Tom Gilmore, en framstående fastighetsutvecklare och entreprenör, har varit en drivande kraft bakom revitaliseringen av Los Angeles historiska kärna, särskilt inom Historic Core BID-området. Gilmore är välkänd för sitt engagemang för att omvandla historiska byggnader och områden till levande, blandstadsstadsdelar med bostäder, kontor, butiker och restauranger.
Genom åren har Gilmore spelat en central roll i renoveringen av flera betydande byggnader inom Historic Core-området, bland annat Continental Building tillsammans med byggnaderna i Old Bank District, vilka varit viktiga projekt för att återuppliva de centrala delarna av Los Angeles.
Continental Building, en imponerande skyskrapa byggd 1903, stod en gång som en symbol för Los Angeles. Men efter att ha förfallit under åren behövde den en betydande renovering. Under 1990-talet tog Gilmore och hans partner Jerri Perrone över Continental Building och genomförde en omfattande renovering och omvandling. Resultatet blev en blandad användning av bostäder, kontor och kommersiella utrymmen, vilket kickstartade revitaliseringen av Downtown Los Angeles och Historic Core-området.
Old Bank District, ett historiskt kvarter i Downtown Los Angeles, är ett annat exempel på Gilmore och hans partners arbete. Genom att renovera gamla bankbyggnader och bevara den tidstypiska arkitekturen har de omvandlat området till ett blomstrande blandstadsmiljö med bostäder, kontor och en livlig mix av butiker och restauranger.
Genom sitt samarbete med Historic Core BID och andra lokala intressenter har Gilmore bidragit till att främja utvecklingen och bevarandet av området. Hans arbete har lockat uppmärksamhet och investeringar till Historic Core, vilket har bidragit till att återuppliva och förnya de historiska delarna av centrala Los Angeles.
Tom Gilmore och hans partners har spelat en avgörande roll i omvandlingen av både Continental Building och Old Bank District. Deras arbete har inte bara bevarat den historiska arkitekturen utan också skapat levande stadsmiljöer och ekonomisk tillväxt i området, vilket har gjort Historic Core BID till en attraktiv och säker miljö för invånare, besökare och affärsverksamheter.
Benjamin Ingrosso och Silvana Imam – Tänd alla ljus.
Återstarten efter COVID-19 gav oss en möjlighet att omvärdera och omforma vårt samhälle, och det är viktigt att vi tar med oss dessa nya insikter om klimathotet. En ny inriktning mot ett fossilfritt samhälle kräver inte bara medvetenhet utan också konkreta åtgärder, och ekonomiska reformer spelar en central roll.
I Paris har borgmästare Anne Hidalgo introducerat konceptet ”15-minutersstaden,” där människan står i centrum och viktiga resurser som jobb, skolor, grönområden och shopping finns inom 15 minuters cykelavstånd från hemmet. Det här konceptet kan vara inspirerande för Sverige och kan kombineras med näringspolitiska reformer, såsom en svensk BID-lagstiftning, för att främja lokal utveckling.
Den cirkulära ekonomin blir alltmer aptitlig, och Sverige bör ta den på allvar. Genom att uppmuntra köp av tjänster istället för nya produkter och genom grön skatteväxling, som kan inkludera avskaffad moms på tjänster och höjda skatter på nyproduktion av varor, kan vi främja hållbara konsumtionsmönster. Digitaliseringen kan skapa förändringar i köpbeteenden och leda till butiksdöd och tomma stadskärnor, men den cirkulära ekonomin kan vara svaret på dessa utmaningar. Genom ökad efterfrågan på tjänster kan traditionella yrkesgrupper som skräddare, skomakare, och andra hantverkare få en renässans och bidra till hållbar platsutveckling.
