Bryt segregationen i Göteborg – utveckla Lundbybadet till stans nya centralbad och bevara Valhallabadet

Publicerat av



Valhallabadet kan revitaliseras och återuppstå som en vacker anläggning för vardagsmotion i centrala Göteborg.

Göteborgs stad behöver förstärka arbetet med att bryta segregationen och bygga en sammanhållen älvstad genom att sprida ut de offentliga satsningarna över hela staden. Våra offentliga satsningar kan inte enbart byggas utmed Västlänkens dragning. Lundby är stadens snabbast växande stadsdel med Nordens högsta hus under uppförande och Hisingen har lika många boende som Uppsala. Tiden är därför mogen för utvidgade offentliga satsningar på Hisingen och området runt Lundbybadet.

Simning är en fantastisk sport med lite skador som också är relativt billig att utföra, det krävs bara en baddräkt eller par badbyxor för att ta det första simtaget. Tyvärr finns det en mycket stor brist på simhallar och simtider för de utövande i simklubbarna. Valhallabadet borde därför restaureras och Lundbybadet borde utvecklas till Göteborgs nya centralbad.

Bygg blandstad på riktigt
Det omtyckta och välbesökta Valhallabadet i centrala Göteborg hotas av rivning. Göteborgs beslutfattare och näringsliv borde börja bygga blandstad på riktigt. Att bevara Valhallabadet skulle vara ett steg i rätt riktning i arbetet med att förverkliga blandstadsambitionerna. Centrala Göteborg saknar även lokala idrottsanläggningar för vardagsmotionen/vardagsidrotten. Valhallabadet är därför viktig att bevara utifrån ett socialt perspektiv.

Valhallabadets ursprungliga simhall från 1956. Foto: Sanja Peter, Göteborgs stadsmuseum.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg
Valhallabadet finns även upptaget i Göteborgs stads bevarandeprogram ”Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, del I” och utgör därmed en viktig del av stadens kulturhistoriska bebyggelse.

Ta ansvar för klimathotet och minska klimatavtrycket
Coronapandemin innebär förhoppningsvis, att vi tar med oss nya insikter om klimathotet. Framtiden handlar därför om att laga, återbruka och återvinna det befintliga i mycket större omfattning. Göteborg stad står inför ett vägval. Det är dags att börja bygga blandstad på riktigt, bevara kulturhistoriskt värdefull bebyggelse utifrån bevarandeprogrammets ambitioner och att börja ta ansvar för klimathotet genom och stoppa rivningar av befintliga byggnader. Ambitionerna i Agenda 2030 och i Parisavtalet är högt ställda och det gäller nu för Göteborgs stad att ansvar gentemot sin omvärld och visa vad man gör i praktiken för att minska klimatavtrycket!

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se


Om kulturmiljövårdens arbete i Minneapolis-Saint Paul, USA.

Demolition = Wasteful. Reuse = Green – livscykelanalyser från restaureringar och ombyggnationer i historiska byggnader visar att de grönaste husen redan är byggda

Publicerat av

Forsgrénska badet på Södermalm i Medborgarhuset, Stockholm. Den 26:e september 2020 invigdes det nyrenoverade Medborgarhuset. Omvandlingen, restaureringen och tillbyggnaden är ritad av Nyréns Arkitektkontor. Wikipedia

Danska erfarenheter från livscykelanalyser i historiska byggnader visar att det är klimatvänligare att restaurera eller att bygga om en äldre byggnad än att bygga en ny byggnad. Det är en övergripande slutsats från danska Realdania By & Bygs arbete med ett stort antal restaurerings- och ombyggnadsprojekt. Realdania By & Bygs slutsats bygger på 50 stycken livscykelanalyser från arbeten med restaureringar och ombyggnationer vid ett 60-tal historiska byggnader.

Stockholms arkitektförenings torsdagsföreläsningar på Konstakademin. Presentation den 8:e oktober 2020 av restaureringen och transformationen av Medborgarhuset i Stockholm.

