Flytevi – marin kolonilott i Frihamnen. Foto: Happy Visuals.
Göteborgs Stad letar nu efter ett kreativt team för att fortsätta utveckla den hållbara framtidsprototypen och mötesplatsen Omställningslabbet genom samarbetsbyggande och användning av cirkulära byggmetoder.
Utlysningen riktar sig till team med expertis inom gestaltning, såsom arkitekter, landskapsarkitekter, designers och konstnärer. Intresserade parter kan lämna in sin ansökan för uppdraget fram till den 11 mars 2024.
San Diego i Kalifornien tar steget mot en mer hållbar och inkluderande stadsmiljö med sin plan för Neighborhood Next – en blandstad av regenerativ karaktär som strävar efter att skapa en levande gemenskap för människor med olika inkomstnivåer. Konceptet innebär att sammanfläta bostäder, kommersiella ytor, kulturinstitutioner och rekreationsområden genom gröna promenadstråk och offentliga parker.
Neighborhood Next är utvecklat av två danska arkitektkontor och skulle kunna vara en förebild för utvecklingen av nya stadsdelar världen över, inklusive Göteborg. Med fokus på att möta utmaningar som klimatförändringar, bilberoende, höga bostadskostnader och segregation, strävar Neighborhood Next mot att omvandla den traditionella stadsplaneringen till en mer hållbar och inkluderande modell.
Göteborgsförslaget Nya Oceana föreslår en stadsdel som Neighborhood Next utmed Mölndalsån i Göteborg. Genom att integrera bostäder, näringsliv och besöksmål i ett gemensamt sammanhang vill man genom Nya Oceana skapa en ny blandstads-stadsdel och stärka Göteborg som en hållbar stad och uppmuntra fler att anamma en miljövänlig livsstil.
En ny utvecklingsplan för Chicagos stadskärna har nyligen presenterats av borgmästaren Brandon Johnson. Liksom många svenska städer möter även Chicago utmaningar med butiksdöd och restaurangnedläggningar. Borgmästaren har en vision för att revitalisera stadskärnan genom att satsa på sport- och kulturevenemang.
I utvecklingsplanen inkluderas även flera projekt för att utveckla butikslokaler och kommersiella stråk, vilka kommer att få ekonomiskt stöd på upp till 250 000 dollar från stadens småföretagsfond. Borgmästare Johnson ser småföretag som nyckeln till blomstrande samhällen och betonar vikten av ekonomiskt stöd för att skapa aktivitet och tillväxt i områden som har ett stort behov av ekonisk stimulans.
Läs mer » » »
Den eskalerande krisen inom den amerikanska kontorsdöden har börjat få globala följder och sprider sig nu till Europa, med särskild påverkan på tyska banker. En lokal aktör varnar för att det kan vara den största fastighetskrisen sedan den globala finanskrisen och har märkt en betydande nedgång i aktiepriser och obligationer.
Möjligheten att arbeta hemifrån har visat sig vara en ovärderlig resurs. Det innebär att fastighetssektorn måste anpassa sig till den pågående förändringen. Digitaliseringen markerar en positiv förändring genom att minska påfrestningen på infrastrukturen, vilket leder till färre trafikstockningar och mindre trängsel i kollektivtrafiken.
En potentiell lösning på utmaningen för fastighetsbranschen kan vara att omvandla kontorsutrymmen till bostäder och öka antalet coworking-spaces för att möjliggöra hemarbete utan att hindra företagens tillväxt och lönsamhet. Att arbeta hemifrån bidrar till en effektivare användning av tid genom att minska pendlingstiderna, vilket även gör det möjligt för föräldrar att tillbringa mer tid med sina barn istället för att stressa med arbetsresor till och från jobbet. Det kan leda till en sundare samhällsutveckling där föräldrarna kan ta ett aktivare deltagande i sina barns skolgång.
Efter framgångarna med projekt som Tate Modern i London och Domino Sugar Refinery i New York är det lätt att förstå varför återbruk och utveckling av industrimiljöer har blivit populära nuförtiden. Det senaste exemplet, av MAD Arkitekter, är lite mer ovanligt än de flesta och innebär att man bygger upp en ny byggnad med blandade verksamhetsområden över ett enormt och oanvänt lagerhus vid en nedlagd cementfabrik i Shanghai.
