Följ gärna vår omvärldsbevakning från nyhetsbrevet Platsutvecklaren samt via tweets på X och här på vår blogg BIDs in Sweden .
Platsutvecklaren – platsutveckling omvärldsbevakning från Platsutveckling Think Tank
The High Line – rosthögen i luften som utvecklades till en skön stadspark och ett besöksmål i världsklass
Många tyckte att den var en stor och ful rosthög i luften. Bevarandet av The High Line är berättelsen om ett lokalt gräsrotsarbete som byggde en stadspark och ett besöksmål i världsklass. Dokumentären “Elevated Thinking” beskriver arbetet bakom framgångssagan med en stadspark i luften.
Kan fula ankungen bli fin? Det är en fråga som bara tiden kan svara på. Centerpartiets Emmyly Bönfors argumenterar på GP debatt för en modern stadsutveckling som går bortom att erbjuda enbart tak över huvudet. Hon och Centerpartiet i Göteborg förespråkar utvecklingen av stadsdelar där bostäder, handel och kultur kan samexistera. I deras syn är det ett sätt att ge Göteborg en möjlighet att visa vägen för framtidens stadsplanering.
En nyckelpunkt i Centerpartiets vision för Göteborg är att omvandla Rosenlundsverket till en symbol för konceptet, där historia, kultur och framtid möts. De står i kontrast till vad de kallar “prussiluskhögern,” som enligt dem strävar efter att skapa mäklarinspirerade och generiska bostadsområden.
Frågan om något är vackert eller fult är subjektiv och beror på individuella preferenser. Rosenlundsverket betraktas kanske som som en “stor och ful rosthög” för många men för Centerpartiet är det en möjlighet till mångfald.
En referens till debatten i Göteborg skulle kunna vara bevarandet av The High Line i New York City. The High Line är ett exempel på hur ett lokalt gräsrotsarbete förvandlade en övergiven järnvägssträcka till en stadspark och ett internationellt besöksmål – en destination i världsklass!
Järnväg för frakt av mjölk, kött, råvaror
High Line sträcker sig 22 kvarter från 34:e gatan ner till Gansevoort Street. och det nybyggda Whitney Museum of American Art. Den totala längden är 2,4 kilometer.
År 1929 byggdes järnvägen. Spåren skulle inte gå direkt ovanför avenyerna utan ringla sig mellan byggnader och sedan sammanlänkas direkt med fabrikerna och lagren i stan. Vid denna tid fraktade man mjölk, kött, råvaror och övriga produkter, utan att störa gatutrafiken. Wikiped
Stadspark i luften
Den 9 juni 2009 nyöppnades en del av High Line, nu som en avlång park, från Gansevoort Street i det gamla slakthusområdet, fram till 20:e gatan i Chelsea. Den 7 juli 2011 invigdes ytterligare en sträcka, nu fram till 30:e gatan. Den totala parklängden blev därmed 1,6 kilometer. Den nordligaste sektionen, från 30:e till 34:e gatan, har senare färdigställts.
Drivande i arbetet med att göra om banan till park var två boende i området, Joshua David och Robert Hammond, som träffades på ett möte och bestämde sig för att det gamla spåret skulle få en ny chans. De lyckades få publicitet, och arkitekter som Renzo Piano, Jean Nouvel och Frank Gehry stödde dem. Den nederländske trädgårdsarkitekten Piet Oudolf var ansvarig för utformningen av växtligheten. Wikipedia
Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling Think Tank
The High Line hade inte kunnat förverkligas utan ett mycket engagerat och lokalt gräsrotsarbete för bevarandet av den gamla järnvägssträckningen.
RetroFirst och Krama byggnaden – klimatkampanjer som uppmanar till regenerativ platsutveckling i Storbritannien och i Sverige
Regenerativ utveckling är nästa nivå i klimatarbetet – det handlar om att restaurera, återskapa och reparera, samt om att gå från linjära modeller till cirkulära.
Rivningar är inte bara ett miljöproblem. Rivningar är ofta oönskade av allmänheten och boende i närmiljön. Enligt Anne Power, professor emeritus vid London School of Economics, är rivning både kostsamt och impopulärt. Ombyggnader av befintliga byggnader är å andra sidan mindre kontroversiellt, dvs att bevara och förbättra befintliga platser och stadsdelar.
För att stimulera till återanvändning föreslår chefredaktören för den brittiska arkitekturtidskriften, The Journal of Architecture, momssänkning på arbetskostnader vid renovering och restaurering.
