Kategoriarkiv: Business Improvement Districts

Meatpacking District BID – ruffigt slakteriområde blev skönt riksintresse för kreativa

Publicerat av

Meatpacking District är det en gång ruffiga slakteriområdet på Manhattan som utvecklades till en skön miljö för kreativa. Namnet Meatpacking (köttpackare) kommer från att området var centrum för New Yorks köttindustri – fullt av lagerlokaler, slaktare och industriarbetare. Nattetid var gatorna centrum för prostitution och droghandel.

Future Streets: Little West 12th Street in NYC’s Meatpacking District from STREETFILMS on Vimeo. Under hösten 2020 förvandlades Little West 12th Street i Meatpacking District från en trist och oanvänd bakgata till öppen och härlig mötesplats med människan i centrum. Förändringen av gatan för tankarna till Paris och visionen om 15-minutersstaden. Det är Paris borgmästare, Anne Hidalgo, som arbetar för att den franska huvudstaden skall utvecklas som små levande småsamhällen i storstaden. Målsättningen är nämligen att framtidens Paris skall erbjuda  jobb, skolor, grönområden och shopping inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet.

Sedan början av 2000-talet har området utvecklats till ett centrum för bland annat modeindustrin. De läckra industrilokalerna rymmer i dag kontor för folk inom de kreativa näringarna, trendiga barer och härliga restauranger.

Hugo Boss
Hugo Boss butik i Meatpacking District.

I stadsdelen har man även lyckats behålla vissa slakterier som ligger vägg i vägg med det nya sköna Meatpacking District. The Meatpacking District Improvement Association

100 knack, 10 snack, 1 tack – Bloor West Village blev startskottet för Business Improvement Areas i Toronto

Publicerat av

Under mitten av 1960-talet började en grupp handlare i Toronto, som såg sina verksamheter hotade av ett stort köpcentrum, arbeta för att lyfta deras stadsdel Bloor West Village. De lyckades gemensamt bryta en nedåtgående spiral av förfall och utflyttning och skapa en blomstrande stadsdel med småaffärer, restauranger och konstnärliga verksamheter.

Bloor West Village Business Improvement Area invigdes 1970 och ses som startskottet för BIAs och BIDs (en lagstiftning för offentlig privat samverkan i stadsmiljöer).

Historien börjar 1967 när tunnelbanelinjen Bloor-Danforth slutfördes och många shoppare som tidigare åkt utmed Bloor Street började försvinna för resor under jord. Under samma period utvecklades även ett antal externhandelsplatser i Torontos utkanter. Konkurrensen om kunderna ökade samtidigt som flödena av kunder minskade i stadsdelen. Det ledde till att många handlare tvingades att stänga sina butiker och i vissa fall följa ”folkmassorna” till externhandelsplatserna. Det ledde till flera tomma butikslokaler och att området började att förfalla.

De affärsmän som stannade kvar i sina affärsrörelser reagerade genom att bilda en köpmannaförening. Medlemskapet i köpmannaföreningen innebar mycket stora ansträngningar med att ”knacka dörr” och begära frivilliga donationer för lokala förbättringar i området. Ett problem som handlarna ofta stötte på var att endast ett fåtal företag i varje kvarter var villiga att bidra. Köpmannaförening upplevde att de hade otillräckligt ekonomiska medel och stöd för att göra någon skillnad. I ren frustration gick en grupp affärsmän och handlare längs Bloor Street West till stadshusets och delstatens politiker för att söka om en lagstiftning som skulle tvinga alla företag inom ett bestämt område att betala en avgift för att återuppliva deras stadsdel genom fysiska förbättringar och marknadsföringsaktiviteter. Avgiften skulle samlas in av staden och överlämnas till en utvald styrelse för att användas utifrån en affärsplan. Efter viss övertalning antogs slutligen lagstiftningen om Business Improvement Areas (BIA) och Bloor West Village blev därmed en pionjär och utsågs till Torontos första BIA 1970.

Under det första året röstade Bloor West Village medlemmarna själva på en budget på 47 500 dollar och pengarna användes huvudsakligen till fysiska förbättringar i stadsdelen. Omvandlingen var dramatisk.

