Repris: BID-lag och nystartszoner – möjligheter som tar tag i stadsdelstorgets utmaningar

Lyktan

Nyrestaurerade Lyktan skulle kunna bli en perfekt samlingspunkt för uppstarten av ett BID i Kortedala i Göteborg.

Hur skulle  ABC-staden 3.0 kunna se ut? Hösten 2017 kom en motion i riksdagen om en svensk BID-lagstiftning, GT:s och GP:s ledarsidor har tidigare uppmanat till försök av nystartszoner i Göteborg. Arbete, bostad och centrumanläggning i samma stadsdel var den så kallade ABC-stadens motto. Först ut var Vällingby utanför Stockholm. Stadsdelarna var indelade i så kallade grannskapsenheter med centrumanläggningar, stadsdelstorg och mindre butiker in på husknuten. Privatbilismens snabba utveckling samt handelns expansion mot större enheter och självbetjäning medförde tyvärr att ABC-tankarna dog sotdöden.

Projektekonomin måste utvecklas och förbättras till hållbara lösningar över tid. Vi ser i dag stora utmaningar med utanförskap och brottslighet i många av våra förortsområden. Med inspiration från Frankrike föreslogs därför nystartszoner för bättre sysselsättning och ökad trygghet i stadsdelarna. Tanken är att nystartszonerna skall ha lägre avgifter för arbetsgivare som anställer boende i närområdet. Att bryta den negativa spiralen av arbetslöshet i stadsdelarna är viktigt och det gäller att gå från utredningar och tillfälliga projekt till hållbara förbättringar. BID-lagstiftning och nystartszoner skulle kunna bli en spännande möjlighet.  Låt lokala samverkansorganisationer utveckla och förvalta stadsdelarna med arbete, bostäder och service utifrån dagens behov!

Motion 2017/18:363: BID – Business Improvement Districts
Vällingby var Sveriges första ABC-stad.

Regenerativ platsutveckling – övergivna byggnader kan återuppstå och få ett nytt liv


Gården Där Nol i byn Fastnäs i norra Klarälvdalen.

Välkommen till Platsutveckling Think Tank!

Hur kan vi se våra kulturhistoriska miljöer som tillgångar i utvecklingen av stadsmiljöer, orter och platser? Vad bidrar kulturmiljö – och naturvården med i den cirkulära ekonmin och i det hållbara regenerativa samhällsbyggandet? Med Platsutveckling Think Tank önskar vi starta ett offentligt samtal kring kulturarvet och platsutveckling. I framtiden kommer Platsutveckling Think Tank att ha sin bas på den tidigare övergivna gården Där Nol i byn Fastnäs i norra Klarälvdalen men med anledning av pandemin arrangerar vi digitala möten under våren 2022.

Regenerativ platsutveckling – övergivna byggnader kan återuppstå och få ett nytt liv

datum: torsdagen den 20:e januari 2022
tid: 19-20
hur: digitalt via zoom-länk
anmälan: thinktank@platsutveckling.se

Till vårt första möte, torsdagen 20/1 kl 19-20, har vi bjudit in Linnea Öjes och Lennart Larsson som nyligen påbörjat arbetet som projektledare för en inventering av ödehus i norra Värmland. Linnea Öjes har en bakgrund som trädgårdsmästare (ni kan följa hennes arbete på gården Tuggeliet via Instagram frutuggeliet) och Lennart Larsson arbetar även som förenings- och evenemangskoordinator i Hagfors kommun. Under de senaste åren har inventeringar av ödehus blivit väldigt populärt i många av landets kommuner. I Värmland pågår inventeringar av ödehus i åtta av regionens 16 kommuner.

Nyfiken på Platsutveckling Think Tank? Vänligen anmäl dig med förnamn och efternamn via thinktank@platsutveckling.se

Allt gott och väl mött! 

Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling Think Tank 

Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka den politiska opinionen. Wikipedia

Integrationsförslaget: Lundbybadet som framtidens centralbad och tågstationen “Göteborg Norra” på Nya Backaplan – intervju i Hela Hisingen

” — Mina barn har varit aktiva i en av stadens simklubbar under många år. Simning är en fantastisk sport med lite skador som också är relativt billig att utföra, det krävs bara en baddräkt eller par badbyxor för att ta det första simtaget. Tyvärr finns det en mycket stor brist på simhallar och simtider för de utövande i Göteborg.
— Därför bör man inte satsa på en stor anläggning i centrum utan tvärtom renovera befintliga anläggningar och utveckla flera anläggningar parallellt. Jag vill restaurera Valhallabadet och utveckla Lundbybadet till Göteborgs nya centralbad. Vill staden bryta segregationen bör inte alla nya offentliga satsningar byggas utmed Västlänkens dragning,


I vår vision bör Hisingens framtida stadsplanering bygga på Business Improvement Districts (BID) som grundidé tillsammans med integration, kulturvärden, väl genomtänkt arkitektur, natur och hållbar bostadsutveckling som attraktionskraft. Läs Intervjun i helahisngen.se !

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se

The High Line – rosthögen i luften som utvecklades till en skön stadspark och ett besöksmål i världsklass

Många tyckte att den var en stor och ful rosthög i luften. Bevarandet av The High Line är berättelsen om ett lokalt gräsrotsarbete som byggde en stadspark och ett besöksmål i världsklass.

Järnväg för frakt av mjölk, kött, råvaror
High Line sträcker sig 22 kvarter från 34:e gatan ner till Gansevoort Street. och det nybyggda Whitney Museum of American Art. Den totala längden är 2,4 kilometer.

År 1929 byggdes järnvägen. Spåren skulle inte gå direkt ovanför avenyerna utan ringla sig mellan byggnader och sedan sammanlänkas direkt med fabrikerna och lagren i stan. Vid denna tid fraktade man mjölk, kött, råvaror och övriga produkter, utan att störa gatutrafiken. Wikiped

Stadspark i luften
Den 9 juni 2009 nyöppnades en del av High Line, nu som en avlång park, från Gansevoort Street i det gamla slakthusområdet, fram till 20:e gatan i Chelsea. Den 7 juli 2011 invigdes ytterligare en sträcka, nu fram till 30:e gatan. Den totala parklängden blev därmed 1,6 kilometer. Den nordligaste sektionen, från 30:e till 34:e gatan, har senare färdigställts.

Drivande i arbetet med att göra om banan till park var två boende i området, Joshua David och Robert Hammond, som träffades på ett möte och bestämde sig för att det gamla spåret skulle få en ny chans. De lyckades få publicitet, och arkitekter som Renzo PianoJean Nouvel och Frank Gehry stödde dem. Den nederländske trädgårdsarkitekten Piet Oudolf var ansvarig för utformningen av växtligheten. Wikipedia


Dokumentären ”Elevated Thinking” beskriver arbetet bakom framgångssagan med en stadspark i luften.


The High Line hade inte kunnat förverkligas utan ett mycket engagerat och lokalt gräsrotsarbete för bevarandet av den gamla järnvägssträckningen.

Business Improvement Districts – nyckelspelare i revitaliseringen av Downtown LA

Downtown Los Angeles utvecklas med nya bostäder i gamla kontors- och affärsbyggnader. Nancy Nigrosh, boende i Eastern Columbia Building , pratar om en levande blandstad med grannar som svenska Acne Studios.


Downtown Center Business Improvement District är centrala Los Angeles största BID. Tillsammans med övriga centrala BIDs arbetar de för att Downtown LA skall fortsätta att utvecklas till en attraktiv miljö för business, kultur och boende. 

London BIDs: New West End Company – Bond Street, Oxford Street och Regent Street

Storbritannien var först ut med BIDs i Europa
Londons största BID heter New West End Company och utvecklar Bond Street, Oxford Street och Regent Street. I Storbritannien var Tony Blair en av de drivande krafterna bakom etableringen av BIDs och BID-lagstiftningen infördes vid årsskiftet 2004-05. Planeringsarbete och pilotprojekt hade pågått sedan början av 2000-talet, och lagstiftningen i England blev klar i september 2004. Behovet av förbättringar i den offentliga miljön var en viktig anledning. BIDs, engelsk modell, har fått en något annorlunda framtoning än i USA, med större inflytande från stat och kommun.