Fossilfritt, lokalt och cirkulärt blir därmed nyckelorden för framtiden. Att göra konkreta satsningar inom dessa områden är ett självklart steg i rätt riktning. En BID-lagstiftning kan vara en betydande lösning för att underlätta och påskynda övergången mot en hållbar framtid. Likt det snabba framtagandet av vaccin mot Covid-19 visar, kräver förändringen förberedelse, proaktivitet och samarbete inom olika sektorer. Vi har möjligheten att skapa en ljusare och mer hållbar framtid, men det kommer inte att ske av sig självt – det kräver engagemang och handling från oss alla.
Efter över ett års dedikerat arbete är Visit Värmland glada att kunna presentera Värmlands besöksnäringsstrategi för åren 2023-2030. Den här nya strategin representerar en ambitiös plan som kommer att guida alla aktörer som arbetar för att främja besöksnäringen mot att skapa ett mer attraktivt och hållbart Värmland.
Strategin är resultatet av en omfattande och inkluderande process, där olika perspektiv och erfarenheter har integrerats för att skapa en holistisk vision för regionens besöksnäring. Visit Värmland har strävat efter att skapa en strategi som inte bara fokuserar på att locka besökare, utan också på att utveckla en långsiktig och hållbar turism som gynnar både samhället och miljön.
En central del av strategin är att skapa en balans mellan att öka besöksnäringens attraktionskraft och samtidigt bevara och främja Värmlands natur- och kulturarv. Hållbarhet är en nyckelfaktor, och strategin inkluderar initiativ för att minimera negativa påverkningar på miljön, främja lokal ekonomisk tillväxt och involvera lokalsamhället i besöksnäringens utveckling.
Värmlands besöksnäringsstrategi är avsedd att fungera som en vägledning för både offentliga och privata aktörer som är engagerade i att forma Värmlands framtid som en attraktiv destination. Genom att förena krafterna och arbeta i enlighet med strategin är målsättningen att besöksnäringen i Värmland skall blomstra på ett sätt som gynnar alla parter.
Helena Holmberg från Socialförvaltningen Nordost, Göteborg stad, Lena Dalerup från Innerstaden Göteborg och Pernilla Hallberg från Bid Kville/Fastighetsägare Centrala Hisingen och Bergsjön 2031 bjuder in till en nationell kunskaps- och nätverksdag för stads- och platsutveckling genom bid/platssamverkan.
Evenemanget äger rum den 8:e februari klockan 10.00-17.15 i Medborgarhuset, Gamlestaden, Göteborg. Dagen vänder sig till alla som är involverade i stads- och platsutveckling med bid/platssamverkan som verktyg, inklusive verksamhetsledare, fastighetsaktörer, kommunrepresentanter, andra myndigheter, branschorganisationer, forskare, experter, konsulter och akademiker.
Går det att se möjligheter där andra ser problem? Urban Splash är den banbrytande fastighetsutvecklaren som med platsens historia och arkitekturen i centrum utvecklar attraktiva livsmiljöer i världsklass.
Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och The Main Street Approach. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. The Main Street Approach är utformad av stiftelsen The National Trust for Historic Preservation, som 1980 bildade dotterorganisationen Main Street America för att administrera modellen. Idag tillämpas den för platsutveckling av 16 000 kulturmiljöer i hela USA. Modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer.
Platsvarumärke med grafisk profil och logotype.
Alla platser har en särart Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas.
The Main Street Approach är en strategi The Main Street Approach är en strategi som utvecklades av National Trust for Historic Preservation under 1980-talet i USA för att bevara och återuppliva stadskärnor och huvudgator i småstäder och stadsdelar. Målet med modellen är att främja ekonomisk tillväxt, bevara kulturarvet (traditioner, seder, bruk, byggnader, bebyggelsemiljöer och arkitektur) samt förbättra den övergripande livskvaliteten.