Industriarvet bevaras inte bara på grund av de historiska minnena det bär med sig, utan framför allt för att det ger framtiden en känsla av historia,” säger Ma Yansong, grundande partner av det kinesiska arkitektkontoret MAD-arkitekter.
Avsikten är att bevara den ursprungliga industriella och råa strukturen av lagerbyggnaden samtidigt som taket på lagerbyggnaden ersätts av en bågliknande metallvolym som ”flyter” likt Arken. Kontrasten mellan grovheten i den gamla ruffa betongfasaden och slätheten i det nya metallen kommer att ge nytt liv åt det förfallna fabriksbyggnaden samtidigt som den ursprungliga lagebyggnaden omvandlas till ett multifunktionellt urbant vardagsrum, förklarar MAD-arkitekter. Projektet är en integrerad del av en omfattande revitalisering och utveckling av industrimiljön, där den gamla cementfabriken omvandlas till en ny stadsdel vid vattnet.
Stockholms nya testbädd i Marievik är ett initiativ från AMF Fastigheter för att utveckla och testa framtidens hållbara lösningar. Det är en plats där olika aktörer, inklusive entreprenörer och företag, samarbetar för att skapa innovativa koncept och genomföra småskaliga tester. Målet är att maximera användningen av resurser genom att laga, återanvända och omvandla produkter för att ge dem ett nytt syfte.
Platsen strävar efter att bygga hållbart och samla kraften och viljan hos människor och företag för att möta olika behov under dygnets timmar. Det speciella läget vid vattnet ger Marievik en unik position för att vara ledande inom framtidens cirkulära urbana miljö och visa vägen för hållbar utveckling.
Under evenemanget Techarenan 2024 söker man innovativa entreprenörer med visionära idéer som kan bidra till att bygga kvarter som främjar hälsa, välbefinnande och hållbarhet. Genom samarbete och småskaliga tester strävar man efter att omvandla innovativa koncept till praktiska lösningar för den urbana befolkningen.
En viktig del av initiativet är att skapa hållbara, återbrukade och smarta fastigheter. Man söker också svar på frågor som rör det cirkulära ekosystemet för mat och dryck, konsumtion och handel i ett cirkulärt samhälle samt hur man skapar en plats som främjar hälsa och välbefinnande. Det handlar om att utforska områden som lokal odling, livsmedelsförsörjning, återbruk och handel samt hur man kan inspirera till hälsa och välbefinnande hos de som bor och verkar i området.
Ekonomiprofessor Micael Dahlen menar att känslan av att bidra till en bättre miljö och att ta ett personligt ansvar för klimatomställningen genom att köra elbil kan ge människor en känsla av duktighet, harmoni och lycka. Han betonar vikten av att konsumenter tar ett aktivt steg mot att stödja paradigmskiftet mot hållbara transportalternativ.
I linje med detta har Frankrike nyligen implementerat ett innovativt statligt stöd för att underlätta för låginkomsttagare att köra elbilar. Genom detta program har personer med en årsinkomst på under 14 100 euro möjlighet att leasa en ny europeisk elbil för endast 100 euro per månad. För att kvalificera sig måste bilen vara tillverkad i Europa, och de modeller som omfattas av subventionen inkluderar Fiat 500e, Renault Twingo ZE och nya Citroën ë-C3.
Det franska initiativet bygger på tidigare åtgärder för att främja användningen av elbilar, såsom kontantbonusar för köp av elbilar och stöd för att omvandla befintliga fordon till eldrift. Den exakta bonusen för köp varierar beroende på modell och miljöpåverkan från tillverkningen. Dessutom har regeringen stimulerat omvandlingen av äldre fordon till eldrift genom ekonomiska bidrag, vilket har resulterat i en ökning av antalet specialiserade verkstäder.
Konverteringsprocessen för att göra om äldre fordon till eldrift tar ungefär tre dagar och leder till en elbil med jämförbar prestanda och räckvidd. Regeringen erbjuder också ekonomiskt stöd till kunderna för kostnaderna för denna omvandling.
