1 delade sina visioner om en renässans för den svenska småstaden.
  • Ola Serneke, grundare av byggkoncernen Serneke och en drivande kraft bakom Nordens högsta hus, Karlatornet, som för närvarande håller på att färdigställas på Lindholmen i Göteborg.

Läs mer »»»

37 nya projekt för ett bilfritt New York

Tidöavtalet lyfter fram behovet av att förbättra våra livsmiljöer genom ett fördjupat samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare. Ett möjligt verktyg som föreslås är införandet av Business Improvement Districts (BIDs) och en svensk BID-lag, vilket skulle innebära lagstöd om en extraskatt riktad mot fastighetsbolag för förstärkt platssamverkan i Sverige.

I Sverige hävdar vissa representanter från fastighetsbranschen på bostadpolitik.se (Det går inte att lagstifta fram engagemang – ledare av Vd för Bopol AB ) att det är svårt att väcka intresse för placemaking och platssamverkan i stadsutvecklingen med en BID-lagstiftning. I Göteborg har diskussionen varit intensiv angående införandet av ett sommartorg på Grönsakstorget. Samtidigt som arbetet med en svensk BID-lagstiftning pågår, tar staden New York initiativ till nya åtgärder utöver befintlig BID-lagstiftning, som en form av ny trängselskatt för bilister. Trängselskatterna förväntas reducera trafiken, förbättra luftkvaliteten och skapa viktig finansiering för allmänna transportmedel såsom tunnelbanor och bussar. New York har nu påbörjat 37 nya projekt för att underlätta för invånarna att ta sig runt i staden utan att använda bil.

Vi ser idag tydliga tecken på att reformvänliga individer, såsom PM Nilsson på Timbro, som inser vikten av att etablera regler för att minska användningen av fossila bränslen och behovet av bilfria städer i vårt land. Per Schlingmann har också framhållit behovet av en ny berättelse om ett grönt borgerligt Sverige!

Läs mer »»»

Brooklyn Bridge Park – utvecklad utifrån platsens karaktär som hamnområde

I vissa delar av världen har man valt att helt riva och återuppbygga platser och städer från grunden. I fallet med Brooklyn Bridge Park I New York har man istället strävat efter att bevara och integrera platsens industriarv som ett tidigare hamnområde.

I boken ”Brooklyn Bridge Park” delar Michael Van Valkenburgh Associates med sig av deras designprocess, där de aktivt har arbetat med den befintliga materialiteten och strukturerna längs pirerna för att väva samman platsens historia och platsspecifika värden med den nya parken. Genom att använda sig av platsens inneboende utmaningar har de skapat en vision för ett unikt offentligt utrymme. Genom att bevara strukturen av befintliga lagerlokaler och stålkonstruktioner har de använt dem på olika sätt i hela parken. Vissa av dessa strukturer fungerar nu som armaturer för belysning, medan andra har omvandlats till för att skapa platser med skugga.

En av de mest imponerande bevarade strukturerna är en sportpaviljong som designats av arkitekten Maryann Thompson, där den ursprungliga skjulstrukturen har integrerats med ett nyskapande tak. Michael Van Valkenburgh är grundaren av Michael Van Valkenburgh Associates, ett företag inom landskapsarkitektur som har skapat prisbelönta parker, stadsmiljöer och campuslandskap över hela Nordamerika.

Läs mer »»»

Arkitekturpärla i världsklass –  Göteborgs stadsmuseum och bebyggelseantikvarie Anette Lindgren om Valhallabadets kvaliteter

Valhallabadets utebasäng. Foto: Bertil Wahlin. Ur boken Göteborg idag och för längesen 1971.

Göteborgs stadsmuseum har gjort ett väldigt fint reportage om Valhallabadet och dess kvaliteter. Valhallabadet stod klart 1956 som Sveriges största badhus och har en rik historia och är en symbol för både 1950-talets arkitektur och Göteborgs lokala gemenskap. 

Skall vi verkligen tillåta att det här unika och fantastiska badhuset rivs? Finns det inga andra alternativ Göteborgs stad? Genom att investera i badets restaurering och modernisering kan staden inte bara bevara sitt kulturarv utan också främja folkhälsan och simkunnigheten hos sina invånare. 

Bebyggelseantikvarien ser ödehusens potential

Hans Johnsson från Torsby. Foto: Aron Eriksson/Sveriges Radio.

Platsutvecklings Hans Johnsson från Torsby är inte främmande för utmaningen med att återuppliva övergivna platser. Han har ägnat sig åt att rädda ett antal ödehus i den värmländska landsbygden. Hans senaste projekt, renoveringen av en gård i byn Fastnäs i Klarälvdalen, har fått mycket uppmärksamhet.