Realdania är en dansk allmännyttig, affärsdrivande förening, vars syfte är att främja livskvalitet i fysisk miljö. Realdania bildades år 2000 och har ett kapitalt på nästan 20 miljarder danska kronor. Realdania Byg är ett affärsdrivande dotterbolagen till föreningen.  Wikipedia www.realdania.org

Life-cycle-assessment-for-historic-buildings

Main Street Programs – kulturmiljövårdens modell för platssamverkan

Publicerat av


Under början av 2000-talet var Water Valley i Mississippi en bortglömd liten stad med tomma butikslokaler och övergivna bostäder. Genom ett offentligt och privat partnerskap har boende, näringsliv och beslutsfattare enats om ett gemensamt mål kring ortens utveckling.

Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas.

Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och Main Street Programs. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. Main Street Programs utarbetades av den amerikanska kulturmiljövården under mitten av 1980-talet, och modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer.

Liksom BIDs bygger Main Street Programs på en organiserad samverkan mellan offentliga och privata aktörer i ett geografiskt avgränsat område. Samverkan i BIDs är till skillnad från i Main Street Programs reglerad i en särskild lagstiftning – i övrigt har modellerna stora likheter. Många BIDs i USA har sina ursprung i Main Street Programs.

Main Street Programs bygger på fyra huvudteman, som därefter bryts ner i åtta undergrupper. Det är de så kallade ”Main Street Programs – Four Point Approach” och ”The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success”!

Main Street Programs – Four Point Approach

1/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”.
Intressant arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.


2/ ”PR och reklam – handlar om förbättrade affärer” – image och erbjudanden
Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.


3/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort
Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.


4/ ”Ompositionera” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten
Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.

The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success

1/ Satsa på bredd
Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.

2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning
”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”.
Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.

3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra
Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.

4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan
Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.

5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar
Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.

6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta
Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!

7/ Förändring – skeptiker kan bli troende
Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.

8/ Genomföra och fullfölja
För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se

Jennifer Brown – Alive

Publicerat av


Jennifer Brown med låten Alive . Brown växte i Göteborgsförorten Hjällbo, gick på mellanstadiet i Hjällbos Montessorihus och på högstadiet i musikklass i Brunnsboskolan på Hisingen, Hon blev medlem i soulpopgruppen Miracle, men när den upplöstes övergick hon till att skriva låtar och satsa på en solokarriär.Wikipedia

Designed To Move: Lokala aktörer gjorde Lilian Baylis Old School i London till ett 24/7 allaktivitetshus

Publicerat av

Ibland måste man ta saken i egna händer. När en förfallen skola stängdes, i en av Londons ruffare stadsdelar, startades ett medborgarinitiativ för att vända stadsdelens stigmatisering. I dag är Lilian Baylis Old School ett allaktivitetshus som är öppet 24/7 och eleverna får tillgång till sport, spel samt personlig coachning. www.designedtomove.org

Park Hills renässans – härliga bostäder, schyssta kontor och skönt krogliv

Publicerat av

Går det att ompositionera förorter som förknippas med förfall, otrygghet, hög kriminalitet och gängvåld? Urbans Splash arbete med Park Hill i Sheffield är en grymt bra förebild. 

Park Hill är ett bostadsområde i Sheffield som byggdes under åren 1957 och 1961. Bostadsområdet blev ”K-märkt” 1998 och fick en klass två listning enligt det brittiska systemet för att skydda kulturarvet. Efter en lång period av vanvård, förslumning och förfall utvecklas bostadsområdet i dag genom fastighetsutvecklarna Urban Splash. För att skapa liv i bostadsområdet, under dygnets alla timmar, arbetas det mycket medvetet från Urban Splash med att också skapa attraktiva kommersiella lokaler för kontor och krogliv.


Att få in kommersiella lokaler för kontor och verksamheter har varit en viktig pusselbit i förnyelsen av Park Hill.

Vilket äventyr. Tom Bloxham berättar om Urban Splashs resa med Park Hill.

We Run Brownsville – Sheila Gordon-Barksdale, Erika McSwain och Abéna Moore är kvinnorna som satte ruffa Brownsville i rörelse

Publicerat av

Sheila Gordon-Barksdale, Erika McSwain och Abéna Moore är medlemmar och ledare för den lokala gruppen We Run Brownsville. Gruppen uppmuntrar kvinnor i det ruffa området Brownsville att börja röra på sig. Genom We Run Brownsville vill kvinnorna skapa nya möjligheter för social gemenskap och en sundare livsstil.

Brownsville är ett bostadsområde i östra Brooklyn i New York som präglas av fattigdom, brott, missbruk och gängvåld. We Run Brownsville övertygelse är att ökad fysisk aktivitet gör det lättare för mammorna i området att klara den tuffa vardagen.

