Grythyttans Gästgivaregård – om rivningshot, köpcentra, hembygdsföreningens lokala engagemang och Carl Jan Granqvist

Måltiden i tid och rum. Så möter vi morgondagens turism med historiska måltider. En berättelse från ståltid till måltid. Carl Jan Granqvist, professor emeritus Örebro universitet / Universitetet i Stavanger. Riksantikvarieämbetets höstmöte 2011. 

Grythyttans Gästgivaregård grundades 1640 på order av Drottning Kristina. Hon befallde att det skulle byggas ett värdshus var 70:e kilometer längs rikets nylagda landsvägar. Varje värdshus skulle ha separata avdelningar för de tre stånden samt rum för åtminstone 24 hästar. Grythyttan ansågs snart vara ett föredömligt värdshus och, enligt Drottning Kristinas förmyndare Axel Oxenstierna, det absolut bästa gästgiveriet utanför huvudstaden.

1905 kom järnvägen till byn och det moderna Järnvägshotellet slog snart ut det ålderdomliga gästgiveriet. 1973 var byggnaden i så katastrofalt skick att man från kommunens håll ville riva och istället anlägga stormarknad med tillhörande parkering. Förslaget röstades ner med bara en rösts marginal. Istället fick hembygdsföreningens två starka män, Arthur Lindqvist och Yngve Henriksson, uppdraget att blåsa liv i gästgivaregården. Där kom också Carl Jan Granqvist in i bilden. grythyttansgastgivaregard.se

Repris: BID-lag och nystartszoner – möjligheter som tar tag i stadsdelstorgets utmaningar

Lyktan

Nyrestaurerade Lyktan skulle kunna bli en perfekt samlingspunkt för uppstarten av ett BID i Kortedala i Göteborg.

Hur skulle  ABC-staden 3.0 kunna se ut? Hösten 2017 kom en motion i riksdagen om en svensk BID-lagstiftning, GT:s och GP:s ledarsidor har tidigare uppmanat till försök av nystartszoner i Göteborg. Arbete, bostad och centrumanläggning i samma stadsdel var den så kallade ABC-stadens motto. Först ut var Vällingby utanför Stockholm. Stadsdelarna var indelade i så kallade grannskapsenheter med centrumanläggningar, stadsdelstorg och mindre butiker in på husknuten. Privatbilismens snabba utveckling samt handelns expansion mot större enheter och självbetjäning medförde tyvärr att ABC-tankarna dog sotdöden.

Projektekonomin måste utvecklas och förbättras till hållbara lösningar över tid. Vi ser i dag stora utmaningar med utanförskap och brottslighet i många av våra förortsområden. Med inspiration från Frankrike föreslogs därför nystartszoner för bättre sysselsättning och ökad trygghet i stadsdelarna. Tanken var att nystartszonerna skulle ha lägre avgifter för arbetsgivare som anställde boende i närområdet. Att bryta den negativa spiralen av arbetslöshet i stadsdelarna är viktigt och det gäller att gå från utredningar och tillfälliga projekt till hållbara förbättringar. BID-lagstiftning och nystartszoner skulle kunna bli en spännande möjlighet.  Låt lokala samverkansorganisationer utveckla och förvalta stadsdelarna med arbete, bostäder och service utifrån dagens behov!

Motion 2017/18:363: BID – Business Improvement Districts
Utredningen om nystartzoner

Vällingby var Sveriges första ABC-stad.

Meatpacking District BID – ruffigt slakteriområde blev skönt riksintresse för kreativa

Meatpacking District är det en gång ruffiga slakteriområdet på Manhattan som utvecklades till en skön miljö för kreativa. Namnet Meatpacking (köttpackare) kommer från att området var centrum för New Yorks köttindustri – fullt av lagerlokaler, slaktare och industriarbetare. Nattetid var gatorna centrum för prostitution och droghandel.

Future Streets: Little West 12th Street in NYC’s Meatpacking District from STREETFILMS on Vimeo. Under hösten 2020 förvandlades Little West 12th Street i Meatpacking District från en trist och oanvänd bakgata till öppen en härlig mötesplats med människan i centrum. Förändringen av gatan för tankarna till Paris och visionen om 15-minutersstaden. Det är Paris borgmästare, Anne Hidalgo, som arbetar för att den franska huvudstaden skall utvecklas som små levande småsamhällen i storstaden. Målsättningen är nämligen att framtidens Paris skall erbjuda  jobb, skolor, grönområden och shopping inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet.