Vi har tidigare skrivit om att Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar genom att uppmuntra till köp av tjänster. Det skulle kunna ske genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion. Nya insikter om klimathotet kräver reformer och politisk handlingskraft, samtidigt som vi som medborgare också har ett ansvar att agera cirkulärt i vår vardag. I Sverige bildar den ideella kampanjen Krama byggnaden opinion kring detta:
”Bygg- och fastighetsbranschen är en bransch som står för 40% av allt avfall i Sverige och 21% av alla Sveriges nationella växthusgasutsläpp (Naturvårdsverket). Avfall som egentligen är ovärderliga resurser och utsläpp som motsvarar de 21% som forskare vid Uppsala universitet menar att vi behöver sänka utsläppen med enbart i år (2022). I en framtid med höjda materialpriser, resursbrist och ett osäkert världsläge så måste befintliga byggnader värderas högre och bevaras så långt det går. Därför måste vi sträva efter att de ska stå i flera hundra år, inte bara i 30-50 år som tyvärr är fallet alltför ofta idag.” Krama byggnaden
Den brittiska kampanjen RetroFirst och den svenska kampanjen Krama byggnaden, är två goda exempel på hur aktörer inom de kreativa näringarna arbetar tillsammans för att bilda opinion och för regenerativ platsutveckling!
Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se
The Golden Triangle BID – Debrief on the D.C. Downtown Futuring Workshop
Futuring Workshop Debrief with IDEO 2023-07-27 15:59:40 from Federal City Council on Vimeo.
The Golden Triangle BID i Washington DC arbetar med en ny utvecklingsplan för innerstaden. Städer över hela världen kämpar för att göra om sig själva i kölvattnet av pandemins nya regler för att arbeta på distans. Stora och små städer har mindre traditionell pendeltrafik och behöver hitta nya sätt att engagera och locka människor till sin kärna. Nyligen samlades mer än 100 urbanister och ledare i Washington DC för att brainstorma kreativa sätt att föreställa sig Downtown DC: s framtid. Ta en titt på förslagen från workshopen här!
TTorbjörn Lindstedt, Platsutveckling Think Tank
Optimera humanistisk kompetens i svensk skola
I en nyligen publicerad ledare i GP riktar Karin Pihl kritik mot det ökande antalet obehöriga lärare med humanistisk bakgrund som verkar som lärare i den svenska skolan. Varför en sådan raljerande ton mot humaniora och humanistisk kompetens Karin Pihl? Kanske är bristen på humaniora och humanistisk kunskap en bidragande orsak till dagens globala konflikter? Istället för att begränsa möjligheterna för humanister att delta i skolvärlden skulle det vara konstruktivt med en satsning. Sverige borde istället investera i kompletterande pedagogiska utbildningar (KPU-utbildningar) för de med en befintlig universitetsexamen, det skulle kunna optimera den redan befintliga humanistiska kompetensen i svensk skola! #skolpolitik #humaniora #kulturarv
I SKYSKRAPORNAS SKUGGA – om det goda livet och kulturens villkor i Göteborg
Visionsbilder för Masthuggskajen i Göteborg.
datum: onsdag 17 januari
tid: 19 – 20
plats: Bio Capitol, Skanstorget 1 i Göteborg
Föreningen FASAD hälsar välkommen till en högaktuell diskussion om stadsbyggnad, arkitektur och kultur. Samtalet om den byggda staden hamnar ofta i en snäv diskussion om estetik och personliga preferenser. Det är vanligt att fokusera på stil och smak när man diskuterar stadsbyggnad och arkitektur. Dock är det viktigt att reflektera över de djupare konsekvenserna av dessa förändringar.
När äldre och trygga miljöer försvinner eller omvandlas till något som är svårt att känna igen, påverkar det människors välbefinnande och känsla av samhörighet. Frågan går bortom ytan av arkitektonisk design och berör själva kärnan i våra liv och relationer till den fysiska omgivningen.
Förändringar i stadsstrukturen påverkar också kulturlivet. Nya områden som Karlastaden och Masthuggskajen kanske byggs för att möta specifika behov och krav, men vilka konsekvenser har detta för det existerande kulturlandskapet? Förutsättningarna för konst, kreativitet och samhällsengagemang kan förändras avsevärt när staden omformas.
Frågan om vem som gynnas av dessa förändringar och vem som bär kostnaderna är också av stor betydelse. Nya områden och byggnadsprojekt kan ha olika påverkan på olika samhällsgrupper. Att undersöka vilka värden som offras i processen är avgörande för att förstå de verkliga konsekvenserna av stadsutveckling.