Genom att kombinera ekonomiska incitament med möjligheten att ta ett personligt ansvar för miljön strävar den franska regeringen till att uppmuntra övergången till en mer hållbar transportsektor och därigenom bidra till en bättre framtid för både samhället och miljön.
Frankrikes president var nyligen på besök i Sverige, och förhoppningsvis kommer de nya relationerna mellan Frankrike och Sverige att inspirera till ytterligare satsningar inom svensk fordonsindustri. Sverige skulle kunna se Frankrike som en förebild när det gäller att implementera effektiva incitament för att främja användningen av elbilar i klimatomställningen!
Valhallabadets ursprungliga simhall från 1956. Foto: Sanja Peter, Göteborgs stadsmuseum..
Valhallabadets står inför utmaningar när det gäller dess geografiska läge i staden (evenemangsstråket), finansiering, underhåll och modernisering men dessa utmaningar är inte oöverstigliga. Valhallabadet kan förbli en viktig del av Göteborgs kulturarv och en viktig plats/resurs för stadens invånare under lång tid framöver. Valhallabadet kan revitaliseras och återuppstå som en vacker anläggning för vardagsmotion i centrala Göteborg.
Valhallabadet stod klart 1956 som Sveriges största badhus och har en rik historia och är en symbol för både 1950-talets arkitektur och Göteborgs lokala gemenskap. Genom att investera i dess restaurering och modernisering kan staden inte bara bevara sitt kulturarv utan också främja folkhälsan och simkunnigheten hos sina invånare.
”Valhallabadet byggdes 1956 efter en arkitekttävling som vanns av arkitekterna Nils Olsson och Gustaf Samuelsson och var då det byggdes Sveriges största och modernaste badanläggning. Av olika utredningar och kulturmiljöunderlag framgår att Valhallabadet idag är en kulturhistoriskt värdefull anläggning ur såväl ett lokalt som nationellt perspektiv. Valhallabadet omfattas sedan tidigare av Göteborgs stads bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.” Länsstyrelsen Västra Götalands län
Genom att investera i en ikonisk plats som Valhallabadet, skulle Göteborgs stad inte bara fokusera på att förbättra sin infrastruktur utan även på att främja invånarnas välbefinnande och sammanhållning. Valhallabadet är inte bara en plats för bad och simning utan även en plats där människor från alla samhällsskikt kan mötas, skapa gemenskap och främja sin hälsa och välmående. Att bevara och utveckla Valhallabadet är därför ett viktigt steg mot att skapa en mer inkluderande och hållbar stadsmiljö där människors behov och önskemål tas på allvar.
Det finns även ett stort behov hos det lokala föreningslivet inom simning, när det gäller tillgänglighet till simhallar och simtider för medlemmarna i simklubbarna. Stadens simklubbar har alltså ett behov av fler simanläggningar, ett bevarat Valhallabad skulle därför kunna bli ett bra komplement till det nya centralbadet för föreningslivet.
Simning är inte bara en fantastisk sport med många hälsofördelar, det är också en färdighet som är livsviktig i ett land som Sverige, där vatten är en naturlig del av livet. Att främja simkunnighet är därför avgörande för att öka säkerheten och minska riskerna för olyckor i och vid vattnet. För att främja simkunnighet och folkhälsa är det också viktigt att säkerställa tillgång till ”folkbad” för alla.
Valhallabadet kan revitaliseras och återuppstå som en vacker anläggning för vardagsmotion i centrala Göteborg
Storbritanniens Michael Gove har nyligen beslutat att stoppa Marks & Spencers planer på att riva en varuhusbyggnad i art déco-stil på den prestigefyllda shoppinggatan Oxford Street i London. Beslutet, som presenterades i en omfattande 127-sidig rapport från Department of Housing & Communities, grundades främst på bedömningen att en rivning av den historiska byggnaden skulle leda till en oacceptabel miljöbelastning.
