Följ gärna vår omvärldsbevakning från nyhetsbrevet Platsutvecklaren samt via tweets på X och här på vår blogg BIDs in Sweden .
Platsutvecklaren – platsutveckling omvärldsbevakning från Platsutveckling Think Tank
Kategoriarkiv: Stadsutveckling
Integrationsförslaget: Lundbybadet som framtidens centralbad och tågstationen “Göteborg Norra” på Nya Backaplan – intervju i Hela Hisingen
I vår vision bör Hisingens framtida stadsplanering bygga på Business Improvement Districts (BID) som grundidé tillsammans med integration, kulturvärden, väl genomtänkt arkitektur, natur och hållbar bostadsutveckling som attraktionskraft. Läs Intervjun i helahisngen.se !
Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se
Urban Splash – 20 år av banbrytande fastighetsutveckling
Går det att se möjligheter där andra ser problem? Urban Splash är den banbrytande fastighetsutvecklaren som med platsens historia och arkitekturen i centrum utvecklar attraktiva livsmiljöer i världsklass.
RetroFirst och Krama byggnaden – klimatkampanjer som uppmanar till regenerativ platsutveckling i Storbritannien och i Sverige
Regenerativ utveckling är nästa nivå i klimatarbetet – det handlar om att restaurera, återskapa och reparera, samt om att gå från linjära modeller till cirkulära.
Rivningar är inte bara ett miljöproblem. Rivningar är ofta oönskade av allmänheten och boende i närmiljön. Enligt Anne Power, professor emeritus vid London School of Economics, är rivning både kostsamt och impopulärt. Ombyggnader av befintliga byggnader är å andra sidan mindre kontroversiellt, dvs att bevara och förbättra befintliga platser och stadsdelar.
För att stimulera till återanvändning föreslår chefredaktören för den brittiska arkitekturtidskriften, The Journal of Architecture, momssänkning på arbetskostnader vid renovering och restaurering.
Vi har tidigare skrivit om att Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar genom att uppmuntra till köp av tjänster. Det skulle kunna ske genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion. Nya insikter om klimathotet kräver reformer och politisk handlingskraft, samtidigt som vi som medborgare också har ett ansvar att agera cirkulärt i vår vardag. I Sverige bildar den ideella kampanjen Krama byggnaden opinion kring detta:
”Bygg- och fastighetsbranschen är en bransch som står för 40% av allt avfall i Sverige och 21% av alla Sveriges nationella växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket). Avfall som egentligen är ovärderliga resurser och utsläpp som motsvarar de 21% som forskare vid Uppsala universitet menar att vi behöver sänka utsläppen med enbart i år (2022). I en framtid med höjda materialpriser, resursbrist och ett osäkert världsläge så måste befintliga byggnader värderas högre och bevaras så långt det går. Därför måste vi sträva efter att de ska stå i flera hundra år, inte bara i 30-50 år som tyvärr är fallet alltför ofta idag.” Krama byggnaden
Den brittiska kampanjen RetroFirst och den svenska kampanjen Krama byggnaden, är två goda exempel på hur aktörer inom de kreativa näringarna arbetar tillsammans för att bilda opinion och för regenerativ platsutveckling!
Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se
Tänk globalt – agera lokalt: Dan Biederman är BID-gurun som lyfte byggnadsminnet Bryant Park i New York
”First, you have to be in an area where there’s some concentration of real estate and where the commercial [interests] care about the neighborhood. Bryant Park could still be done in another borough, but it would be harder.” Bryant Park Corp. President Dan Biederman
Tänk globalt – agera lokalt
New York City formade sitt första BID 1984. Idag finns 76 stycken. Modedistriktet Meatpacking District, Times Square, 125th Street i Harlem, Grand Central Partnership och Bryant Park är några exempel. Den lyckade satsningen på att revitalisera stadsmiljöer genom BID har gjort staden till en förebild för modellen i hela världen.
Samtal med Daniel Biederman om arbetet med BIDs som Grand Central Partnership, 34th Street Partnership, Chelsea Improvement Company och Bryant Park Corporation.
