Inspiration från projekt i USA. Ritat av arkitekten Robert Orr från New Haven, Connecticut, USA.
Backaplan på Hisingen står inför en avgörande omvandling. Frågan är inte om området ska utvecklas – utan hur. Ska vi upprepa misstagen med storskaliga, anonyma kvarter, eller våga bygga vidare på det som redan visat sig fungera? Svaret finns närmare än vi tror. Sveriges städer förtätas i snabb takt. Samtidigt drömmer många om något helt annat: ett eget hem i mänsklig skala, med grönska, närhet och livskvalitet – utan att behöva lämna staden. Denna till synes motsägelsefulla utveckling är inte olöslig. Tvärtom visar både historien och nya statliga riktlinjer för stadsbyggnad att det finns alternativ. Boverkets nya vägledning om trädgårdsstäder från den 25 mars 2026 pekar tydligt i denna riktning. Här betonas hur täthet kan kombineras med småskalighet, grönska och social hållbarhet. Göteborg borde ta denna möjlighet på allvar och omsätta den i praktiken i utvecklingen av Backaplan.
Redan under slutet av 1800-talet kritiserade den österrikiske arkitekten Camillo Sitte (1843–1903) den monotona, storskaliga stadsplaneringen. I sitt inflytelserika verk Der Städtebau nach seinen künstlerischen Grundsätzen(1889) betonade Sitte att stadens mellanrum – gator, torg och platser – är lika viktiga som byggnaderna själva. Staden ska upplevas av människan, inte bara planeras utifrån ritbordets logik.
Kvillegatan i Göteborg 1905.
Denna insikt kom att påverka stadsbyggandet även i Sverige. I Göteborg var Albert Lilienberg (1879–1967) verksam som stadsingenjör och stadsbyggnadschef mellan 1907 och 1927. Under hans tid växte några av stadens mest uppskattade stadsdelar fram, bland annat Bagaregården, Kungsladugård, Landala egnahem och Kålltorp. Här skapades kvarter med mänsklig skala, variation och grönska – stadsdelar som än idag upplevs som trygga, vackra och levande. Det är ingen slump. Det är resultatet av en stadsbyggnadstradition där helheten, mellanrummen och människors vardagsliv står i centrum.
Ringu Brewing på Ringön.
På Hisingen kan vi se detta i Brämaregården, en stadsdel som än idag speglar dessa principer. Samtidigt blomstrar det gamla industriområdet Ringön av små verksamheter och kreativa aktörer – bryggerier, verkstäder, konstnärer och innovativa företag. Här visar många små aktörer hur man kan skapa levande stadsmiljöer med variation, lokal ekonomi och social hållbarhet.
nspiration från projekt i USA. Ritat av arkitekten Robert Orr från New Haven, Connecticut, USA.
Vi behöver inte bara titta på Göteborg. Internationella exempel visar hur man kan bygga steg för steg – så kallad inkrementell utveckling. I USA har arkitekten Robert Orr från New Haven, Connecticut, tagit fram ett förslag som omvandlar en parkeringsyta på 1,07 hektar till en levande stadsdel bestående av 21 byggnader, ägda och finansierade individuellt av olika aktörer. Resultatet föreslås bli 181 bostäder, tre gånggator, sju små butiker, två mikroproduktionsanläggningar, fyra innovationslaboratorier och stadsodling integrerad längs de inre gångstråken.
Inspiration från projekt i USA. Ritat av arkitekten Robert Orr från New Haven, Connecticut, USA.
Det är en modell som skulle kunna tillämpas på Backaplan.
Genom att släppa in fler små aktörer i byggprocessen – i stället för att överlåta hela området till ett fåtal stora exploatörer – kan nya byggbolag, lokala entreprenörer och nya företag växa fram. Det stärker det lokala näringslivet, ökar konkurrensen och skapar en mer motståndskraftig ekonomi.
Stadsodlingar i Nya Brämaregården på Backaplan? Inspiration från projekt i USA. Ritat av arkitekten Robert Orr från New Haven, Connecticut, USA.
Planerna för Backaplan riskerar annars att bli ännu ett exempel på storskalig, ensartad stadsutveckling med höga hus och svag lokal förankring. Många människor söker idag småskaliga kvarter med närhet till grönska, variation och gemenskap. Göteborg står inför ett vägval. Antingen fortsätter vi bygga storskaligt och riskerar att skapa miljöer där människor inte vill rota sig – eller så bygger vi vidare på de kvaliteter som redan finns i stadens bästa områden.
Folkliv och sköna häng vid älven på Ringön.
Vi behöver inte upprepa misstaget med storskaliga och oattraktiva kvarter. Backaplan är en unik chans att göra rätt. Här kan en modern trädgårdsstad växa fram – inspirerad av Brämaregårdens stadsplan, berikad av Ringöns kreativa puls och möjliggjord genom stegvis, småskalig utveckling, där flera små aktörer bygger och finansierar projektet med små byggrätter som skapar variation, mångfald och blandstad. En stadsdel där människor verkligen vill bo, arbeta och leva. Det skulle sätta Göteborg på kartan som Europas bästa älvstad.
