Är du aktiv eller passiv? Tillsammans kan vi påverka – skriv under Föreningen Fasads namninsamling för att bevara Valhallabadet



Valhallabadet kan revitaliseras och återuppstå som en vacker anläggning för vardagsmotion i centrala Göteborg.

Bygg blandstad på riktigt
Det omtyckta och välbesökta Valhallabadet i centrala Göteborg hotas av rivning. Göteborgs beslutfattare och näringsliv borde börja bygga blandstad på riktigt. Att bevara Valhallabadet skulle vara ett steg i rätt riktning i arbetet med att förverkliga blandstadsambitionerna. Centrala GBG saknar även lokala idrottsanläggningar för vardagsmotionen/vardagsidrotten. Anläggningen är därför viktig att bevara utifrån ett socialt perspektiv.

Valhallabadets ursprungliga simhall från 1956. Foto: Sanja Peter, Göteborgs stadsmuseum.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg
Valhallabadet finns även upptaget i Göteborgs stads bevarandeprogram ”Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, del I” och utgör därmed en viktig del av stadens kulturhistoriska bebyggelse.

Ta ansvar för klimathotet och minska klimatavtrycket
Återstarten efter pandemin innebär förhoppningsvis, att vi tar med oss nya insikter om klimathotet. Framtiden handlar därför om att laga, återbruka och återvinna det befintliga i mycket större omfattning. Ambitionerna i Agenda 2030 och i Parisavtalet är högt ställda och det gäller nu för Göteborgs stad att ansvar gentemot sin omvärld och visa vad man gör i praktiken för att minska klimatavtrycket!

Sammanfattning
Göteborg stad står inför ett vägval. Det är dags att:

  • börja bygga blandstad på riktigt,
  • börja bevara kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg utifrån bevarandeprogrammets ambitioner,
  • börja ta ansvar för klimathotet och minska klimatavtrycket.


Länk till Föreningen Fasads namninsamling för att bevara bevara Valhallabadet!

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se


Om kulturmiljövårdens arbete i Minneapolis-Saint Paul, USA.

Tänk globalt – agera lokalt: Dan Biederman är BID-gurun som lyfte byggnadsminnet Bryant Park i New York

”First, you have to be in an area where there’s some concentration of real estate and where the commercial [interests] care about the neighborhood. Bryant Park could still be done in another borough, but it would be harder.”  Bryant Park Corp. President Dan Biederman

Tänk globalt – agera lokalt
New York City formade sitt första BID 1984. Idag finns 76 stycken. Modedistriktet Meatpacking District, Times Square, 125th Street i Harlem, Grand Central Partnership och Bryant Park är några exempel. Den lyckade satsningen på att revitalisera stadsmiljöer genom BID har gjort staden till en förebild för modellen i hela världen.


Samtal med Daniel Biederman om arbetet med BIDs som Grand Central Partnership, 34th Street Partnership, Chelsea Improvement Company och Bryant Park Corporation.

”Public park, meet private partnership”
Bryant Park i New York är kanske det främsta exemplet på hur BID-modellen även används för att lyfta nergångna stadsparker. Narkotikamissbruk och kriminalitet präglade Bryant Park i slutet av 1980-talet. Närliggande affärsverksamheter tynade bort och fastighetsbeståndet förföll. 1992 formades ett BID för parkens upprustning med ökade fastighetsvärden och stärkt handel i den omgivande bebyggelsen som resultat.

BIDs är en framgångsrik och väl beprövad OPS-lösning
BIDs är en framgångsrik och väl beprövad OPS-lösning för utveckling och förvaltning av stadsmiljöer. BID ger sådan service som kommuner förväntas ge men inte förmår, och öppnar möjligheten för privata aktörer att tillsammans med det offentliga ta initiativ till tillväxt under devisen ”building a better place for business by investing in neighbourhoods”. En BID-lagstiftning formulerades i Kanada på 60-talet och tillämpas alltmer i övriga världen – i Europa främst i Storbritannien, Skottland och Tyskland. I New York City är BID-lagstiftningen en viktig driver sedan 30 år tillbaka. En svensk version är nu varmt välkommen!

BID-lagen en bidragande driver: Grönt ljus för cyklister och gående i Midtown redan 2009

Upprustningen av Avenyn i Göteborg har diskuterats under 10 år i stan men vi som bor i Göteborg har endast sett en ny arkitekttävling för gestaltningen av gatan som ett resultat av diskussionerna. Hur ser det i andra delar av världen? Vad kan vi i Sverige lära oss av t ex BID-lagstiftningen i NYC? Vilka effekter och resultat har BID-lagstiftningen givit skattebetalarna i NYC under samma tidsperiod som Avenyns utveckling diskuterats i Göteborg?

Det blev grönt ljus för utvecklingen av Midtown med cykelstråk och nya platsbildningar 2009. Nu börjar förståelsen om minskad biltrafik och ökade satsningar på attraktiva rum mellan husen och cykeltrafik landa även i Sverige. Frågan är bara om vi i Sverige verkligen har rätt verktyg för att förverkliga de stora investeringarna och ekonomi till förvaltningen av miljöerna över tid? I NYC har nämligen BID-lagstiftningen varit en avgörande driver för revitalseringen av Midtown på Manhattan.

Green Light for Midtown är initiativet i NYC som skapade bättre luft, mindre trängsel och ökad säkerhet på stadens gator och torg. Green Light for Midtown började implementeras under slutet av maj 2009, efter att borgmästare Bloombergs tillkännagivande av projektet i februari 2009. Arbetet skapade nya gångstråk i områden på Broadway och på Times Square (47:e till 42:a gatan) och Herald Square (35:e till 33:e gatan). Omfattande säkerhetsförbättringar gjordes också utmed Broadway-stråket mellan Columbus Circle och Madison Square.

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se