Sammanfattningsvis, bakom den yttre diskussionen om stil och smak ligger en djupare fråga om hur stadsbyggnad och arkitektur påverkar människors liv, kultur och samhället som helhet. Att reflektera över dessa aspekter är nödvändigt för att skapa hållbara och inkluderande städer.
I panelen deltar Lydia Sandgren, psykolog och författare, samt Johan Linton, arkitekt och konstnär.
Moderator för kvällen är Adam Cwejman, politisk redaktör för Göteborgs-Posten.
Lydia Sandgren tilldelades Augustpriset 2020 i den skönlitterära klassen för sin storslagna Göteborgsskildring, “Samlade verk”.
Evenemanget kostar 75 kr, men är kostnadsfritt för medlemmar i Föreningen FASAD. Biljetter kan köpas via Swish 123 318 39 85 (ange “Samtal 17 januari”) eller genom att bli medlem för 50 kr via föreningens hemsida.
Gott nytt år – 2024 bygger vi blandstaden Göteborg
Skådespelaren och sångaren Per Myrberg avled den 28:e december 2023 i Stockholm. Han var son till stadsarkitekten Nils Myrberg och sångerskan Eva-Lisa Lennartsson.
Myrbergs tidiga ambitioner riktades mot att bli jazzmusiker, men hans öde ledde honom till Dramatens elevskola, där han antogs 1955 och examinerades 1957. Per Myrberg var en skicklig och mångsidig skådespelare och artist. Utöver sina teaterengagemang gjorde han sig också kän dsom sångare och låg på toppen av Svensktoppen under åren 1964–1965. Han placerades på förstaplatsen i fyrtio veckor med sin sång “34:an”.
Göteborgs stad skulle behöva intensifiera ansträngningarna för att motverka segregation och skapa en sammanhängande älvstad genom att fördela offentliga investeringar över hela staden. Det är nödvändigt att offentliga investeringar sprids ut i hela staden, och inte koncentreras längs Västlänkens sträckning. Lundby är den snabbast växande stadsdelen i staden, med Nordens högsta byggnad, och Hisingen har lika många invånare som ett Uppsala. Därför är det hög tid för att utöka de offentliga investeringarna på Hisingen och i området kring Lundbybadet.
Simning är en fantastisk sport med få skaderisker och relativt låga kostnader för utövaren. Det krävs endast en baddräkt eller ett par badbyxor för att ta det första simtaget. Tyvärr råder det en stor brist på simhallar och tillgängliga simtider för medlemmarna i simklubbarna. Valhallabadet ses av många i Göteborg som en viktig del av stadens kulturarv och gemenskap. Bevarandet av sådana platser är avgörande för stadens identitet och välbefinnande. För att skapa en verklig blandstad i Göteborg borde det mycket omtyckta och välbesökta Valhallabadet i centrala Göteborg bevaras istället för att rivas. Valhallabadet förtjänar att restaureras, och Lundbybadet bör utvecklas till Göteborgs nya centralbad.
I Göteborgs stadsutveckling diskuteras just nu begreppet ”turnaround” flitigt. Det handlar om strategier för att revitalisera områden som har stött på nedgång, förslumning eller andra utmaningar. Målet är att göra platsen mer livskraftig, attraktiv och hållbar genom initiativ och förändringar. En het diskussion kretsar kring Göteborgs föreslagna trädgårdsstad i Biskopsgården, där kritiken riktar sig mot stadsplanens kopiering av stilar från andra trädgårdsstäder utan tillräcklig betoning på den unika kulturhistorien och arkitekturen i Biskopsgården och Länsmansgården.
Göteborgs arenautveckling har varit föremål för debatt, speciellt med kritik kring beslutet att riva Valhallbadet samtidigt som Nya Gamla Ullevi och Bravida Arena betraktades som föråldrade vid invigningen. En framstående brist är Göteborgs avsaknad av moderna arenor med ett tak som kan öppnas och stängas, vilket sätter staden i kontrast till Stockholm.
Utvecklingen av arenor i Stockholm och Göteborg speglar olika strategier och beslut inom stadernas förvaltning och stadsplanering. I Stockholm har man satsat på att bygga moderna arenor som Friends Arena och Tele 2 Arena, medan Göteborg har valt att bevara Nya Ullevi och byggt två nya arenor, Nya Gamla Ullevi och Bravida Arena. Tyvärr har de två sistnämnda arenorna kritiserats för att vara föråldrade redan vid invigningen. Hur kunde detta hända?
