Månad: december 2024

Publicerat

Låt 2025 bli ett år för reflektion och utveckling, med fokus på att bevara och vidareutveckla våra befintliga miljöer

Hagabadet i Göteborg stod länge i förfall och var nära att rivas. Lyckligtvis räddades Hagabadet, och idag är det en kulturhistorisk pärla och ett mycket uppskattat badhus i Göteborg.

Haga är en av Göteborgs populäraste stadsdelar enligt en undersökning från Citysamverkan Göteborg hösten 2024. Stadsdelen räddades från rivning tack vare en kombination av faktorer. Lågkonjunkturen efter oljekrisen på 1970-talet spelade en stor roll genom att bromsa rivnings- och nybyggnadsprojekten. Samtidigt bidrog folkliga protester till att sätta press på politikerna, som annars drevs av en tidstypisk rivningsiver

I ett av de senare avsnitten av Matarvspodden samtalar moderatorn Lisa Haeger med forskarna Annelie Sjölander-Lindqvist och Wilhelm Skoglund som forskat om hantverksbryggerier, turism, kreativt entreprenörskap och landsbygdsutveckling. Poddavsnittet leder tankarna till småföretagandets och entreprenörskapets roll i platsutvecklingen. För stadsdelen Östra Kvillebäcken på Hisingen var ambitionen att locka den så kallade ”kreativa klassen.” Resultatet har däremot blivit en stadsdel som, trots hög täthet, saknar en grundläggande komponent: livet mellan husen. Idag framstår Östra Kvillebäcken som en ödslig sovstad snarare än en levande stadsdel.

Vegas bryggeri på Ringön i Göteborg. Här har man lyckats med det som man inte lyckats med i Östra Kvillebäcken.

Kan hantverksöl, bryggerier och bryggerihantverk fungera som katalysator för att skapa levande och dynamiska platser? I kontrast till Östra Kvillebäcken står Ringön på Hisingen, ett område som lyckats skapa en dynamisk atmosfär trots sina ”enkla plåtskjul” och avsaknad av bostäder. Här har kreativa verksamheter som små hantverksbryggerier funnit sin plats och lockar människor med sitt utbud. Vad är det då som gör Ringön så speciellt? Är det så enkelt som låga priser och tillgång till praktiska lokaler? Eller handlar det om områdets själ, en karaktär som formats av verksamheter som Gotenius varv och Claessons Trätjära, och som fortsatt attraherar entreprenörer och kreatörer?
Framtidens Backaplan – ett projekt på is
Idag ser vi en situation som påminner om den på 1970-talet, när många storslagna projekt kollapsade under ekonomisk press. Flera av initiativen för Framtidens Backaplan har nu lagts på is, sannolikt som en följd av rådande lågkonjunktur. Det skapar ett tillfälle för eftertanke och reflektion.

Stora delar av Hisingens historia håller på att försvinna. Ett tydligt exempel är Göteborgs porslinsfabrik, som borde ha bevarats och utvecklats till ett ungdomens hus eller ett kulturhus.

Våra politiker, som ofta förefaller prioritera storslagna och symboliska projekt framför hållbar och genomtänkt arkitektur, borde utnyttja detta tillfälle för att omvärdera sina prioriteringar. Ett utmärkt exempel på framgångsrik stadsutveckling är den nya saluhallen vid Vågmästareplatsen – en liten, men omsorgsfullt utformad byggnad där kvalitet fått stå i fokus, snarare än kvantitet.

Kødbyen i Köpenhamn.

Lärdomar från Köpenhamn och Malmö
Göteborgs politiker behöver lyssna på invånarna på Hisingen och deras visioner för hur stadsdelen ska utvecklas. Inspireras av Köpenhamns nya kvarter, där gröna alléer och kanaler harmonierar med byggnader i mänsklig skala på 6–8 våningar. Trots att Stockholm självsäkert utropat sig som ”Capital of Scandinavia” är det många unga i åldrarna 20–30 år som pekar ut Köpenhamn och Malmöregionen som de mest attraktiva platserna att bo och leva på.