”Public park, meet private partnership”
Bryant Park i New York är kanske det främsta exemplet på hur BID-modellen även används för att lyfta nergångna stadsparker. Narkotikamissbruk och kriminalitet präglade Bryant Park i slutet av 1980-talet. Närliggande affärsverksamheter tynade bort och fastighetsbeståndet förföll. 1992 formades ett BID för parkens upprustning med ökade fastighetsvärden och stärkt handel i den omgivande bebyggelsen som resultat.
BIDs är en framgångsrik och väl beprövad OPS-lösning
BIDs är en framgångsrik och väl beprövad OPS-lösning för utveckling och förvaltning av stadsmiljöer. BID ger sådan service som kommuner förväntas ge men inte förmår, och öppnar möjligheten för privata aktörer att tillsammans med det offentliga ta initiativ till tillväxt under devisen ”building a better place for business by investing in neighbourhoods”. En BID-lagstiftning formulerades i Kanada på 60-talet och tillämpas alltmer i övriga världen – i Europa främst i Storbritannien, Skottland och Tyskland. I New York City är BID-lagstiftningen en viktig driver sedan 30 år tillbaka. En svensk version är nu varmt välkommen!
God jul & Gott nytt år
Disney klippte bort vissa scener ur Kalles jul. Anledningen var att sekvenserna ansågs spegla stereotypa bilder. Källa: SvD
Är du svart eller vit? Är du för eller emot? Är du Yimby eller Nimby? Borde vi sträva efter en demokratisk stadsutveckling som ger utrymme för alla röster att höras? Uppskattar du modernism eller klassisk arkitektur? Vill du generera uppmärksamhet genom provokation eller strävar du efter att bygga långsiktiga relationer och samarbete genom dialog och ömsesidig respekt för olika åsikter?
Vem har egentligen mandat att påverka den slutliga utformningen av byggprojekt? Och vilka äger tolkningsföreträdet i dagens polariserade debatt? Kanske är det dags att ställa högre krav på våra beslutsfattare och opinionsbildare?
Förhoppningsvis blir 2024 ett år som präglas av en mer nyanserad diskussion, där fler röster än onyanserade budskap får komma till tals. Det är hög tid att kräva en ökad eftertanke och ansvarstagande från dem som formar vår stadsutveckling.
Allt gott och väl mött 2024!
Platsutveckling Think Tank är vårt initiativ för att starta en öppen dialog om sambandet mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling. Vi grundade tankesmedjan i januari 2022, och den fungerar som en politiskt oberoende och kostnadsfri digital plattform där alla är välkomna att delta i diskussionen.
Vi hoppas att Platsutveckling Think Tank blir en plattform där människor kan inspireras, utbyta idéer och gemensamt bidra till en hållbar och livskraftig utveckling av platser. Vi ser fram emot att höra dina tankar och erfarenheter under våra träffar med Platsutveckling Think-Tank.
Hisingen kastar loss: Farväl Örgryte – nu sätter vi kurs mot Wendelstrand via Park Hill
Det är intressant att reflektera över planerna för Backaplan och dra lärdom av hur höjden på byggnader påverkar stadens karaktär och den mänskliga skalan. En jämförelse med Frankrike, specifikt Parisregionen som Göteborgs stad har som förebild för Biskopsgården-Länsmansgården, visar att man där begränsar höjden på byggnader för att bevara stadens estetik och den mänskliga skalan. Trots att Parisregionen är en av Europas mest framstående och pulserande områden, tillåter man inte byggnader av samma höjd som de som planeras för Backaplan.
Backaplan förtjänar en mänsklig skala
Frågan som uppkommer är varför det är nödvändigt att bygga så höga hus på Backaplan? Är syftet att maximera ekonomisk vinst, där kommunen och fastighetsbolag samarbetar för att optimera sina intäkter? Eller bör fokus snarare ligga på att skapa en stadsmiljö som främjar människors välbefinnande och livskvalitet?
Avvägning mellan att vinstmaximera och att bygga för stadens invånare
Det är en avvägning mellan att vinstmaximera och att bygga för stadens invånare. En balans mellan ekonomiska intressen och bevarandet av stadens charm och mänskliga dimension är nödvändig. Att dra lärdom av andra städer, som Paris, kan ge insikter om hur man skapar en hållbar och trivsam stadsmiljö utan att offra estetik och den mänskliga skalan.