Under arenautveckling är det nödvändigt att integrera invånarnas synpunkter för att säkerställa att förändringar respekterar gemenskapens behov och värderingar. Detta blir en del av en bredare diskussion om hur Göteborg kan utvecklas och kombinera bevarande av kulturarv med modernisering för en hållbar stadsmiljö.
Jämfört med Stockholm, där moderna arenor som Friends Arena och Tele 2 Arena har blivit framstående, har Göteborg mött utmaningar med att skapa liknande framgångar och moderna arenor. Sammanfattningsvis är det viktigt att lära av tidigare misstag, involvera invånarna och integrera kulturarv i planeringsprocessen för att skapa hållbara och ändamålsenliga arenor och stadsutvecklingsprojekt. Dessutom är det nödvändigt att ange en tydlig riktning för att möta den påtagliga bristen på moderna arenor med tak, vilket skulle förbättra stadens attraktionskraft och möjliggöra evenemang året runt.
Tänd alla ljus och riv inte bort det som kan utvecklas till något fantastiskt. Låt 2024 bli året då vi bygger blandstaden Göteborg!
Gott nytt år!
Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling Think Tank
Platsutveckling Think Tank destinationsdesign och destinationsförvaltning
Norska “Statens vegvesen” har utvecklat turistattraktionen “Nasjonale turistveger” på uppdrag av norska regeringen och norska Stortinget. Särskilt utvalda vägsträckor genom landets vackraste och mest varierade natur. Körturerna tar den resande längs fjäll, fjordar, vattenfall och kusten. Från Varanger längst upp i norr till Jæren i söder.
datum: fredag 6 oktober 2023
tid: 10.00-12.00
plats: digitalt via zoom-länk
anmälan: anmälan via länk senast torsdag 5/10
frågor: thinktank@platsutveckling.se
Hur skapas attraktiva och minnesvärda destinationer som lockar besökare och erbjuder unika upplevelser samtidigt som det inte leder till överturismens negativa konsekvenser med ökad miljöpåverkan, ökad trängsel, stigande boendekostnader, förlust av lokal kultur samt ökad kriminalitet och otrygghet?
Program
10.00 -11.00 Platsinnovation: Designdriven utveckling av attraktiva samhällen
Helena Godter Karlberg, affärsutvecklare vid LTU Business.
Dagens huvudtalare är Helena Godter Karlberg som har arbetat med platsutveckling under 10 år, bland annat i Dalarna, Glasriket och i Swedish Lapland. Hon är grundare av forskningsområdet platsinnovation i Sverige, en metod för designdriven utveckling av attraktiva och hållbara samhällen. Metoden, som hon har tagit fram tillsammans med forskare vid Luleå tekniska universitet, utgår från platsens unika identitet och väver samman både aktörer och processer som är centrala för en plats. Helena är född i Stockholm, uppvuxen i Helsingborg, har sina rötter i Härjedalen och bor numera i Luleå. Hon har en bakgrund som journalist inom press, radio och tv och arbetar nu som affärsutvecklare på LTU Business. Hon är styrelseledamot i Svenska Designsällskapet och har tidigare suttit i styrelsen både för SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign och SISP, Swedish Incubators and Science Parks. Tillsammans med Renata Chlumska driver hon Summitpodden, en podd om höga berg och djupa dalar där äventyr möter näringsliv.
11.05 – 12.00 Besöksmålsförvaltning – få besöksnäringen att skapa de lokalsamhällen vi önskar
Hanne Lykkja, konsulent inom samhällsutveckling och besöksmålsförvaltning vid Lykkja Landskapsplan/Viken fylkeskommune.
Hanne Lykkja är utbildad naturförvaltare och kulturgeograf med tonvikt på naturvård, planering, lokal samhällsutveckling och hållbar turism. Hon har arbetat med natur- och landskapskartering, och metodutveckling för resurskartläggning, lokal samhällsutveckling och besöksmålsförvaltning i Norsk institutt for skog og Landskap/NIBIO, Aurland Nature Workshop, Nærøyfjorden World Heritage Park och Nordland fylkeskommune. Hanne arbetar nu med utveckling av besöksmålsförvaltning som ämne inom Viken fylkeskommune.
