Revitalisering och platsutveckling – fastighetsutvecklaren Kent Hardman ser möjligheterna i historiska Walnut Hills

Walnut Hills ansågs en gång som Cincinnatis andra centrum. 1900-talets utflyttning till förorterna skapade minskad attraktionskraft för stadsdelen och den ekonomiska utvecklingen för området blev allt sämre på grund av tuffare tider för näringslivet i Cincinnati. Det ledde slutligen till hög arbetslöshet och brottslighet, övergivna byggnader och förslumning för stadsdelen.

När den gamla brandstation brann ner 1977, stod byggnaden kvar som en övergiven ruin i nästan 30 år, för att sedan köpas av fastighetsutvecklaren Kent Hardman. Kent har investerat mycket tid och pengar för att återuppbygga den gamla brandstationen, som i dag innehåller Kents privata bostad på övervåningen och en verksamhetslokal med en pizzeria i markplan.  Hans mål är nu att vända hela stadsdelen till en levande miljö och det har lett Kent till att investera i lediga byggnader tvärs över gatan från pizzerian. Här ser Kent att pizzerians gäster skapar nya flöden av besökare som ger livet tillbaka i det en gång övergivna kvarteren.

Säkra och trygga platser – Platssamverkan/BID för säkra, trygga och attraktiva offentliga miljöer

Stadsplaneraren och kulturgeografen Erika Sjöqvist om Stiftelsen Tryggare Sveriges arbete med platssamverkan och BiDs under seminariet Säkra och trygga platser

Under seminariet Säkra och trygga platser , som hölls i Göteborg den 8:e december 2020, presenterades BoTryggt2030 som en ny standard för att skapa säkra, trygga och attraktiva städer, stadsdelar och offentliga rum. Under seminariet presenterade även kulturgeografen och stadsplaneraren Erika Sjöqvist, från Stiftelsen Tryggare Sveriges, hur kommuner, fastighetsägare, näringsidkare, polisen m.fl. kan arbeta med platssamverkan för att skapa säkra, trygga och attraktiva offentliga miljöer. Under dagen diskuterades även vilken roll som fastighetsägarna kan ha i kampen mot brott och otrygghet. Seminariet arrangerades av Stiftelsen Tryggare Sverige tillsammmans med Fastighetsägarna och Fastighetsakademin.

The High Line – rosthögen i luften som utvecklades till en skön stadspark och ett besöksmål i världsklass

Många tyckte att den var en stor och ful rosthög i luften. Bevarandet av The High Line är berättelsen om ett lokalt gräsrotsarbete som byggde en stadspark och ett besöksmål i världsklass.

Järnväg för frakt av mjölk, kött, råvaror
High Line sträcker sig 22 kvarter från 34:e gatan ner till Gansevoort Street. och det nybyggda Whitney Museum of American Art. Den totala längden är 2,4 kilometer.

År 1929 byggdes järnvägen. Spåren skulle inte gå direkt ovanför avenyerna utan ringla sig mellan byggnader och sedan sammanlänkas direkt med fabrikerna och lagren i stan. Vid denna tid fraktade man mjölk, kött, råvaror och övriga produkter, utan att störa gatutrafiken. Wikipedia

Stadspark i luften
Den 9 juni 2009 nyöppnades en del av High Line, nu som en avlång park, från Gansevoort Street i det gamla slakthusområdet, fram till 20:e gatan i Chelsea. Den 7 juli 2011 invigdes ytterligare en sträcka, nu fram till 30:e gatan. Den totala parklängden blev därmed 1,6 kilometer. Den nordligaste sektionen, från 30:e till 34:e gatan, har senare färdigställts.

Drivande i arbetet med att göra om banan till park var två boende i området, Joshua David och Robert Hammond, som träffades på ett möte och bestämde sig för att det gamla spåret skulle få en ny chans. De lyckades få publicitet, och arkitekter som Renzo PianoJean Nouvel och Frank Gehry stödde dem. Den nederländske trädgårdsarkitekten Piet Oudolf var ansvarig för utformningen av växtligheten. Wikipedia


Dokumentären ”Elevated Thinking” beskriver arbetet bakom framgångssagan med en stadspark i luften.


The High Line hade inte kunnat förverkligas utan ett mycket engagerat och lokalt gräsrotsarbete för bevarandet av den gamla järnvägssträckningen.

Platsutveckling: Jan Gehl – ’Livet mellem husene’

”Hur gör man städer som är spännande och trevliga att vara i? Vad är det som gör att man trivs på vissa platser i staden, men inte på andra? Hur kan vissa städer ha ett aktivt folkliv på gator och torg, medan andra ligger öde och folktomma? Hur bygger man stadsdelar och bostadsområden där människor trivs och mår bra? Hur bygger man miljöer som främjar människors fysiska och psykiska hälsa?” ur Männsikovänliga stadsrum enligt Jan Ghel av Elina Gustafsson, SLU Alnarp.