ABB-dagen: Kan Göteborg bli en grön och hållbar stad?

Hur kan Göteborg bli en hållbar och fossilfri stad 2030? Visionären och samhällsbyggaren Ola Serneke intervjuas under 2020 års ABB-dag i Göteborg.

Favorit i repris: Varför värnar vi inte om våra stadskärnor?

kungsgatan”Utmaningarna för våra stadskärnor är att ta tillbaka initiativet, lyfta fram det unika och skapa attraktion och konkurrenskraft. Det kommer att kräva nya projekt och investeringar för att kunna erbjuda moderna, effektiva ytor där nya butiks- och restaurangkoncept kan etablera tillsammans med kultur och andra stadsmässiga upplevelser samt bostäder. Ett ökat samarbete i stadskärnan och fastighetsägare som vill utveckla sina fastigheter tillsammans med en intresserad, förstående och drivande kommun är ett måste för att överleva.” Lars Backemar i Fastighetsnytt.

Lars Backemar, ordförande för City i Samverkan, skrev 2013 en mycket läsvärd ( Fastighetsnytt ) om behovet av ökade satsningar i våra svenska stadskärnor. I krönikan uppmanade han bland annat till större eftertanke vid planeringen av nya externa handelsplatser.
Läs mer >>>

Favorit i repris: Ta lärdom av Linnégatans positiva utveckling och återskapa Avenyns förträdgårdar

nytt

”En aveny är en bredare gata, som ibland leder fram till en speciell eller framträdande byggnad eller plats. Avenyer är ofta kantade av träd. Andra ord för liknande typer av gator är esplanad och boulevard.”  http://sv.wikipedia.org/wiki/Aveny

I sommar (sommaren 2013) har vi sett hur Avenyn kan se ut med de nya paviljongerna i glas som White arkitekter och Göteborgs stadsbyggnadskontor har föreslagit. Paviljongerna ingår i ett nytt gestaltningsprogram för Avenyn och syftar till att skapa en enhetligare utformning av uteserveringarna. Att minska gatans röriga intryck är naturligtvis mycket positivt men frågan är om inte det bästa receptet vore att förträdgårdarna återskapades? För tyvärr blir resultatet av paviljongernas placeringar vid körbanorna att den breda och pampiga Kungsportsavenyn förvandlas till en trång och korridorliknande gata med två gångstråk och en körbana i mitten.

ml130811

GP:s Malin Lernfelt anser att stadsbyggnadskontoret borde ta lärdom av Linnégatans positiva utveckling och återskapa Avenyns förträdgårdar GP 2013-08-11.

Urban Outlaw – porschenörden gjorde hobbyn till framgångsrikt företag och lyfte stadsdel

Magnus Walker är porschenörden som gjorde sin hobby till ett framgångsrikt företag. Från en verkstad i centrala Los Angeles fixar Magnus gamla rosthögar till unika bilar med en helt egen karaktär. Magnus har också lyckats med att revitalisera en övergiven industrifastighet och fått den rivningshotade kåken i Los Angeles att bli en kreativ hubb och motor för en hel stadsdels pånyttfödelse.

The Siren Hotel i Detroit har återerövrat 1920-talets glamour

”Thoughtfully preserving the Italian renaissance-style architecture, a series of The Siren’s original features have been lovingly restored including travertine floors, original terracotta signage, and plaster detailing on the historic ceilings. Judges loved the bold approach, and the balance between new and old, commenting on the fantasy-esque nature of the property. …and the hotel’s contribution to a revitalisation of the area” AHEAD 2019

Detroits Siren Hotel ligger i Wurlitzer Building, som från början var huvudkontor för instrumenttillverkaren Wurlitzer&Co . Wurlitzer Building stod klar 1926 och ritades av arkitekten Robert Finn. Det var från början en riktigt påkostad symbolbyggnad från 1920-talets glansdagar men under 2000-talet började den att förfalla och blev rivningshotad.  Wurlitzer Building hade troligen varit jämnad med marken i dag om inte fastighetsutvecklaren ASH NYC och Quinn Evans Architects sett möjligheten med att etablera ett hotell till minne av Detroits glamorösa förflutna i byggnaden. ASH NYC och Quinn Evans Architects ambitiösa arbete med The Siren, ledde till att projektet fick den prestigefyllda utmärkelsen som årets hotell vid AHEAD 2019 i Miami.