Varför BIDs i Storbritannien?
Storbritanniens BID-lagstiftning syftar till:
•  att uppmuntra samverkan mellan det lokala näringslivet, fastighetsbolag och offentliga verksamheter
•  att uppmuntra till investeringar i offentliga miljöer
•  att offentliga miljöer kännetecknas av “liveability”
•  att skapa och bibehålla hållbara “communities”
•  att medborgare och näringsliv skall kunna påverka den urbana miljön, och, i och med detta, den enskilde individens livskvalitet.

New West End Company
www.newwestend.com

100 knack, 10 snack, 1 tack – Bloor West Village blev startskottet för Business Improvement Areas i Toronto

Under mitten av 1960-talet började en grupp handlare i Toronto, som såg sina verksamheter hotade av ett stort köpcentrum, arbeta för att lyfta deras stadsdel Bloor West Village. De lyckades gemensamt bryta en nedåtgående spiral av förfall och utflyttning och skapa en blomstrande stadsdel med småaffärer, restauranger och konstnärliga verksamheter.

Bloor West Village Business Improvement Area invigdes 1970 och ses som startskottet för BIAs och BIDs (en lagstiftning för offentlig privat samverkan i stadsmiljöer).

Historien börjar 1967 när tunnelbanelinjen Bloor-Danforth slutfördes och många shoppare som tidigare åkt utmed Bloor Street började försvinna för resor under jord. Under samma period utvecklades även ett antal externhandelsplatser i Torontos utkanter. Konkurrensen om kunderna ökade samtidigt som flödena av kunder minskade i stadsdelen. Det ledde till att många handlare tvingades att stänga sina butiker och i vissa fall följa ”folkmassorna” till externhandelsplatserna. Det ledde till flera tomma butikslokaler och att området började att förfalla.

De affärsmän som stannade kvar i sina affärsrörelser reagerade genom att bilda en köpmannaförening. Medlemskapet i köpmannaföreningen innebar mycket stora ansträngningar med att ”knacka dörr” och begära frivilliga donationer för lokala förbättringar i området. Ett problem som handlarna ofta stötte på var att endast ett fåtal företag i varje kvarter var villiga att bidra. Köpmannaförening upplevde att de hade otillräckligt ekonomiska medel och stöd för att göra någon skillnad. I ren frustration gick en grupp affärsmän och handlare längs Bloor Street West till stadshusets och delstatens politiker för att söka om en lagstiftning som skulle tvinga alla företag inom ett bestämt område att betala en avgift för att återuppliva deras stadsdel genom fysiska förbättringar och marknadsföringsaktiviteter. Avgiften skulle samlas in av staden och överlämnas till en utvald styrelse för att användas utifrån en affärsplan. Efter viss övertalning antogs slutligen lagstiftningen om Business Improvement Areas (BIA) och Bloor West Village blev därmed en pionjär och utsågs till Torontos första BIA 1970.

Under det första året röstade Bloor West Village medlemmarna själva på en budget på 47 500 dollar och pengarna användes huvudsakligen till fysiska förbättringar i stadsdelen. Omvandlingen var dramatisk.

I USA var New Orleans först att skapa en liknande lokal organisation 1975 och i Storbritannien (först i Europa) infördes lagstiftningen för BIDs vid årsskiftet 2004-05.

