SVT – Thank you for the music 

SVT:s satsning med några av Sveriges mest framträdande artister och musiker som framför ABBA:s ”Thank you for the music”. Medverkande: Miriam Bryant, Benny Andersson, Sebastian Murphy, Tommy Körberg, Sarah Klang, Darin, Felicia Takman, Victor Leksell, Seinabo Sey, Hooja, Björn Skifs, Ann-Louise Hanson, Malena Ernman, Titiyo, Daniela Rathana, Kikki Danielsson, Stor, Oskar Linnros, Lena Philipsson, John Norum, Mikkey Dee, Pelle Almqvist, Molly Sandén, José González, Siw Malmkvist, Lily Lexfors och Stockholm Studio Orchestra under ledning av Erik Arvinder.

Förslag 13020: Skanstorgshallen borde återuppstå – Göteborgsfamiljen föreslår saluhall på Skanstorget i nytt Göteborgsförslag

Skanstorget i Göteborg blev salutorg år 1896 och prydde stadens centrum med sin karaktäristiska beläggning av kullersten och gångbanor av tuktad sten. En ikonisk del av torget var den cirkelformade saluhallen som byggdes år 1898 och blev känd som ”Spottkoppen” i folkmun med sina 23 bodar.

Historiskt sett var Skanstorget ett av de mest avbildade motiven på vykort i början av 1900-talet och ansågs vara inte bara Sveriges vackraste torg utan även ett av de finaste i hela norra Europa. Att återskapa dess forna prakt skulle inte bara vara en återgivning av historien utan också ett sätt att återinföra en bit av stadens själ i dess moderna utveckling.

Men årsskiftet 1940-1941 markerade ett dramatiskt skifte när beslutet fattades att riva saluhallen. Under det följande året försvann hallen från Skanstorget, och med den försvann också en del av torgets identitet. Tage William-Olsson, stadsplanechef i Göteborg från 1943, hade en vision om att återställa Skanstorget till sin forna glans och återigen göra det till en stolt symbol för staden.

Göteborgsfamiljen skriver i förslaget att staden bjöd in göteborgarna att delta i en demokratisk process 2018 för att diskutera Skanstorgets framtid. Trots möjligheten till medborgardialog verkade det mest uppenbara alternativet att återskapa det historiska salutorget inte vara en del av den diskussionen.

I Göteborgsfamiljens Göteborgsförslag föreslås en modern tolkning av det gamla salutorgskonceptet, med färre men större lokaler som bättre passar dagens näringslivsbehov. Göteborgsfamiljen menar att med rätt mix av näringsidkare, både lokala och regionala, samt eventuellt några restauranger och kaféer, kan Skanstorget återigen bli stadens mest livfulla torg.

Runt Skansen Kronan och Skanstorget skapades 1912 Skansparken, finansierad av Charles Felix Lindbergs donationsfond. Göteborgsfamiljens förslag kan kanske också leda till en restaurering av den försummade och förfallna Skansparken, vilket skulle vara en härlig överraskning och ett mycket trevligt påskägg för göteborgarna°

Gå in och rösta på förslaget » » »

Brooklyn Bridge Park – utvecklad utifrån platsens karaktär som hamnområde

I vissa delar av världen har man valt att helt riva och återuppbygga platser och städer från grunden. I fallet med Brooklyn Bridge Park I New York har man istället strävat efter att bevara och integrera platsens industriarv som ett tidigare hamnområde.

I boken ”Brooklyn Bridge Park” delar Michael Van Valkenburgh Associates med sig av deras designprocess, där de aktivt har arbetat med den befintliga materialiteten och strukturerna längs pirerna för att väva samman platsens historia och platsspecifika värden med den nya parken. Genom att använda sig av platsens inneboende utmaningar har de skapat en vision för ett unikt offentligt utrymme. Genom att bevara strukturen av befintliga lagerlokaler och stålkonstruktioner har de använt dem på olika sätt i hela parken. Vissa av dessa strukturer fungerar nu som armaturer för belysning, medan andra har omvandlats till för att skapa platser med skugga.

En av de mest imponerande bevarade strukturerna är en sportpaviljong som designats av arkitekten Maryann Thompson, där den ursprungliga skjulstrukturen har integrerats med ett nyskapande tak. Michael Van Valkenburgh är grundaren av Michael Van Valkenburgh Associates, ett företag inom landskapsarkitektur som har skapat prisbelönta parker, stadsmiljöer och campuslandskap över hela Nordamerika.

Läs mer »»»

High Streets Heritage Action Zones

Den brittiska regeringen har under 2021-2024 satsat 95 miljoner pund i High Streets Heritage Action Zone-programmet via Historic England.

Programmet har arbetat med 67 High Streets runt om i England genom att kombinera investeringar i byggnader och butiksfasader med samhällsengagemang och kulturevenemang. Hittills har 571 historiska byggnader och 255 butiksfasader fått stöd för underhåll, restaureringar och återbruk. Stöder har även skapat nya förutsättningar för 30 000 kvadratmeter av vakanta kommersiella ytor runt om i England.

Läs mer » » »

Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten

Vi hade förmånen att vara gäster hos podden Beyond Our Places, som gästade Hotel Eggers i Göteborg. Gentrifiering är ett begrepp som ofta väcker starka känslor och är förknippat med negativa konsekvenser för dem som redan lever och verkar i områden som genomgår processen. Trots det observerar vi hur område efter område förändras med ökad attraktivitet och statushöjning som följd, ofta under parollen av social hållbarhet. Det väcker frågor kring hur vi kan skapa en stad där många kan leva och verka utan att drabbas av gentrifieringens konsekvenser. Dessutom är det viktigt att reflektera över hur landsbygden påverkas när allt fler välbeställda storstadsbor köper hus där.

#7 Torbjörn Lindstedt och Diana Uppman – Om gentrifieringens olika ansikten

Från ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att se fastighetsägare med resurser ta hand om förfallna hus och bevara deras kulturvärden och livslängd. Det förutsätter dock att de nya ägarna är insiktsfulla nog att involvera skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare, och att kommunala myndigheter har rätt kompetens och agerar i enlighet med plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.

Det är viktigt att beakta dessa aspekter när vi diskuterar gentrifiering och dess konsekvenser. Vi vill tacka Diana Uppman och Beyond Our Places för ett intressant och givande samtal om gentrifiering och platsutveckling. Vi ser fram emot fortsatta samtal och undersökningar inom området!

I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.