Meatpacking District BID – ruffigt slakteriområde blev skönt riksintresse för kreativa

Meatpacking District är det en gång ruffiga slakteriområdet på Manhattan som utvecklades till en skön miljö för kreativa. Namnet Meatpacking (köttpackare) kommer från att området var centrum för New Yorks köttindustri – fullt av lagerlokaler, slaktare och industriarbetare. Nattetid var gatorna centrum för prostitution och droghandel.

Hugo Boss
Hugo Boss butik i Meatpacking District.

Sedan början av 2000-talet har området utvecklats till ett centrum för bland annat modeindustrin. De läckra industrilokalerna rymmer i dag kontor för folk inom de kreativa näringarna, trendiga barer och härliga restauranger. Men området har även lyckats behålla vissa slakterier som ligger vägg i vägg med det nya sköna Meatpacking District. The Meatpacking District Improvement Association

Tänk globalt – agera lokalt: Dan Biederman är BID-gurun som lyfte byggnadsminnet Bryant Park i New York

”First, you have to be in an area where there’s some concentration of real estate and where the commercial [interests] care about the neighborhood. Bryant Park could still be done in another borough, but it would be harder.”  Bryant Park Corp. President Dan Biederman

Tänk globalt – agera lokalt
New York City formade sitt första BID 1984. Idag finns 76 stycken. Modedistriktet Meatpacking District, Times Square, 125th Street i Harlem, Grand Central Terminal och Bryant Park är några exempel. Den lyckade satsningen på att revitalisera stadsmiljöer genom BID har gjort staden till en förebild för modellen i hela världen.

BID är en framgångsrik och väl beprövad OPS-lösning för utveckling och förvaltning av stadsmiljöer. BID ger sådan service som kommuner förväntas ge men inte förmår, och öppnar möjligheten för privata aktörer att tillsammans med det offentliga ta initiativ till tillväxt under devisen ”building a better place for business by investing in neighbourhoods”. En BID-lagstiftning formulerades i Kanada på 60-talet och tillämpas alltmer i övriga världen – i Europa främst i Storbritannien, Skottland och Tyskland. I New York City är BID-lagstiftningen en viktig driver sedan 30 år tillbaka. En svensk version är nu varmt välkommen!


Samtal med Daniel Biederman om arbetet med BIDs som Grand Central Partnership, 34th Street Partnership, Chelsea Improvement Company och Bryant Park Corporation.

”Public park, meet private partnership”
Bryant Park i New York är kanske det främsta exemplet på hur BID-modellen även används för att lyfta nergångna stadsparker. Narkotikamissbruk och kriminalitet präglade Bryant Park i slutet av 1980-talet. Närliggande affärsverksamheter tynade bort och fastighetsbeståndet förföll. 1992 formades ett BID för parkens upprustning med ökade fastighetsvärden och stärkt handel i den omgivande bebyggelsen som resultat.

Övergiven huvudgata fick nytt liv genom lokal samverkan och ett Main Street Program



Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas. Under början av 2000-talet var Water Valley i Mississippi en bortglömd liten stad med tomma butikslokaler och övergivna bostäder. Genom ett offentligt och privat partnerskap har boende, näringsliv och beslutsfattare enats om ett gemensamt mål kring ortens utveckling.

Main Street Program är en beprövad modell och effektiv revitaliseringsprocess av småorter från USA. Modellen är utarbetad av den amerikanska kulturmiljövården, som har arbetat utifrån modellen sedan mitten av 1980-talet. Det är en form av privat och offentlig samverkan för utveckling av befintliga orter och miljöer. Modellen bygger på en oreglerad (som i Sverige) samverkan i ett avgränsat område i en stad/ort för utveckling, positionering och förvaltning av fysiska miljöer medan BID-modellen är reglerad utifrån en lagstiftning för samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Många BIDs i USA startar genom Main Street Programs.