Exempel som Kødbyen och Sluseholmen i stadsdelen Sydhavnen visar att det går att skapa levande och charmiga stadsdelar genom att kombinera befintliga strukturer med ny, välplanerad utveckling – som att anlägga kanaler i urbana miljöer, precis som i Sydhavnen. Varför inte ta den inspirationen och bygga ihop Ringön och Backaplan med gröna områden och kanaler? White arkitekters förslag för Älvstaden, presenterat på GP Debatt, är ett utmärkt exempel på regenerativ stadsutveckling som Göteborg kan ta tillvara på

Låt visionen om en grönskande parkmiljö på Göta älv bli levande skriver White Arkitekter på GP Debatt.

Den nuvarande lågkonjunkturen erbjuder ett perfekt tillfälle att omvärdera stadens utveckling. Vi bör prioritera kvalitet, hållbarhet och långsiktig planering istället för att stressa fram ogenomtänkta exploateringar.

Med rätt prioriteringar kan Göteborg skapa något verkligt unikt – en stadsdel som inte bara tillfredsställer dagens behov, utan också står emot tidens tand och sätter en ny standard för framtiden.

Publicerat

Platsutveckling: Hur en hembygdsförening och Carl Jan Granqvist gav Grythyttans Gästgivaregård – och hela orten – nytt liv

Prästgatan med Grythyttan gästgiveriet. Foto Clarence Werdin. Wikipedia. 

Under Riksantikvarieämbetets höstmöte 2011 i Gustavsberg höll Carl Jan Granqvist höll en mycket inspirerande föreläsning om hur man kan ge nytt liv åt en plats och en bygd genom att skapa en ny vision som får hela samhället att blomstra. Han berättade också om hur man kan stimulera lärande med hjälp av flera sinnen för att nå människor med läs- och skrivsvårigheter – något som ligger honom varmt om hjärtat.

Grythyttans Gästgivaregård – från rivningshot till räddning
Grythyttans Gästgivaregård har en lång historia. Den byggdes 1640 på order av Drottning Kristina, som ville ha värdshus med jämna mellanrum längs rikets vägar. Här skulle finnas plats för alla samhällsklasser och stallar för minst 24 hästar. Gästgiveriet blev snabbt känt som ett av de bästa i landet – enligt Axel Oxenstierna till och med det bästa utanför Stockholm!

Men tiderna förändrades. När järnvägen kom till byn 1905 blev Järnvägshotellet det nya stället att vara på, och det gamla gästgiveriet förföll. 1973 var byggnaden i så dåligt skick att kommunen ville riva den och bygga en stormarknad istället. Lyckligtvis röstades förslaget ner – med bara en rösts marginal! Istället tog hembygdsföreningens eldsjälar Arthur Lindqvist och Yngve Henriksson tag i saken. Det var här Carl Jan Granqvist klev in i bilden och hjälpte till att väcka nytt liv i gästgiveriet.

Grythyttan är även känt för sitt skiffer. Bilden visar takskiffer från Grythyttan som är lagt av företaget Grythyttevikens Skiffertak

Vad är viktigast – byggnaderna eller människorna?
Svaret är att det sällan är antingen eller. Oftast är det en kombination av platsens utseende och de verksamheter som finns där. Det handlar om att samarbeta och ha en gemensam vision för framtiden.

En vacker plats kan locka besökare i sig, som Venedigs historiska gränder, Tokyos futuristiska stadsmiljö eller Bohusläns dramatiska klippor. Men när en spännande miljö kombineras med intressanta aktiviteter händer det något magiskt – platsen blir en destination värd att besöka.

Grythyttan A2: Redan på 1940-talet kunde svenskarna uppskatta den unika komforten i Grythyttans A2-stol. Under 2024 återlanserades den tidstypiska ikonen i de ursprungliga färgerna i gult och orange från 1940-talets början. Trots sitt pris på 5 500 kr styck har stolen väckt ett stort intresse och efterfrågan är fortsatt hög. Beställ stolen hos Svenssons i Lammhult. Foto: Svenssons i Lammhult.

Det viktigaste är att se möjligheterna och våga satsa – både på att rusta upp gamla byggnader och fylla dem med liv. Platsutveckling i Värmland arbetar med att utveckla platser genom att analysera, sätta igång projekt och skapa långsiktiga lösningar. Vårt arbete bygger på fyra grundstenar: organisation, gestaltning, marknadsföring och ekonomisk livskraft. Vi tror att det är dessa grundstenar som tillsammans skapar en lyckad helhet och leder till framgång.