I USA var New Orleans först att skapa en liknande lokal organisation 1975 och i Storbritannien (först i Europa) infördes lagstiftningen för BIDs vid årsskiftet 2004-05.

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se 

BID-lagen bygger på en demokratisk omröstning – precis som i Sveriges riksdag

Publicerat av



Manchester BID bjuder in medlemmarna för att forma nästa affärsplan (2023-28)
I Sverige finns en oro över att en eventuell BID-lagstiftning skulle medföra tvingande åtgärder och det är kanske därför dags för ett förtydligande kring det. Den internationella BID-lagstiftningen varierar mellan olika länder. Storbritannien har exempelvis ett större inflytande från stat och kommun jämfört med i USA. Gemensamt för den internationella BID-lagstiftningen är att den bygger på en demokratisk process, precis som i valet av politiska partier till Sveriges riksdag, utifrån en gemensamt framtagen affärsplan under en bestämd period ( Storbritannien 5 år ) .

Under de senaste tio åren har Manchester BID arbetat nära sina medlemmar för att leverera evenemang, marknadsföra stadskärnan och göra Manchester till en av de mest levande, attraktiva och motståndskraftiga stadskärnorna i Storbritannien. Nu blickar Manchester BID framåt mot de kommande fem åren. I december kommer deras BID att gå till en juridisk omröstning för den tredje mandatperioden för att fortsätta deras viktiga arbete.

Läs mer om arbetet i Manchester och deras kommande omröstning!

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se

BID-lagen en bidragande driver: Grönt ljus för cyklister och gående i Midtown redan 2009

Publicerat av

Upprustningen av Avenyn i Göteborg har diskuterats under 10 år i stan men vi som bor i Göteborg har endast sett en ny arkitekttävling för gestaltningen av gatan som ett resultat av diskussionerna. Hur ser det i andra delar av världen? Vad kan vi i Sverige lära oss av t ex BID-lagstiftningen i NYC? Vilka effekter och resultat har BID-lagstiftningen givit skattebetalarna i NYC under samma tidsperiod som Avenyns utveckling diskuterats i Göteborg?

Det blev grönt ljus för utvecklingen av Midtown med cykelstråk och nya platsbildningar 2009. Nu börjar förståelsen om minskad biltrafik och ökade satsningar på attraktiva rum mellan husen och cykeltrafik landa även i Sverige. Frågan är bara om vi i Sverige verkligen har rätt verktyg för att förverkliga de stora investeringarna och ekonomi till förvaltningen av miljöerna över tid? I NYC har nämligen BID-lagstiftningen varit en avgörande driver för revitalseringen av Midtown på Manhattan.

Green Light for Midtown är initiativet i NYC som skapade bättre luft, mindre trängsel och ökad säkerhet på stadens gator och torg. Green Light for Midtown började implementeras under slutet av maj 2009, efter att borgmästare Bloombergs tillkännagivande av projektet i februari 2009. Arbetet skapade nya gångstråk i områden på Broadway och på Times Square (47:e till 42:a gatan) och Herald Square (35:e till 33:e gatan). Omfattande säkerhetsförbättringar gjordes också utmed Broadway-stråket mellan Columbus Circle och Madison Square.

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se 

Business Improvement Districts – nyckelspelare i revitaliseringen av Downtown LA

Publicerat av

Downtown Los Angeles utvecklas med nya bostäder i gamla kontors- och affärsbyggnader. Nancy Nigrosh, boende i Eastern Columbia Building , pratar om en levande blandstad med grannar som svenska Acne Studios.


Downtown Center Business Improvement District är centrala Los Angeles största BID. Tillsammans med övriga centrala BIDs arbetar de för att Downtown LA skall fortsätta att utvecklas till en attraktiv miljö för business, kultur och boende. 

London BIDs: New West End Company – Bond Street, Oxford Street och Regent Street

Publicerat av

Storbritannien var först ut med BIDs i Europa
Londons största BID heter New West End Company och utvecklar Bond Street, Oxford Street och Regent Street. I Storbritannien var Tony Blair en av de drivande krafterna bakom etableringen av BIDs och BID-lagstiftningen infördes vid årsskiftet 2004-05. Planeringsarbete och pilotprojekt hade pågått sedan början av 2000-talet, och lagstiftningen i England blev klar i september 2004. Behovet av förbättringar i den offentliga miljön var en viktig anledning. BIDs, engelsk modell, har fått en något annorlunda framtoning än i USA, med större inflytande från stat och kommun.