Sedan början av 2000-talet har området utvecklats till ett centrum för bland annat modeindustrin. De läckra industrilokalerna rymmer i dag kontor för folk inom de kreativa näringarna, trendiga barer och härliga restauranger.

Hugo Boss
Hugo Boss butik i Meatpacking District.

I stadsdelen har man även lyckats behålla vissa slakterier som ligger vägg i vägg med det nya sköna Meatpacking District. The Meatpacking District Improvement Association

Miljöpartiet i Göteborg vill tillsätta en stadsantikvarie

Miljöpartiet i Göteborg vill tillsätta en stadsantikvarie som skall säkra stadens historiska miljöer och kulturarv från förfall och rivningar. De lokala företrädarna för partiet menar i en intervju i GP att staden har en stadsarkitekt som arbetar med stadens samtida miljöer och att det även finns ett behov av en funktion som arbetar långsiktigt och strategiskt med utvecklingen och bevarandet av stadens kulturhistoriska miljöer.

Vi ser Miljöpartiets förslag om att tillsätta en stadsantikvarie som ett mycket välkommet initiativ och hoppas att fler partier i Göteborg kan komma till samma insikt om värdet av kulturarvet för stadens fortsatta utveckling och attraktionskraft.

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se

Repris: Demolition=Wasteful; Reuse=Green: Detroits revansch – CBS News möter entreprenören Phillip Cooley

Detroitborna visar i dag en fantastisk entreprenörsanda, där entreprenören Phillip Cooley är en av småföretagarnas frontfigurer. Phillip Cooley började i ett fallfärdigt hus (2006) med den lilla krogen Slows Barbeque. Framgångarna med krogen gav mersmak och han fortsatte att bevara och utveckla fallfärdiga byggnader i den historiska stadsdelen Corktown

Januari 2017 börjar stadsdelen Corktown återigen att blomstra med en riktigt het bostadsmarknad. 

För Phillip Cooley handlar det även om att skapa framtidstro och möjligheter till nya jobb i Detroit. Genom inkubatorn Ponyride har han skapat en arena med lokaler för nystartade företag.

”Bygg grönt, säkert, vackert och levande” – ny rapport från Stockholms Handelskammare

Medverkande: Göran Cars, professor i samhällsbyggnad Magnus Kuchler, Sverigechef EY Kristina Alvendal, stadsutvecklingsspecialist och initiativtagare Stadsutvecklarna i Värtahamnen Mats Hederos, tidigare vd AMF Fastigheter Fredrik Lantz, uthyrnings- och marknadschef Skanska Hedda Jakobsson, näringspolitisk analytiker Stockholms Handelskammare Samtalet leds av Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.

Vad betraktar egentligen företagen i Stockholm – och deras medarbetare – som attraktivt i dag? Vilka åtgärder måste till för att öka magnetismen i Stockholms arbetsplatsområden och kontorskvarter? Och vad står på spel för de platser som inte kan leverera på detta, där stadsattraktiviteten har förbisetts? Under ett seminarium fredagen den 25:e mars presenterade Stockholms Handelskammare en ny rapport om den avgörande betydelsen av attraktiva miljöer för talangattraktion och kreativitet. Stockholms Handelskammare

Main Street Programs: ”Four Point Approach” och ”Eight Principles of Success”

Inom Platsutveckling.se inspireras vi av både BID-lagstiftningen och av ”Main Street Program”-modellen. Modellen för Main Street Program har utvecklats av kulturmiljövården i USA och man arbetar utifrån modellens fyra huvudteman, som därefter bryts ner i åtta undergrupper. Det är de så kallade ”Main Street Programs – Four Point Approach” och ”The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success” ! 

Main Street Programs – Four Point Approach

1/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”.
Intressant arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.

2/ ”PR och reklam – handlar om förbättrade affärer” – image och erbjudanden
Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.

3/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort
Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.

4/ ”Ompositionera” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten
Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.

The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success

1/ Satsa på bredd
Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.

2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning
”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”.
Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.

3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra
Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.

4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan
Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.

5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar
Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.

6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta
Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!

7/ Förändring – skeptiker kan bli troende
Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.

8/ Genomföra och fullfölja
För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se