”If we are willing to invest in ourself, we are finding that others are willing to invest in the community, too.” ~ Kelvin Perry, Project Manager at City of Danville
Samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område I grova drag innebär The Main Street Approach en mellan olika intressenter formaliserad samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område via ett till lokala förutsättningar anpassningsbart ramverk med fyra, fasta grundstenar (points), kring vilka utvecklingsstrategier (transformation strategies) formuleras. De fyra grundstenarna är organisation. gestaltning, marknadsföring och ekonomisk livskraft. Förutom de fyra grundstenarna ingår i The Main Street Approach åtta vägledande principer (guiding principles), varav en är kvalitet. Kvalitet ses som en nödvändig, genomgående framgångsförutsättning.
Man tar fram en utvecklings- och affärsplan för området.
Main Street Programs Main Street Programs är organisationer och samarbetsinitiativ som arbetar enligt The Main Street Approach för att uppnå dessa mål.
Formaliserad samverkan för revitalisering av ett geografiskt avgränsat område.
Uppföljning och utvärdering Main Street America för kontinuerligt statistik över Main Street-resultaten, vilket sannolikt bidrar till att motivera intressenterna i de lokala samverkansorganisationerna till ideella insatser i den omfattningen som – särskilt initialt – förutsätts.
Revitalisering av industrihistoriska miljöer i Danville.
De fyra grundstenarna – ”The Four Point Approach”
1/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.
2/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”. Arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.
3/ ”Marknadsföring” – image och erbjudanden Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.
4/ ”Ekonomisk livskraft” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.
Åtta vägledande principer – ”The Eight Principles of Success”
1/ Satsa på bredd Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.
2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning ”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”. Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.
3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.
4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.
5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.
6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!
7/ Förändring – skeptiker kan bli troende Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.
8/ Genomföra och fullfölja För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.
The Golden Triangle BID i Washington DC arbetar med en ny utvecklingsplan för innerstaden. Städer över hela världen kämpar för att göra om sig själva i kölvattnet av pandemins nya regler för att arbeta på distans. Stora och små städer har mindre traditionell pendeltrafik och behöver hitta nya sätt att engagera och locka människor till sin kärna. Nyligen samlades mer än 100 urbanister och ledare i Washington DC för att brainstorma kreativa sätt att föreställa sig Downtown DC: s framtid. Ta en titt på förslagen från workshopen här!
I en nyligen publicerad ledare i GP riktar Karin Pihl kritik mot det ökande antalet obehöriga lärare med humanistisk bakgrund som verkar som lärare i den svenska skolan. Varför en sådan raljerande ton mot humaniora och humanistisk kompetens Karin Pihl? Kanske är bristen på humaniora och humanistisk kunskap en bidragande orsak till dagens globala konflikter? Istället för att begränsa möjligheterna för humanister att delta i skolvärlden skulle det vara konstruktivt med en satsning. Sverige borde istället investera i kompletterande pedagogiska utbildningar (KPU-utbildningar) för de med en befintlig universitetsexamen, det skulle kunna optimera den redan befintliga humanistiska kompetensen i svensk skola! #skolpolitik #humaniora #kulturarv
Silvana Imam – Tänd Alla Ljus (live at Sideways 2018).
Skådespelaren och sångaren Per Myrberg avled den 28:e december 2023 i Stockholm. Han var son till stadsarkitekten Nils Myrberg och sångerskan Eva-Lisa Lennartsson.
Myrbergs tidiga ambitioner riktades mot att bli jazzmusiker, men hans öde ledde honom till Dramatens elevskola, där han antogs 1955 och examinerades 1957. Per Myrberg var en skicklig och mångsidig skådespelare och artist. Utöver sina teaterengagemang gjorde han sig också kän dsom sångare och låg på toppen av Svensktoppen under åren 1964–1965. Han placerades på förstaplatsen i fyrtio veckor med sin sång ”34:an”.
”Denna kåk har varit våran uti många herrans år, Denna kåk har varit vår och det har nog satt sina spår. Denna kåk den har hängt i och den har stått i vått och torrt, men nu är det slut på det, för nu ska 34:an bort.”