Strategier för att revitalisera områden
I Göteborgs stadsutveckling diskuteras just nu begreppet ”turnaround” flitigt. Det handlar om strategier för att revitalisera områden som har stött på nedgång, förslumning eller andra utmaningar. Målet är att göra platsen mer livskraftig, attraktiv och hållbar genom initiativ och förändringar. En het diskussion kretsar kring Göteborgs föreslagna trädgårdsstad i Biskopsgården, där kritiken riktar sig mot stadsplanens kopiering av stilar från andra trädgårdsstäder utan tillräcklig betoning på den unika kulturhistorien och arkitekturen i Biskopsgården och Länsmansgården.
Organiskt böljande kvartersstrukturer med ljusa, grönskande platsbildningar
Kritiken mot förorterna fokuserar på deras överväldigande skala och monotona, rätvinkliga strukturer. Långt före förorternas byggande och dess efterföljande kritik, kritiserade den österrikiske arkitekten Camillo Sitte staden Paris för dess snörräta rutnätsplan med liknande argument: Monotont, repetitivt och prefabricerat. Albert Lilienberg, stadsbyggnadschef i Göteborg 1907–27 var influerad av österrikarens idéer om en variationsrik stadsupplevelse i arbetet med de stadsdelar som vi är mest stolta över i Göteborg i dag: Bagaregården, Brämaregården, Landala egnahem, Kungsladugård, Kålltorp, Änggården och Örgryte. Gemensamt för dem är organiskt böljande kvartersstrukturer med ljusa, grönskande platsbildningar och högst fem våningar.
Park Hill i Sheffield
Frågan om det går att omforma förorter associerade med förfall och otrygghet är komplex. Urban Splash’s arbete med Park Hill i Sheffield kan ses som en positiv framgångssaga. Park Hill är ett bostadsområde i Sheffield som byggdes mellan 1957 och 1961. Området blev ”K-märkt” år 1998 och erhöll en klass två-listning enligt det brittiska systemet för att bevara kulturarvet. Efter en lång period av vanvård, och ökande förfall genomgick bostadsområdet en omvandling tack vare fastighetsutvecklarna Urban Splash. För att vitalisera området och göra det levande dygnet runt satsafe Urban Splash medvetet på att skapa attraktiva kommersiella utrymmen för kontor och nöjesliv.
Revitaliseringen kräver en holistisk strategi
Biskopsgården-Länsmansgården, med sin befolkning på 30 000 invånare, står inför behovet av en omfattande uppgradering och förnyelse. Liknande en behovspyramid, där grunden utgörs av det är rent, välvårdat och tryggt, kräver revitaliseringen en holistisk strategi. I den kontexten blir begreppet regenerativ design centralt, det bygger på eller efterliknar naturliga processer i ekosystemet för att skapa motståndskraftiga och hållbara miljöer. Målet är att integrera samhällets behov på ett harmoniskt sätt med naturens egna kretslopp.
Gröna innovationer och grön teknik
Förnyelsen handlar till stor del om gröna innovationer och grön teknik. Genom att använda de verktygen kan stadsdelarna inte bara uppgraderas utan också omvandlas till moderna och hållbara förorter. Det innebär att man strävar efter att skapa samhällen som inte bara möter dagens behov utan även säkerställer en långsiktig harmoni mellan människa och natur.
Förtätning med trähusbebyggelse och trädgårdsstadsidealen är intressant
Satsningen på förtätning med trähusbebyggelse är intressant, och trädgårdsstadsidealen är relevanta. Frågan är om lösningen är kopior av hus i Örgryte och Kungsladugård? Varför kan inte Biskopsgården-Länsmansgården utvecklas som Wendelstrand i Härryda kommun? Det skulle innebära en anpassad och respektfull förnyelse av stadsdelarna utifrån dess specifika arkitekturhistoriska och kulturhistoriska värden.
Vier Brillen and Akademiska kören at the spring concert 2016.
Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se
Demolition=Wasteful; Reuse=Green: Dumbo BID
Down Under Manhattan Bridge Overpass – Dumbo – är en del av Brooklyn i New York. Området ligger utmed East River och kännetecknas av dess industri- och lagerbyggnader från slutet av 1800-talet och början 1900-talet. Under sent 1900-tal köptes Dumbo av fastighetsutvecklaren David Walentas och hans företag Two Trees Management. Området blev samtidigt känt för tekniska startups och som Brooklyn’s dyraste stadsdel. I dag drivs området som ett Business Improvement District – www.dumbo.is –
Bryt segregationen i Göteborg – utveckla Lundbybadet till stans nya centralbad och bevara Valhallabadet
Valhallabadet kan revitaliseras och återuppstå som en vacker anläggning för vardagsmotion i centrala Göteborg.
Göteborgs stad skulle behöva intensifiera ansträngningarna för att motverka segregation och skapa en sammanhängande älvstad genom att fördela offentliga investeringar över hela staden. Det är nödvändigt att offentliga investeringar sprids ut i hela staden, och inte koncentreras längs Västlänkens sträckning. Lundby är den snabbast växande stadsdelen i staden, med Nordens högsta byggnad, och Hisingen har lika många invånare som ett Uppsala. Därför är det hög tid för att utöka de offentliga investeringarna på Hisingen och i området kring Lundbybadet.
Simning är en fantastisk sport med få skaderisker och relativt låga kostnader för utövaren. Det krävs endast en baddräkt eller ett par badbyxor för att ta det första simtaget. Tyvärr råder det en betydande brist på simhallar och tillgängliga simtider för medlemmarna i simklubbarna. Valhallabadet förtjänar att restaureras, och Lundbybadet bör utvecklas till Göteborgs nya centralbad.
Bygg blandstad på riktigt
För att skapa en verklig blandstad i Göteborg borde det mycket omtyckta och välbesökta Valhallabadet i centrala Göteborg bevaras istället för att rivas. Beslutsfattarna och näringslivet i Göteborg borde engagera sig i att skapa en verklig blandstad. Att bevara Valhallabadet skulle utgöra ett steg i rätt riktning för att förverkliga ambitionerna om en blandstad. Dessutom saknar centrala Göteborg lokala idrottsanläggningar för vardagsmotion och vardagsidrott. Att bevara Valhallabadet är därför av stor vikt ur ett socialt perspektiv.
Valhallabadets ursprungliga simhall från 1956. Foto: Sanja Peter, Göteborgs stadsmuseum.
Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg
Valhallabadet är inte vilket badhus som helst, det är en kulturhistorisk kronjuvel som är utpekad i Göteborgs stads bevarandeprogram. Coronapandemin innebar nya insikter om klimathotet och att framtiden handlar om att laga, återbruka och återvinna det befintliga i mycket större omfattning. Även ambitionerna i Agenda 2030 och i Parisavtalet är högt ställda och det gäller därför för Göteborgs stad att ansvar gentemot sin omvärld och visa vad staden gör i praktiken för att minska klimatavtrycket!
Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se
Om kulturmiljövårdens arbete i Minneapolis-Saint Paul, USA.
Park Hills renässans – härliga bostäder, schyssta kontor och skönt krogliv
Går det att ompositionera förorter som förknippas med förfall, otrygghet, hög kriminalitet och gängvåld? Urbans Splash arbete med Park Hill i Sheffield är en grymt bra förebild.
Park Hill är ett bostadsområde i Sheffield som byggdes under åren 1957 och 1961. Bostadsområdet blev ”K-märkt” 1998 och fick en klass två listning enligt det brittiska systemet för att skydda kulturarvet. Efter en lång period av vanvård, förslumning och förfall utvecklas bostadsområdet i dag genom fastighetsutvecklarna Urban Splash. För att skapa liv i bostadsområdet, under dygnets alla timmar, arbetas det mycket medvetet från Urban Splash med att också skapa attraktiva kommersiella lokaler för kontor och krogliv.
Att få in kommersiella lokaler för kontor och verksamheter har varit en viktig pusselbit i förnyelsen av Park Hill.
Vilket äventyr. Tom Bloxham berättar om Urban Splashs resa med Park Hill.