Kungsstens industriområde – skön miljö för ny business i Gothenburg City

 

Kungsstens industriområde ligger bara ett stenkast från Sandarna i Majorna. I området hittar du en rolig blandning av verksamheter inom reklam, media, arkeologi, byggnadsvård, musikproduktion, trävaruhandel, verkstad och uthyrning av partytält. Hyresnivåerna och lokalerna möjliggör för nya småföretagare att hitta kontor till rimliga kostnader.

Urban Sprawl – ”Nu är det dags att rädda döende centrum”

800px-Östra_Torp_Köpcentrum_i_Uddevalla

Gunilla Magnusson (MP), ordförande i miljö- och stadsbyggnadsnämnden i Uddevalla säger till Bohusläningen att det i dag inte finns någon anledning till att låta Torp växa. 

”Ett döende centrum. Nej, det är ingen ny kriminalfilm, utan ett växande problem för många mindre och medelstora västsvenska städer och andra tätorter. Handlare som vill etablera sig gör det med förkärlek i köpcentra i samhällenas utkanter, helst vid en större väg som gör det lätt att nå butikerna med bil och där de också kan locka förbipasserande trafikanter” skriver GT:s ledarredaktion som uppmanar till nya initiativ för att rädda våra svenska stadskärnor. GT

Arkitektur och bostadsbyggande: Referat av rundabordssamtal den 13 februari 2013 på Regeringskansliet

herzog1

 

 

 

 

 

 


Oscar Properties och Herzog & de Meurons förslag vid Ferdinand Bobergs 
gasklockor i Hjorthagen, Stockholm.

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth och bostadsminister Stefan Attefall bjöd den 13 februari 2013 in en grupp arkitekter, byggherrar, byggentreprenörer, myndighetsföreträdare och forskare till Regeringskansliet för att föra ett samtal om arkitektur och bostadsbyggande.

På en punkt är deltagarna överens: Sverige behöver samhällsbyggnads-, arkitektur- och bostadspolitik – och det är politikens uppdrag att formulera visionerna för den. Däremot råder delade meningar om exakt vad en sådan politik främst ska premiera och hur den bör vikta till exempel regelverk om buller och riksintressen mot behovet av fler och bättre bostäder. Ur Arkitektur och bostadsbyggande
Läs mer >>>

Seminarium och debatt om Stockholms karaktär och identitet

Stockholms karaktär och identitet bjuder på ett spännande program med forskare och praktiker som delar med sig av sina kunskaper om Stockholm och om vad karaktären och identiteten betyder för att skapa levande och framgångsrika städer.

Stockholm har formats av generationer i ett samspel mellan internationella inflytelser, lokal byggnadstradition och en storslagen natur. Sammanhanget mellan plats och arkitektonisk  utformning har varit avgörande.

De senaste årens byggnadsplaner för Stockholm, genomförda eller skisserade, har mött växande kritik för att ha missat stadens och platsens särart, stadsmiljöns betydelse för människan. Stockholms karaktär och identitet arrangeras av Samfundet S:t Erik i samarbete med Urban City Research vid Ax:son Johnsons Stiftelse och Stockholms Handelskammare.

Samfundet S:t Erik är en ideell förening vars uppgift är att väcka intresse för och sprida kunskap om Stockholms historia och som verkar för att konstnärliga och historiska krav tillgodoses vid Stockholms omdaning och utveckling. Samfundet stiftades 1901 och blev därmed den första organisationen som målmedvetet verkade för bevarande och utveckling av historiska och estetiska kvaliteter och naturvärden vid Stockholms omdaning.
Läs mer >>> 

Stadskärnans framtid och utmaningar temat under Samhällsbyggardagen i Västervik


För andra året i rad arrangeras Samhällsbyggardagen av Fastighetsägarna. Årets tema är stadskärnornas utveckling och framtida utmaningar.

– Samhällsbyggardagen blev en succé när den gick av stapeln för första gången förra året. Dagen fyllde ett uppdämt behov i regionen av att lyfta upp aktuella ämnen och uppmärksamma goda exempel, säger Carl Stenberg, ansvarig näringspolitik på Fastighetsägarna i Kalmar.