Göteborgs stad skulle behöva intensifiera ansträngningarna för att motverka segregation och skapa en sammanhängande älvstad genom att fördela offentliga investeringar över hela staden. Det är nödvändigt att offentliga investeringar sprids ut i hela staden, och inte koncentreras längs Västlänkens sträckning. Lundby är den snabbast växande stadsdelen i staden, med Nordens högsta byggnad, och Hisingen har lika många invånare som ett Uppsala. Därför är det hög tid för att utöka de offentliga investeringarna på Hisingen och i området kring Lundbybadet.
Simning är en fantastisk sport med få skaderisker och relativt låga kostnader för utövaren. Det krävs endast en baddräkt eller ett par badbyxor för att ta det första simtaget. Tyvärr råder det en stor brist på simhallar och tillgängliga simtider för medlemmarna i simklubbarna. Valhallabadet ses av många i Göteborg som en viktig del av stadens kulturarv och gemenskap. Bevarandet av sådana platser är avgörande för stadens identitet och välbefinnande. För att skapa en verklig blandstad i Göteborg borde det mycket omtyckta och välbesökta Valhallabadet i centrala Göteborg bevaras istället för att rivas. Valhallabadet förtjänar att restaureras, och Lundbybadet bör utvecklas till Göteborgs nya centralbad.
I Göteborgs stadsutveckling diskuteras just nu begreppet ”turnaround” flitigt. Det handlar om strategier för att revitalisera områden som har stött på nedgång, förslumning eller andra utmaningar. Målet är att göra platsen mer livskraftig, attraktiv och hållbar genom initiativ och förändringar. En het diskussion kretsar kring Göteborgs föreslagna trädgårdsstad i Biskopsgården, där kritiken riktar sig mot stadsplanens kopiering av stilar från andra trädgårdsstäder utan tillräcklig betoning på den unika kulturhistorien och arkitekturen i Biskopsgården och Länsmansgården.
Göteborgs arenautveckling har varit föremål för debatt, speciellt med kritik kring beslutet att riva Valhallbadet samtidigt som Nya Gamla Ullevi och Bravida Arena betraktades som föråldrade vid invigningen. En framstående brist är Göteborgs avsaknad av moderna arenor med ett tak som kan öppnas och stängas, vilket sätter staden i kontrast till Stockholm.
Utvecklingen av arenor i Stockholm och Göteborg speglar olika strategier och beslut inom stadernas förvaltning och stadsplanering. I Stockholm har man satsat på att bygga moderna arenor som Friends Arena och Tele 2 Arena, medan Göteborg har valt att bevara Nya Ullevi och byggt två nya arenor, Nya Gamla Ullevi och Bravida Arena. Tyvärr har de två sistnämnda arenorna kritiserats för att vara föråldrade redan vid invigningen. Hur kunde detta hända?
Under arenautveckling är det nödvändigt att integrera invånarnas synpunkter för att säkerställa att förändringar respekterar gemenskapens behov och värderingar. Detta blir en del av en bredare diskussion om hur Göteborg kan utvecklas och kombinera bevarande av kulturarv med modernisering för en hållbar stadsmiljö.
Jämfört med Stockholm, där moderna arenor som Friends Arena och Tele 2 Arena har blivit framstående, har Göteborg mött utmaningar med att skapa liknande framgångar och moderna arenor. Sammanfattningsvis är det viktigt att lära av tidigare misstag, involvera invånarna och integrera kulturarv i planeringsprocessen för att skapa hållbara och ändamålsenliga arenor och stadsutvecklingsprojekt. Dessutom är det nödvändigt att ange en tydlig riktning för att möta den påtagliga bristen på moderna arenor med tak, vilket skulle förbättra stadens attraktionskraft och möjliggöra evenemang året runt.
Tänd alla ljus och riv inte bort det som kan utvecklas till något fantastiskt. Låt 2024 bli året då vi bygger blandstaden Göteborg!