Vi arbetar med samarbete och samverkan kring platsutveckling och bevarande, i nära dialog med människor, för att lyfta både landsbygd och stad – gärna i miljöer med en spännande historia, alltid utifrån ett helhetsperspektiv. Allting kan inte göras på en gång, men det gäller att börja med att lösa de enklare uppgifterna och visa konkreta resultat. Då byggs förtroendet upp, och projektet får momentum och växer. Det är lite som att älska Göteborgs fotbollsklubb Blåvitt – först måste man lära känna laget, sedan krypa innan man kan stå upp och älska IFK.

Vår modell för platsutveckling kan tillämpas på allt från stadskärnor och parker till gator och gamla kvarter – där vi alltid strävar efter att lyfta fram det som gör just den platsen unik.

Måltiden i tid och rum. Så möter vi morgondagens turism med historiska måltider. En berättelse från ståltid till måltid. Carl Jan Granqvist, professor emeritus Örebro universitet / Universitetet i Stavanger. Riksantikvarieämbetets höstmöte 2011.

Publicerat

The Meatpacking District Management Association i New York City söker innovativa konsulter för smarta parkeringslösningar

The Meatpacking District Management Association i New York City söker innovativa konsulter för att ompröva parkeringsregler och begränsa parkeringsanvändningen i en av stadens mest dynamiska stadsdelar. Projektet syftar till att:

  1. analysera och utforska smarta parkeringslösningar genom noggranna platsstudier för att maximera utrymmen för fotgängare i detta kulturhistoriskt värdefulla och snabbt föränderliga område.
  2. utveckla innovativa parkeringsstrategier som är anpassade för en postindustriell stadsdel i omvandling.
  3. samarbeta med intressenter för att skapa attraktiva, fotgängarvänliga gaturum.
  4. rekommendera nya parkeringsregler som bättre speglar områdets behov och aktiviteter.

Läs mer »»»

Meatpacking District i NYC har förvandlats från intensivt bilkaos till ett livfullt och härligt folkmyller – en förändring som är resultatet av medvetna satsningar på effektivt public street management.

Publicerat

Allan and Geraldine Rosenberg Residence – framtidens boende för alla

Allan and Geraldine Rosenberg Residence i New York. Ritat av Studio Libeskind.

Behöver Sverige en ny egnahemsrörelse och en satsning på idéburna initiativ, likt projektet Allan and Geraldine Rosenberg Residence i New York, ritat av Studio Libeskind? Frågan handlar om brukardrivet byggande och förvaltande genom egnahem, kooperativa hyresrätter och byggemenskaper. När de boende äger hela processen – från byggstart till förvaltning – kan det skapa bättre kvalitet och främja konkurrens. Genom att kavla upp skjortärmarna och bygga i egen regi kan vi öka inflytandet över det egna boendet.

Hyresrätten i sin nuvarande form har möjligen överlevt sig själv. För att ge de boende större kontroll och valfrihet kan ägandeformer som egnahem och kooperativa modeller vara en lösning. Utförsäljningar av hyresrätter från både privata aktörer och allmännyttan har gjort att fler människor kunnat påverka sitt boende. Samtidigt har nyproducerade bostadsrätter ofta visat sig hålla låg byggkvalitet. Skillnaden är att du som köpare kan avstå från att investera i bostäder med bristande kvalitet. Subventionerade hyresrätter med dålig kvalitet, finansierade med skattemedel, riskerar å andra sidan att skapa en marknad med begränsad konkurrens. Detta kan göra det svårare för idéburna verksamheter att konkurrera med etablerade aktörer inom samhällsbyggnad.

Ur ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att fastighetsägare med resurser tar hand om förfallna hus och bevarar deras kulturvärden och livslängd. Detta kräver dock insiktsfulla ägare som involverar skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare. Kommunala myndigheter måste också ha rätt kompetens och tillämpa plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.

I våras var vi med och co-hostade podden Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten, som leds och drivs av Diana Uppman. I avsnittet diskuterades frågor om socialt boende och om Sverige borde satsa på social housing.

Biden-administrationens fokus på social housing väcker viktiga frågor om framtidens bostäder. Kommer vi se en återkomst av de monotona bostadsblocken från 1960-talet, eller kan vi undvika en repetition av miljonprogrammet? Det är möjligt att skapa sociala bostäder som inte bara är funktionella utan också estetiskt tilltalande. Ett inspirerande exempel är projektet Allan and Geraldine Rosenberg Residence, där Selfhelp Realty Group och Studio Libeskind visar att socialt boende inte behöver vara tråkigt eller enformigt.

