Platsutveckling Think Tank 11 – STF:s och DNT:s arbete med hållbara kulturupplevelser och ett hållbart friluftsliv


Välkommen till Platsutveckling Think Tank 11 – STF:s och DNT:s arbete med hållbara kulturupplevelser och ett hållbart friluftsliv

datum: torsdag 7 december 2023
tid: 19-20
hur: digitalt – via zoom

”Regeringens budgetnedskärningar till naturvård leder nu till att norra entrén till Skuleskogens nationalpark, vid Höga kusten, stängs i vinter. Under hösten drev STF en kampanj för att få regeringen att lägga mer pengar i budgeten för 2024. Nära 65 000 personer skrev under uppropet. Tillskottet till naturvården 2024 blev dock marginellt. Från 2,2 miljarder 2022 till 1,1 2023 och 1,2 miljarder 2024.” ur STF :s tidskrift Turist 17/11 2023

Till Platsutveckling Think Tank 11 – tors 7/12 kl 19-20 – har vi bjudit in Maria Ros Hjelm, generalsekreterare för Svenska Turistföreningen (STF), och Louise Brunborg-Næss, Rådgiver bærekraft og kulturarv för Den Norske Turistforening (DNT). Maria och Louise kommer att prata om hur de båda syskonföreningarna arbetar för att utveckla  hållbara kulturupplevelser och ett hållbart friluftsliv i Skandinavien. 

  • Maria Ros Hjelm kommer att dela insikter om STF:s arbete i Jämtland och hur de tacklar utmaningarna med överturism. Svenska Turistföreningen (STF) är en ideell förening i Sverige som främjar natur- och kulturupplevelser samt friluftsliv. STF driver vandrarhem, fjällstugor och andra boendeformer runt om i landet.
  • Louise Brunborg-Næss kommer att ge en inblick i DNT:s generella bærekraftsarbeid och hur de arbetar för att utveckla hållbara kulturupplevelser och främja ett hållbart friluftsliv. Den Norske Turistforening (DNT) är en ideell organisation i Norge som främjar friluftsliv och turism. DNT grundades år 1868 och är en av de äldsta turistföreningarna i världen.

Kan vi se naturmiljöer och kulturhistoriska miljöer som tillgångar i utvecklingen av städer, orter och platser? Vad bidrar kulturmiljö – och naturvården med i den cirkulära ekonomin och i det hållbara regenerativa samhällsbyggandet? Med Platsutveckling Think Tank önskar vi starta ett offentligt samtal kring kopplingen mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling.

Vi fokuserar på ”creative placemaking” i vår platsutveckling. Det innebär att vi använder design, arkitektur, konsthantverk, konst, kultur, byggnadsvård samt olika former av kultur- och musikevenemang för att utveckla och förbättra platser. Det kan handla om att arrangera festivaler, skapa popup-marknader eller långsiktigt skapa kluster av konst- och hantverksbaserade verksamheter, coworking spaces, restauranger samt kulturattraktioner som ateljéer, gallerier och museer.

Platsutveckling Think Tank är vårt initiativ för att starta en öppen dialog om sambandet mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling. Vi grundade tankesmedjan i januari 2022, och den fungerar som en politiskt oberoende och kostnadsfri digital plattform där alla är välkomna att delta i diskussionen.

Vi hoppas att Platsutveckling Think Tank blir en plattform där människor kan inspireras, utbyta idéer och gemensamt bidra till en hållbar och livskraftig utveckling av platser. Vi ser fram emot att höra dina tankar och erfarenheter under våra träffar med Platsutveckling Think-Tank.

Allt gott och väl mött! 

Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt,  Platsutveckling Think Tank  

Kontakt: thinktank@platsutveckling.se

Think Tank – en mer ellermindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia #kulturarv #platssamverkan #platsutveckling #platsutvecklingthinktank #agenda2030

Bryt segregationen i Göteborg – utveckla Lundbybadet till stans nya centralbad och bevara Valhallabadet



Valhallabadet kan revitaliseras och återuppstå som en vacker anläggning för vardagsmotion i centrala Göteborg.

Göteborgs stad skulle behöva intensifiera ansträngningarna för att motverka segregation och skapa en sammanhängande älvstad genom att fördela offentliga investeringar över hela staden. Det är nödvändigt att offentliga investeringar sprids ut i hela staden, och inte koncentreras längs Västlänkens sträckning. Lundby är den snabbast växande stadsdelen i staden, med Nordens högsta byggnad, och Hisingen har lika många invånare som ett Uppsala. Därför är det hög tid för att utöka de offentliga investeringarna på Hisingen och i området kring Lundbybadet.

Simning är en fantastisk sport med få skaderisker och relativt låga kostnader för utövaren. Det krävs endast en baddräkt eller ett par badbyxor för att ta det första simtaget. Tyvärr råder det en betydande brist på simhallar och tillgängliga simtider för medlemmarna i simklubbarna. Valhallabadet förtjänar att restaureras, och Lundbybadet bör utvecklas till Göteborgs nya centralbad.

Bygg blandstad på riktigt
För att skapa en verklig blandstad i Göteborg borde det mycket omtyckta och välbesökta Valhallabadet i centrala Göteborg bevaras istället för att rivas. Beslutsfattarna och näringslivet i Göteborg borde engagera sig i att skapa en verklig blandstad. Att bevara Valhallabadet skulle utgöra ett steg i rätt riktning för att förverkliga ambitionerna om en blandstad. Dessutom saknar centrala Göteborg lokala idrottsanläggningar för vardagsmotion och vardagsidrott. Att bevara Valhallabadet är därför av stor vikt ur ett socialt perspektiv.

Valhallabadets ursprungliga simhall från 1956. Foto: Sanja Peter, Göteborgs stadsmuseum.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg
Valhallabadet är inte vilket badhus som helst, det är en kulturhistorisk kronjuvel som är utpekad i Göteborgs stads bevarandeprogram. Coronapandemin innebar nya insikter om klimathotet och att framtiden handlar om att laga, återbruka och återvinna det befintliga i mycket större omfattning. Även ambitionerna i Agenda 2030 och i Parisavtalet är högt ställda och det gäller därför för Göteborgs stad att ansvar gentemot sin omvärld och visa vad staden gör i praktiken för att minska klimatavtrycket!

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se


Om kulturmiljövårdens arbete i Minneapolis-Saint Paul, USA.

Park Hills renässans – härliga bostäder, schyssta kontor och skönt krogliv

Går det att ompositionera förorter som förknippas med förfall, otrygghet, hög kriminalitet och gängvåld? Urbans Splash arbete med Park Hill i Sheffield är en grymt bra förebild. 

Park Hill är ett bostadsområde i Sheffield som byggdes under åren 1957 och 1961. Bostadsområdet blev ”K-märkt” 1998 och fick en klass två listning enligt det brittiska systemet för att skydda kulturarvet. Efter en lång period av vanvård, förslumning och förfall utvecklas bostadsområdet i dag genom fastighetsutvecklarna Urban Splash. För att skapa liv i bostadsområdet, under dygnets alla timmar, arbetas det mycket medvetet från Urban Splash med att också skapa attraktiva kommersiella lokaler för kontor och krogliv.


Att få in kommersiella lokaler för kontor och verksamheter har varit en viktig pusselbit i förnyelsen av Park Hill.

Vilket äventyr. Tom Bloxham berättar om Urban Splashs resa med Park Hill.