“När Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet sade nej tvingade politikerna stadsbyggnadskontoret att ta fram ett lätt modifierat förslag för att testa var gränserna för så kallad – påtaglig skada – på riksintresset går. Det blev en smal remsa torg på norrsidan av en sjuvåningsfasad. 1300 sidor planhandlingar producerades av stadsbyggnadskontoret och inhyrda konsulter för fem miljoner.” skriver Centrum för byggnadskultur, Föreningen Fasad, Svenska Byggnadsvårdsföreningen, Göteborgs Hembygdsförbund och ACAN – Architects’ Climate Network i Göteborgs-Posten.

År 2024 avslutades med ett kraftfullt och välformulerat budskap från Centrum för byggnadskultur, Föreningen Fasad, Svenska Byggnadsvårdsföreningen, Göteborgs Hembygdsförbund och ACAN – Architects’ Climate Network – i en debattartikel i Göteborgs-Posten.

De senaste åren har präglats av polarisering och misstro, där tilliten till politiker och vissa tjänstemän har fått allvarliga törnar. Särskilt oroande är hur skyddet av våra kulturhistoriska miljöer undermineras genom så kallade ”gemensamma workshops”. Dessa slutna processer har ofta blivit en ursäkt för att prioritera bostadsbyggande i centrala A++-lägen, på bekostnad av kulturhistoriska värden, sakkunskap och demokratiskt inflytande.

Förtroendet kan återuppbyggas – men det kräver politiker som visar ödmjukhet och respekt för sakkunskap och medborgarnas åsikter. Äkta dialog och medinflytande från skattebetalare och väljare måste stå i centrum för beslutsfattandet.

Kulturarvet är hotat i Göteborg och många andra städer i Sverige, men trots några grundstötningar har vi möjlighet att navigera ut på en ny kurs mot fritt vatten. Attityder kan förändras, och skeptiker kan bli troende. 2025 markerar 50 år sedan det Europeiska Byggnadsvårdsåret 1975, och året kommer att bli vårt gemensamma kampanjår för byggnadsvården.

Förändring tar tid, men varje liten insats gör skillnad. När vi ser konkreta resultat från restaureringar och revitaliseringar växer förståelsen för vikten av att bevara vårt kulturarv. Då ökar också insikten hos beslutsfattare, näringsliv och allmänhet om att byggnadsvårdsinsatser och bevarande är investeringar i vår gemensamma framtid. Varje byggnad, varje gatuplan, varje historisk detalj är en del av vår identitet och en nyckel till vår framtida utveckling.

Under hösten 2024 inleddes inspelningen av en kortfilm som kommer att fungera som ett tidsdokument och belysa den pågående diskussionen kring Valhallabadet. Filmen produceras av Staffan Bengtsson med Föreningen Fasad som beställare och Platsutveckling Think Tank och Göteborgs Hembygdsförbund som samarbetspartners. Föreningen Fasad har, på rekordtid, samlat in över 100 000 kronor till projektet via crowdfunding. Insamlingen har bestått av både större donationer och mindre bidrag på 50 – 100 kronor från föreningar och privatpersoner. Det enorma stödet för filmen visar tydligt det starka folkliga engagemanget för att bevara Valhallabadet och kulturarvet.

Låt oss göra 2025 till året då byggnadsvård och kulturarv får en renässans och en central plats på den nationella agendan. Låt det bli året då vi erkänner byggnadsvården som en drivkraft och en nyckelspelare i det svenska samhällsbyggandet och i svensk platsutveckling. Tillsammans kan vi skapa en framtid där vårt kulturarv lever vidare och får den plats det förtjänar i vår samtid. Amen.

“Länsstyrelsen säger att badet visserligen är av byggnadsminnesklass, men eftersom politikerna redan bestämt sig för att riva kan en sådan process inte sättas igång.” skriver Centrum för byggnadskultur, Föreningen Fasad, Svenska Byggnadsvårdsföreningen, Göteborgs Hembygdsförbund och ACAN – Architects’ Climate Network i Göteborgs-Posten.

Hagabadet i Göteborg stod länge i förfall och var nära att rivas. Lyckligtvis räddades Hagabadet, och idag är det en kulturhistorisk pärla och ett mycket uppskattat badhus i Göteborg.