Vad är ett BID?


Modedistriktet Meetpacking District är det en gång ruffiga slakteriområdet på Manhattan som utvecklades till en skön miljö för kreativa.

Samverkan för en attraktiv miljö
Under mitten av 1960-talet började en grupp handlare i Toronto, som såg sina verksamheter hotade av ett stort köpcentrum, arbeta för att lyfta sin stadsdel Bloor West Village. De lyckades gemensamt bryta en nedåtgående spiral av förfall och utflyttning och skapa en blomstrande stadsdel med småaffärer, restauranger och konstnärliga verksamheter. Det blev förebilden för den internationellt mycket framgångsrika stadsutvecklingsmodellen BID: Business Improvement District. I USA var New Orleans först att skapa en liknande lokal organisation, år 1975. Den övergripande målsättningen för ett BID är, förbättrade affärer via attraktiva miljöer genom gemensamma satsningar på:

  • att hålla området rent, tryggt och snyggt
  • investeringar i den fysiska miljön
  • marknadsföring och positionering av området
  • affärsutveckling av områdets verksamheter

via en BID-organisation som etableras för det aktuella BIDet, med uppgift att driva utvecklingen i området.

New York City – förebild för dagens BIDs
Modedistriktet Meetpacking DistrictTimes Square, 125th Street i Harlem, Grand Central Terminal och Bryant Park är några exempel på Business Improvement Districts (BIDs) i New York. Arbetet i New York har blivit förebilden för utvecklingen av BIDs. Startskottet gick 1983 när Mobil Oil hotade att flytta från Manhattan som en följd av förslumningen runt Grand Central Terminal. Fem år senare fanns där ett BID för utvecklingen av området och i dag finns 75 BIDs enbart i New York. Den lyckade satsningen på att revitalisera miljöer genom BID har gjort staden till en förebild för modellen som nu även tillämpas alltmer i Europa – främst i StorbritannienSkottland och Tyskland men vi har även varianter av BIDs i Sverige.


En etablerad samverkansmodell för revitalisering, fastighetsutveckling och förvaltning av befintliga miljöer är BID (Business Improvement District). Bryant Park i New York är en framgångssaga, vad kan vi lära oss av det i Sverige? 
Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling

Stärkt konkurrenskraft och ökad lönsamhet
I ett BID samverkar fastighetsägare, hyresgäster och offentliga aktörer med varandra för att stärka konkurrenskraften och öka lönsamheten i området. Man renodlar och tydliggör sig gentemot marknaden i ett gemensamt varumärke och en gemensam marknadsföring. Tillsammans tar man också ett samlat grepp om gaturummet i form av markbeläggningen, sittmöbler, papperskorgar, växtlighet, belysning och skyltprogram. Även renhållning och säkerhet åtar man sig gemensamt.

Avgift för kvalitet, säkerhet och marknadsföring
När ett BID har bildats erlägger områdets samtliga fastighetsägare en avgift för gemensamma insatser för dels områdets utveckling och förvaltning, dels dess marknadsföring. I fastighetsägarnas skyldigheter ingår ansvar för renhållning, klottersanering och vakthållning. Marknadsföringen av ett BID liknar marknadsföringen av ett köpcentrum med webbplats, app, kundtidning, events och mediaplacering utöver konventionell annonsering.  Att forma ett BID är ett sätt att stärka ett områdes konkurrenskraft gentemot andra stadsdelar. Det är också en effektiv metod att ompositionera ett område – att skapa ett A-läge av ett C-läge.

OPS – offentlig och privat samverkan
Ett BID bygger alltså på offentlig och privat samverkan i ett tydligt avgränsat område i en stad eller på en ort för utveckling, positionering och förvaltning av fysiska miljöer. I New York City bildas ett BID om majoriteten av ett områdes fastighetsägare beslutar sig för att gå samman. Den offentliga samarbetsparten och plattformen för BID-utveckling i New York City är The NYC Department of Small Business Services (SBS).

dumbo_yoga
Sound Off Experience
 i samarbete Abhaya Yoga och DUMBO BID.

En framgångsrik och dynamisk modell
Vid M.I.T. (Massachusetts Institute of Technology) har särskilt intresse ägnats åt den internationella utvecklingen på området. Man har jämfört likheter och olikheter utifrån organisationernas utformning och verksamheternas innehåll. Gemensamma drag för BIDs, sett internationellt, är

• BIDs tenderar att bestå – det är en dynamisk och flexibel lösning av lokala problem som visat sig vara framgångsrik
• BIDs svarar mot lokala behov och förändras i takt med förändring av de lokala behoven över tid
• BIDs ger sådan service som normalt en stad/kommun förväntas att ge men ändå inte utför.

Motion 2017/18:363lagstiftning för långsiktighet och ökat lokalt engagemang
Hösten 2017 skrev Nina Lundström,  riksdagsledamot för Liberalerna, en motion i riksdagen om en svensk BID-lagstiftning. I Sverige har vi haft BID-liknande organisationer sedan en längre tid tillbaka, och uppkomsten av dem är ofta – precis som i övriga delar av världen – att handeln i innerstäderna blivit pressad av externhandeln. Utmaningen för de svenska varianterna är ofta finansieringen och kontinuiteten, eftersom vi i Sverige normalt driver den här formen av samarbeten i projektform. En lagstiftning ger förutsättningar för stabilitet och långsiktighet, genom att de ingående parterna i ett BID avtalar om ett gemensamt åtagande i området under en period om tre till fem år. Nina Lundströms motion fick dessvärre avslag i riksdagen onsdagen den 11:e april 2018.

”Business Improvement Districts (BIDs) are a key public/private partnership, helping to revitalize NYC neighborhoods and catalyze economic development throughout the City. In a BID, property and commercial owners band together as a team to promote business development and improve an area’s quality of life.”  New York City Department of Small Business Services

Kommentera