Selfhelp Realty Group, en ideell organisation grundad 1936 för att stödja flyktingar från nazisternas Tyskland, bevisar att socialt boende kan kombinera funktion och design på ett nyskapande sätt. Det är dags att omvärdera vår syn på sociala bostäder och skapa bättre möjligheter för de boende att ta kontroll över sina egna hem.

Läs mer » » »

Publicerat

Beyond Our Places #7: Om gentrifieringens olika ansikten

Vi hade förmånen att vara gäster hos podden Beyond Our Places, som gästade Hotel Eggers i Göteborg. Gentrifiering är ett begrepp som ofta väcker starka känslor och är förknippat med negativa konsekvenser för dem som redan lever och verkar i områden som genomgår processen. Trots det observerar vi hur område efter område förändras med ökad attraktivitet och statushöjning som följd, ofta under parollen av social hållbarhet. Det väcker frågor kring hur vi kan skapa en stad där många kan leva och verka utan att drabbas av gentrifieringens konsekvenser. Dessutom är det viktigt att reflektera över hur landsbygden påverkas när allt fler välbeställda storstadsbor köper hus där.

#7 Torbjörn Lindstedt och Diana Uppman – Om gentrifieringens olika ansikten

Från ett ekologiskt och kulturhistoriskt perspektiv kan det vara positivt att se fastighetsägare med resurser ta hand om förfallna hus och bevara deras kulturvärden och livslängd. Det förutsätter dock att de nya ägarna är insiktsfulla nog att involvera skickliga antikvarier, arkitekter och hantverkare, och att kommunala myndigheter har rätt kompetens och agerar i enlighet med plan- och bygglagstiftningen för att säkerställa att områdets karaktär bevaras.

Det är viktigt att beakta dessa aspekter när vi diskuterar gentrifiering och dess konsekvenser. Vi vill tacka Diana Uppman och Beyond Our Places för ett intressant och givande samtal om gentrifiering och platsutveckling. Vi ser fram emot fortsatta samtal och undersökningar inom området!

I podden Beyond Our Places utforskar Diana Uppman tillsammans med olika gäster våra platser. Perspektiven skiftar från vetenskap, filosofi, konst till historia, andlighet, natur och hur det är att vara människa. Diskussionerna öppnar ibland en ny dörr med nya frågor. Ibland når avsnitten en vägs ände. Oavsett vad som nås i varje avsnitt är en sak säker, allt är lika viktiga i upptäcktsresan att försöka förstå mysteriet om våra platser.

Publicerat

Byggfusk räknas kosta över 100 miljarder årligen i Sverige – hur påverkar det priserna på bostäder?

Odinsplatsen är idag en grön och lugn mötesplats. Den lilla tårtbiten av funkismiljön som bevarades har blivit gatans dragplåster.

Hur kan vi sänka bostadskostnaderna? Ska vi prioritera billigare byggande eller högre kvalitet? Under de senaste två decennierna har Sverige genomgått omfattande avregleringar. Populistiska skrifter som Jan Jörnmarks ”Övergivna planer” från Fastighetsägarna i Göteborg har spelat en central roll i lobbyarbetet för att förenkla byggregler och minska konsumentskyddet.

Förändringarna har haft konsekvenser för bostadsbyggandet. Enligt Boverket kostar byggfusk kunderna uppskattningsvis 100 miljarder kronor varje år. Varför är Sveriges konsumentregler för bostadsköp så bristfälliga? Varför tar inte bankerna och försäkringsbolagen ett större ansvar?

I slutändan handlar det om att skapa en bostadsmarknad som är mer tillgänglig, prisvärd och hållbar för alla. Det kräver en bred dialog och engagemang från alla inblandade parter för att uppnå verklig förändring och förbättringar på lång sikt!

Under en lång tidsperiod har tidskriften Borätt ägnat sig åt att utforska fenomenet byggfusk i Sverige. Nu vänder de sig till försäkringsbolag och banker med en fråga om deras perspektiv på de kostnader som uppskattas till över 100 miljarder kronor.
Läs mer »»»