I rapporten motiverar Michael Gove sitt avslag och pekar på det växande behovet av att bevara kulturarvet och minimera negativa miljökonsekvenser. Den ökande medvetenheten om klimatförändringarna och de pågående miljöproblemen har tydligt påverkat beslutsfattarna, och det förutspås att nya klimatkrav kommer att tvinga fastighetsbolag och kommuner att prioritera bevarandet av historiska byggnader framöver.Det här beslutet sätter Storbritannien på kartan som ett land som tar klimatfrågor på största allvar, och det antyder att fastighetsutvecklare måste anpassa sig till en föränderlig lagstiftning som gynnar bevarandet av kulturella och historiska strukturer.
I Sverige står tyvärr inte klimatpolitik och bevarande av byggnader lika högt upp på den politiska agendan som i Storbritannien. Genom kampanjen ”Krama Byggnaden” driver därför Peter Ullstad, arkitekt och VD på Codesign, tillsammans med Robin Rushdi Al-Sálehi, grundare av Vakansa och affärsutvecklare på Codesign, frågan om en tydlig och offensiv klimatpolitik inom fastighetssektorn.
Politikerna i Storbritannien framstår i det här sammanhanget som mer progressiva och rigorösa när det gäller att skydda historiska strukturer och minska den övergripande miljöpåverkan. Det återstår att se om Sverige kommer att anta en liknande hållning och vidta åtgärder för att bevara sitt kulturarv samtidigt som man anpassar sig till de ökande kraven på hållbarhet och klimatmedvetenhet.
Valhallabadet är en plats i mitt hjärta, en arkitekturhistorisk kronjuvel och en central mötesplats för rekreation, motion och socialt umgänge som vänder sig till hela staden.
Lilla London – vi har nu möjlighet att ge nytt liv åt Valhallabadet, samtidigt som staden tar inspiration från Storbritannien för att intensifiera ansträngningarna att minska koldioxidutsläppen utifrån målen i Agenda 2030. Låt oss inte missa det här tillfället!
Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling Think Tank
Länk
Kulturhistorisk utredning om Valhallabadet »»»
Little Jinder tolkar Magnus Carlsons Platsen i mitt hjärta i Så mycket bättre 2016.
Tidöavtalet lyfter fram behovet av att förbättra våra livsmiljöer genom ett fördjupat samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare. Ett möjligt verktyg som föreslås är införandet av Business Improvement Districts (BID), vilket skulle innebära lagstöd för förstärkt platssamverkan i Sverige.
Ett Business Improvement District (BID) är en form av samarbetsorganisation som vanligtvis består av företag och fastighetsägare inom ett specifikt geografiskt område, såsom en stadskärna eller ett affärsdistrikt. Syftet med ett BID är att förbättra och främja det lokala affärslivet samt den allmänna miljön i området. Det uppnås genom att samla in extra ekonomiska resurser från medlemmarna i ett BID, vilka används för att finansiera olika projekt och tjänster som syftar till att göra området mer attraktivt och konkurrenskraftigt.
Boverkets rapport ”Förutsättningar för stärkt platssamverkan” (2021:30), bedömer att det inte finns ett omedelbart behov av lagstiftning för platssamverkan i Sverige.. Trots det påpekar rapportens juridiska bilaga att de befintliga samarbetsformerna inte helt uppfyller behovet av effektiv och långsiktig samverkan.
För närvarande finns inga lagkrav som tvingar fastighetsägare att vidta åtgärder för att öka tryggheten i sina områden. Det kan leda till att nödvändiga åtgärder för att främja en positiv utveckling av bostadsområden inte genomförs. Dessutom finns det brister när det gäller att involvera relevanta aktörer i samarbetet.
Mot den bakgrunden tillsatte regeringen i juni 2023 en särskild utredare för att analysera och föreslå åtgärder för att främja samarbete mellan det offentliga och fastighetsägare för långsiktiga förbättringar i den byggda miljön. Utredaren skall också lämna förslag på andra åtgärder för att öka tryggheten och förebygga brott, samt föreslå eventuella lagändringar. Uppgiften är att presentera ett förslag till ett svenskt obligatorium om platssamverkan senast den 17:e januari 2025.