The Siren Hotel i Detroit har återerövrat 1920-talets glamour

”Thoughtfully preserving the Italian renaissance-style architecture, a series of The Siren’s original features have been lovingly restored including travertine floors, original terracotta signage, and plaster detailing on the historic ceilings. Judges loved the bold approach, and the balance between new and old, commenting on the fantasy-esque nature of the property. …and the hotel’s contribution to a revitalisation of the area” AHEAD 2019

Detroits Siren Hotel ligger i Wurlitzer Building, som från början var huvudkontor för instrumenttillverkaren Wurlitzer&Co . Wurlitzer Building stod klar 1926 och ritades av arkitekten Robert Finn. Det var från början en riktigt påkostad symbolbyggnad från 1920-talets glansdagar men under 2000-talet började den att förfalla och blev rivningshotad.  Wurlitzer Building hade troligen varit jämnad med marken i dag om inte fastighetsutvecklaren ASH NYC och Quinn Evans Architects sett möjligheten med att etablera ett hotell till minne av Detroits glamorösa förflutna i byggnaden. ASH NYC och Quinn Evans Architects ambitiösa arbete med The Siren, ledde till att projektet fick den prestigefyllda utmärkelsen som årets hotell vid AHEAD 2019 i Miami.

Gabriella Wulff och Gunilla Grahn-Hinnfors snackar innerstadens utmaningar och möjligheter

Färre butiker och en växande e-handel – hur kommer det kommersiella utbudet i centrala Göteborg att förändras som en konsekvens av ökad näthandel och pandemin? Konsumtionsforskaren Gabriella Wulff på CFK/Gothenburg Research Institute och Gunilla Grahn-Hinnfors från Västsvenska Handelskammaren tar en promenad innanför vallgraven för att prata om centrala stadens framtida utmaningar och möjligheter.

Välkommen till Samverkan Norra Klarälvdalen


www.klarälvdalen.se

Hur vill du bevara, förändra och utveckla norra Klarälvdalen och varför bor du kvar i bygden? Med stöd från Torsby kommun har Norra Ny Utveckling och Platsutveckling.se tagit initiativ till förstudien Samverkan Norra Klarälvdalen. Genom förstudien önskar vi diskutera tankar, bolla förslag och samla in synpunkter kring det som anses vara norra Klarälvdalens styrkor, svagheter, hot och framtida möjligheter.

Under vårt andra möte — tors 11 nov kl 18-21— kommer vi att utföra en SWOT-analys om samverkan i norra Klarälvdalen. Mötet kommer att ledas av Tohbbe Lindholm från Sala. Tohbbe har ett starkt engagemang för lokala utvecklingsfrågor i Västmanland. Under de senaste sju åren har han arbetat med att bygga upp Brunnsmuseet, ett arbetslivsmuseum för kurorten Sätra Brunn utanför Sala. Sätra Brunn ägdes av en stiftelse inom Uppsala universitet fram till slutet av 1990-talet. Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet ägdes brunnen av en stiftelse med Länsstyrelsen i Västmanland som huvudman. Sätra Brunn försattes tyvärr i konkurs under början av 2000-talet. Efter det att brunnen hade försatts i konkurs bestämde sig ett antal människor i omgivningarna kring Sala att bilda en ekonomisk förening och köpa Sätra Brunns konkursbo. Tohbbe är en av människorna i gruppen som köpte Sätra Brunn och deras syfte var att rädda brunnen från förfall/att bli övergiven och/eller eventuell styckning av fastigheten.

Samverkan Norra Klarälvdalen arrangeras som 3 digitala möten med inspirationsföreläsningar, workshop och förslag på möjligt samarbete med våra grannar utmed Glomma i Norge.

– första mötet tors 28 okt 18-21.
– andra mötet tors 11 nov 18-21.
– tredje mötet tors 25 nov 18-21.

Ladda hem detaljerat program som pdf-fil genom att klicka här.

Anmälan görs via e-post till: norrany@platsutveckling.se

Länk till digitala zoom-möten skickas klockan 17.30 inför varje möte.

Hjärtligt välkommen med dina tankar, synpunkter och förslag.
Utveckling skapar vi tillsammans!

Norra Ny Utveckling och Platsutveckling.se

Det som en gång i tiden var vardag är idag något unikt. Fantastiska Kårebolssätern i Torsby är ovanlig välbevarad, med betande djur och säterbruk på somrarna. Men hur bevarar man kunskaperna om ost och messmör? Och hur för man hantverket vidare?