Gården, som består av två boningshus, hade legat övergiven i hela 30 år innan renoveringsarbetet påbörjades för 12 år sedan. För Hans Johnsson är dessa ödehus inte bara gamla strukturer som förfaller utan snarare potentiella skatter av möjligheter och historia.

”När jag ser ett ödehus så känner och tänker jag ofta wow, vilka möjligheter det finns här”, säger Hans Johnsson entusiastiskt. För honom representerar varje förfallet tak och varje sprucket fönster inte bara ett problem utan en möjlighet till förnyelse och återupplivande av det som en gång var.

Efter att ha restaurerat gården Där Nol i Fastnäs och sett dess positiva effekter på lokalsamhället, ser Hans Johnsson nu fram emot att återuppliva granngården. Med varje renoveringsprojekt växer inte bara husen i skönhet och funktionalitet, utan också samhällets stolthet och sammanhållning.

Johnssons arbete är inte bara en kamp mot förfall utan också en hyllning till den värmländska landsbygdens historia och dess människor. Hans vision sträcker sig bortom bara renovering av byggnader; det handlar om att väcka liv i samhällen och bevara deras kulturella arv för kommande generationer.

Läs mer »»»

Husdrömmar: Framtidens kollektiv i Sege Park 

Kollektivet i Sege Park är en bogemenskap.

Vi som arbetar vid platsutveckling.se tror starkt på idén om egna hem och hur den svenska folkhemsmodellen byggdes upp genom rörelsen för egnahem. För att förbättra konkurrensen inom bygg- och fastighetsbranschen behöver vi fler upplåtelseformer, såsom bogemenskaper och kooperativ.

Bogemenskaper, som bygger på idén om att äga sitt eget boende, är ett exempel på detta. I södra Tyskland har man kommit långt med bogemenskaper, och vi finner det mycket sympatiskt. Ta gärna en titt på avsnittet om Framtidens kollektiv i Sege Park på Husdrömmar. Mycket inspirerande!

Läs mer » » »

Arkitekturdebatt: Arkitekturpolitik handlar inte om att agera som smakdomare

Operahuset i Sydney skulle troligen inte accepteras av ”smakpoliserna” inom Arkitekturupproret och Yimby.

Oavsett om det handlar om klassiskt eller modernt, fult eller snyggt, Yimby eller Nimby. Var finns nyanserna i dagens arkitekturdebatt? Lars Autrup, direktör vid danska Arkitektföreningen, anser inte att arkitekturpolitik handlar om att fungera som en smakdomare.   

“Arkitekturpolitik handlar inte om att agera som domare över vad som är fult eller vackert, men den bör fokusera på att säkerställa särskilda kvaliteter i den byggda miljön. Policyn bör också bidra till att uppfylla kommunens mål om hållbar stadsutveckling och om att säkerställa övergripande sammanhang mellan gammalt och nytt samt mellan land och stad. Den kan relatera till allt från tomma butikslokaler och överfulla stränder till avfolkning, integration, hälsa, turism, gröna initiativ etc. Med andra ord: att skapa attraktiva fysiska förutsättningar för invånare, näringsliv och besökare i kommunen.'” Lars Autrup, direktör vid danska Arkitektföreningen

Lars Autrups debattartikel är välformulerad och träffsäker, och skulle definitivt berika den svenska arkitekturdebatten. Diskussionen om arkitektur i Sverige har ofta hamnat i polariserade lägen, där nyanser gått förlorade och populistiska ståndpunkter tagit överhanden. Genom att bidra med sin artikel kan Autrup hjälpa till att lyfta fram mer nyanserade och insiktsfulla perspektiv. Vi välkomnar dig hjärtligt till Sverige och Göteborg för vidare diskussion och reflektion!

Läs mer » » »

Besparingar på 48 miljoner till friluftslivet får konskvenser för folkhälsan och välbefinnandet

Att ge offentligt stöd till natur- och kulturvården för det rörliga friluftslivet är en investering i folkhälsan och välbefinnandet för kommande generationer. En sammanställning från Friluftsfrämjandet och STF visar att det blir 48 miljoner kronor mindre till friluftslivet 2024 jämfört med året innan. Sett utifrån ett folkhälsoperspektiv är det av stor betydelse att vi prioriterar och investerar i friluftslivet. 

Fredagen den 1:e mars 2024 presenterade SVT Nyheter alarmerande siffrorna rörande fetma. Utvecklingen av fetma är särskilt oroande bland barn och ungdomar. Mellan 1990 och 2022 har antalet unga med fetma nästan femfaldigats globalt sett, och Sverige ligger över det globala snittet när det gäller förekomsten av fetma bland barn och ungdomar.

Läs mer » » »