Under dagen talar bland andra Rudolf Antoni, biträdande näringslivspolitisk chef Fastighetsägarna GFR, om kulturens betydelse för stadskärnans utveckling.
Fastighetsägarnas roll i utvecklingen behandlas av Tomas Kruth, projektledare för orts- och stadsutveckling på Fastighetsägarna GFR. Dagen är ett samarbete mellan Västervik Framåt och Fastighetsägarna GFR. Torbjörn Lindstedt
Läs mer >>> 

Paris – Jump for My Love

 ”Paris måste få mer av den ursprungliga lyckan”. Så tänkte arkitektbyrån Atelier Zündel Cristea i Paris och lämnade in ett förslag på en bro – bestående av tre jättetrampoliner över Seine. Bron som arkitektfirman ritade består av tre gummiringar, tillverkade av PVC-plast, som pumpas upp med 3 700 kubikmeter luft. Varje ring liknar i uppblåst tillstånd en jättedonut som vrids och har ett jättetrampolinnät i mitten. Ringarna fästs samman i varandra och kajkanten med rep för att bilda en bro över den berömda floden. SvD Resor
Läs mer >>> 

BIDs skapar förbättrade affärer via attraktiva miljöer

Ett Business Improvement District (BID) är en samverkansorganisation som arbetar i ett avgränsat område i en stad eller på en ort  för utveckling, positionering och förvaltning av fysiska miljöer. Arbetet sker i samverkan mellan offentliga och privata aktörer.

Den övergripande målsättningen är höjd omsättning och förbättrade affärer via attraktiva miljöer och det sker genom  gemensamma satsningar på:

  • att hålla området rent, tryggt och snyggt
  • investeringar i den fysiska miljön
  • marknadsföring/positionering av området
  • affärsutveckling av områdets verksamheter
  • en projektledning/organisation som driver utvecklingen i området.

Business Improvement Districts (BIDs) are a key public/private partnership, helping to revitalize NYC neighborhoods and catalyze economic development throughout the City. In a BID, property and commercial owners band together as a team to promote business development and improve an area’s quality of life. The NYC Department of Small Business Services assists the City’s 66 BIDs, providing consultation services and City agency support. Department of Small Business Services

Offentlig och privat samverkan
Offentlig och privat samverkan vid utvecklingen av regioner, städer, orter och platser har blivit allt vanligare under senare år. Ett framgångsrikt exempel på detta är Business Improvement Districts som föddes i Kanada och USA.

BID – flera aktörer går samman i ett område
Under mitten av 1960-talet började en grupp handlare i Toronto, som såg sina verksamheter hotade av ett stort köpcentrum, arbeta för att lyfta sin stadsdel Bloor West Village. De lyckades gemensamt bryta en nedåtgående spiral av förfall och utflyttning och skapa en blomstrande stadsdel med småaffärer, restauranger och konstnärliga verksamheter. Det blev startskottet för den internationellt mycket framgångsrika stadsutvecklingsmodellen BID: Business Improvement District. I USA var New Orleans först att skapa en liknande lokal organisation, år 1975.

New York City – förebilden
Arbetet i New York City har blivit förebilden för utvecklingen av BIDs. Startskottet gick 1983 när Mobil Oil hotade att flytta från Manhattan som en följd av förslumningen runt Grand Central Station. Fem år senare fanns där ett BID för utvecklingen av området och i dag finns cirka 65 BIDs enbart i New York City.

Avgift för kvalitet, säkerhet och marknadsföring
Ett BID kan bildas i New York City om majoriteten av ett områdes fastighetsägare beslutar sig för att gå samman. Då tas en avgift ut som går direkt till en gemensam verksamhet för förvaltning, marknadsföring och utveckling av ett område. I skyldigheterna för ett BID ingår bland annat ansvaret för renhållning, klottersanering och vakthållning i området.

BIDs – en internationell trend
BIDs har visat sig vara en framgångsrik dynamisk och flexibel lösning av lokala problem och ger sådan service, som en stad/kommun förväntas att ge men ändå inte utför. Utveckling av BIDs har förutom i Kanada och USA främst skett i Sydafrika, Nya Zeeland, och på senare tid Europa. BIDs, engelsk modell , har fått en något annorlunda framtoning än i USA, med större inflytande från stat och kommun.

Vid M.I.T. (Massachusetts Institute of Technology) har särskilt intresse ägnats åt den internationella utvecklingen på området. Man har jämfört likheter och olikheter utifrån organisationernas utformning och verksamheternas innehåll. Gemensamma drag för BIDs, sett internationellt, är
• BIDs tenderar att bestå – det är en dynamisk och flexibel lösning av lokala problem som visat sig vara framgångsrik
• BIDs svarar mot lokala behov och förändras i takt med förändring av de lokala behoven över tid
• BIDs ger sådan service som normalt en stad/kommun förväntas att ge men ändå inte utför.

Skottland – nya former av Improvement Districts
I Skottland har det vid sidan av traditionella BIDs i städerna också utvecklats så kallade Rural BIDs. Syftet med Rural BIDs är att utveckla mindre orter och deras upptagningsområden på landsbygden. Skottarna vill även utveckla en form av BID-kluster inom speciella näringar/branscher som Golf Improvement Districts och Whisky Improvement Districts.

Torbjörn Lindstedt, BIDs in Sweden
0709-59 93 62
torbjorn.lindstedt@bidsinsweden.se