Varför BIDs i Storbritannien?
Storbritanniens BID-lagstiftning syftar till:
•  att uppmuntra samverkan mellan det lokala näringslivet, fastighetsbolag och offentliga verksamheter
•  att uppmuntra till investeringar i offentliga miljöer
•  att offentliga miljöer kännetecknas av “liveability”
•  att skapa och bibehålla hållbara “communities”
•  att medborgare och näringsliv skall kunna påverka den urbana miljön, och, i och med detta, den enskilde individens livskvalitet.

New West End Company
www.newwestend.com

Gabriella Wulff och Gunilla Grahn-Hinnfors snackar innerstadens utmaningar och möjligheter

Publicerat av

Färre butiker och en växande e-handel – hur kommer det kommersiella utbudet i centrala Göteborg att förändras som en konsekvens av ökad näthandel och pandemin? Konsumtionsforskaren Gabriella Wulff på CFK/Gothenburg Research Institute och Gunilla Grahn-Hinnfors från Västsvenska Handelskammaren tar en promenad innanför vallgraven för att prata om centrala stadens framtida utmaningar och möjligheter.

Repris: Mänskliga upplevelser sätter Garment District i nytt ljus

Publicerat av

Vad händer när bilgatan ersätts och utvecklas till en delad mötesplats och yta för verksamheter?


Den kanadensiska studion Lateral Office  installerade 12 stora gungor som lyser upp och skapar nya ljud på gatorna i New York Citys Garment District.

Matt Clark från United Visual Artists, förklarar hur hans installation vid MINI:s kreativa arbetsyta A / D / O i Brooklyn återspeglar mänskliga upplevelser av staden. 

Repris: BID-lag och nystartszoner – möjligheter som tar tag i stadsdelstorgets utmaningar

Publicerat av

Lyktan

Nyrestaurerade Lyktan skulle kunna bli en perfekt samlingspunkt för uppstarten av ett BID i Kortedala i Göteborg.

Hur skulle  ABC-staden 3.0 kunna se ut? Hösten 2017 kom en motion i riksdagen om en svensk BID-lagstiftning, GT:s och GP:s ledarsidor har tidigare uppmanat till försök av nystartszoner i Göteborg. Arbete, bostad och centrumanläggning i samma stadsdel var den så kallade ABC-stadens motto. Först ut var Vällingby utanför Stockholm. Stadsdelarna var indelade i så kallade grannskapsenheter med centrumanläggningar, stadsdelstorg och mindre butiker in på husknuten. Privatbilismens snabba utveckling samt handelns expansion mot större enheter och självbetjäning medförde tyvärr att ABC-tankarna dog sotdöden.

Projektekonomin måste utvecklas och förbättras till hållbara lösningar över tid. Vi ser i dag stora utmaningar med utanförskap och brottslighet i många av våra förortsområden. Med inspiration från Frankrike föreslogs därför nystartszoner för bättre sysselsättning och ökad trygghet i stadsdelarna. Tanken var att nystartszonerna skulle ha lägre avgifter för arbetsgivare som anställde boende i närområdet. Att bryta den negativa spiralen av arbetslöshet i stadsdelarna är viktigt och det gäller att gå från utredningar och tillfälliga projekt till hållbara förbättringar. BID-lagstiftning och nystartszoner skulle kunna bli en spännande möjlighet.  Låt lokala samverkansorganisationer utveckla och förvalta stadsdelarna med arbete, bostäder och service utifrån dagens behov!

Motion 2017/18:363: BID – Business Improvement Districts
Vällingby var Sveriges första ABC-stad.

London BIDs: Camden Town Unlimited BID kör coworking space med plats för events och utställningar

Publicerat av

Collective drivs av Camden Town Unlimited  som är ett BID i London. Utställningslokaler, co-working och pop-up-lokaler har blivit viktiga redskap i positioneringen av stadsdelar och miljöer.