Destinationsdesign: Destinationsdesign är konsten att skapa attraktiva och minnesvärda platser som lockar besökare och erbjuder en unik upplevelse. Det handlar om att utforma den fysiska miljön, inklusive arkitektur, landskapsarkitektur och infrastruktur, för att förbättra besökares upplevelse och främja hållbarhet. Under vår session om destinationsdesign kommer vi att utforska hur man skapar destinationer som är visuellt tilltalande, funktionella och kulturellt berikande.
Destinationsförvaltning: Destinationsförvaltning innebär att hantera och främja turism på ett sätt som är hållbart, gynnsamt för destinationen och dess invånare, och samtidigt bevarar kulturarvet och miljön. Det är en komplex process som involverar strategisk planering, marknadsföring, infrastrukturutveckling och samarbete med intressenter. Vår session om destinationsförvaltning kommer att utforska bästa praxis och verktyg för att skapa och förvalta hållbara och välkomnande destinationer.
Platsutveckling Think Tank: Kan vi se våra kulturhistoriska miljöer som tillgångar i utvecklingen av stadsmiljöer, orter och platser? Vad bidrar kulturmiljö – och naturvården med i den cirkulära ekonmin och i det hållbara regenerativa samhällsbyggandet? Med Platsutveckling Think Tank önskar vi starta ett offentligt samtal kring kopplingen mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling.
Platsutveckling Think Tank startades under januari 2022 och är en kostnadsfri digital mötesplats för alla som önskar föra ett samtal om platsutveckling och kulturarvsfrågor.
Allt gott och väl mött!
Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling Think Tank
Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia
#kulturarv #platssamverkan #agenda2030 #platsutveckling #platsutvecklingthinktank #agenda2030 #gbgftw
Mark Isitt efterfrågar politisk handlingskraft i sommarprat
Pressmaterial – World Capital of Architecture 2023
Sommarprat: Varför har danskarna lyckats göra Köpenhamn till en härlig, levande, sprudlande och heterogen huvudstad? Mark Isitt efterfrågade politisk handlingskraft och mindre snack i arbetat med att skapa attraktiv blandstad. För tyvärr är trenden tydlig. Mångfalden i våra innerstäder utarmas och staden som mötesplats blir bara fattigare och allt mer strömlinjeformad. Lokala småbutiker går i graven och ersätts av internationella kedjebutiker.
Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och Main Street Programs. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. Main Street Programs utarbetades av den amerikanska kulturmiljövården under mitten av 1980-talet, och modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer. Liksom BIDs bygger Main Street Programs på en organiserad samverkan mellan offentliga och privata aktörer i ett geografiskt avgränsat område. Samverkan i BIDs är till skillnad från i Main Street Programs reglerad i en särskild lagstiftning – i övrigt har modellerna stora likheter. Många BIDs i USA har sina ursprung i Main Street Programs.
Main Street Programs bygger på fyra huvudteman, som därefter bryts ner i åtta undergrupper. Det är de så kallade ”Main Street Programs – Four Point Approach” och ”The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success”!
Sommarhälsningar!
Torbjörn Lindstedt, redaktör BIDs in Sweden
15-minutersstaden + Business Improvement Districts = sant
“För stressade storstadsbor är 15-minutersstaden en dröm. All service och alla affärer på bekvämt gångavstånd.”
Paris borgmästare, Anne Hidalgo, har påbörjat arbetet med den så kallade 15-minutersstaden. I Anne Hidalgos vision om 15-minutersstaden kommer människan i centrum och där skall jobb, skolor, grönområden och shopping finnas inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet. Tankarna om 15-minutersstaden bygger på ökad lokal utveckling i närområdet, för svensk del vore det spännande att förena Anne Hidalgos planer för 15-minutersstaden tillsammans med näringspolitiska reformer som en svensk BID lagstiftning.
I plats- och områdesutvecklingsuppdrag är platsutveckling.se influerade av BIDs, Business Improvement Districts, som vi är väl insatta i. Modedistriktet Meatpacking District, Times Square, 125th Street i Harlem, Grand Central Partnership (med Grand Central Terminal som kronjuvelen) och Bryant Park är några exempel i New York City, men vi har även varianter av BIDs i Sverige. I ett BID samverkar fastighetsägare, hyresgäster och offentliga aktörer med varandra enligt en given struktur för att stärka konkurrenskraften och öka lönsamheten i området. Man renodlar och tydliggör sig gentemot marknaden i ett gemensamt varumärke och gemensam marknadsföring. Tillsammans tar man också ett samlat grepp om gaturummet i form av markbeläggningen, sittmöbler, papperskorgar, växtlighet, belysning och skyltprogram.
Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se