We Run Brownsville är ett av initiativen som The Municipal Art Society of New York (MAS) och New Yorkers for Parks (NY4P) lyfter fram i rapporten Bright Ideas: New York City’s Fight for Light. I arbetet med Bright Ideas: New York City’s Fight for Light vill MAS och NY4P visa på sambandet mellan skyddade naturmiljöer och möjligheterna till en hälsosam livsstil.

Treehotel – framgångssagan som bekräftar arkitekturens attraktionskraft för besöknäringen

Publicerat av

spegelrummet
Mirrorcube av Tham & Videgård Arkitekter  

Treehotel är en framgångssaga, som bekräftar det alla arkitekter vet: Att spännande arkitektur har en attraktionskraft på människor. Och att spännande arkitektur drar till sig medias intresse. Med sina arkitektritade trädkojor insmugna i den Norrländska storskogen har Treehotel rönt enorm uppmärksamhet i media, både i Sverige och internationellt.

Treehotel from ArchChannel on Vimeo. Inspirationen till Treehotel är hämtad från filmen “Trädälskaren” av Jonas Selberg Augustsen om tre män från storstan’ som ville hitta tillbaka till sina rötter genom att bygga en trädkoja tillsammans.

Idén bakom Treehotel i Harads, cirka fem mil utanför Luleå, är att erbjuda ett högklassigt boende på en harmonisk plats, där vardagsstressen tynar bort och gästerna kan njuta av stillheten och renheten i orörd natur. Gästerna avnjuter samtliga måltider på Brittas pensionat, i en K-märkt byggnad från 1940-talet. Den varma och familjära stämningen på Brittas pensionat kombinerat med de moderna trädrummen bildar en helt unik dimension för Treehotels gäster. De gäster som önskar avskildhet kan naturligtvis välja att få måltiderna levererade till sina trädrum. En helg på Treehotel erbjuder en mångfald av vildmarksrelaterade aktiviteter året runt. Men många gäster väljer att i första hand njuta av lugnet i trädrummen och dess omgivning.

Torbjörn Lindstedt, projektledare Glesbygd och turism, Nordiska Arkitekturmässan 

Demolition=Wasteful; Reuse=Green: Dumbo BID

Publicerat av

Down Under Manhattan Bridge Overpass – Dumbo – är en del av Brooklyn i New York. Området ligger utmed East River och kännetecknas av dess industri- och lagerbyggnader från slutet av 1800-talet och början 1900-talet. Under sent 1900-tal köptes Dumbo av  fastighetsutvecklaren David Walentas och hans företag Two Trees Management. Området blev samtidigt känt för tekniska startups och som Brooklyn’s dyraste stadsdel. I dag drivs området som ett Business Improvement District –  www.dumbo.is –

Meatpacking District BID – ruffigt slakteriområde blev skönt riksintresse för kreativa

Publicerat av

Meatpacking District är det en gång ruffiga slakteriområdet på Manhattan som utvecklades till en skön miljö för kreativa. Namnet Meatpacking (köttpackare) kommer från att området var centrum för New Yorks köttindustri – fullt av lagerlokaler, slaktare och industriarbetare. Nattetid var gatorna centrum för prostitution och droghandel.

Future Streets: Little West 12th Street in NYC’s Meatpacking District from STREETFILMS on Vimeo. Under hösten 2020 förvandlades Little West 12th Street i Meatpacking District från en trist och oanvänd bakgata till öppen och härlig mötesplats med människan i centrum. Förändringen av gatan för tankarna till Paris och visionen om 15-minutersstaden. Det är Paris borgmästare, Anne Hidalgo, som arbetar för att den franska huvudstaden skall utvecklas som små levande småsamhällen i storstaden. Målsättningen är nämligen att framtidens Paris skall erbjuda  jobb, skolor, grönområden och shopping inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet.

Sedan början av 2000-talet har området utvecklats till ett centrum för bland annat modeindustrin. De läckra industrilokalerna rymmer i dag kontor för folk inom de kreativa näringarna, trendiga barer och härliga restauranger.

Hugo Boss
Hugo Boss butik i Meatpacking District.

I stadsdelen har man även lyckats behålla vissa slakterier som ligger vägg i vägg med det nya sköna Meatpacking District. The Meatpacking District Improvement Association