15-minutersstaden 2.0  – Mustafa Sherif möter professor Carlos Moreno

Paris borgmästare, Anne Hidalgo, har påbörjat arbetet med den så kallade 15-minutersstaden.

I sin podd, Urbanistica Podcast, tar stadsplaneraren Mustafa Sherif upp frågan om hur 15-minutersstaden 2.0 kan utformas när han möter arkitekten och stadsplaneraren professor Carlos Moreno. Carlos Moreno är känd för att ha introducerat idén om 15-minutersstaden genom en rapport för Paris stad 2016. I avsnittet delar Carlos Moreno med sig av sina tankar om hur 15-minutersstaden kan utvecklas och förbättras.

15-minutersstaden är ett begrepp inom stadsplanering som syftar till att skapa stadsområden där invånarna har tillgång till de flesta av sina dagliga behov inom en 15-minuters promenad- eller cykelavstånd från sina hem. Tanken är att minska behovet av långa pendlingar och bilresor genom att koncentrera olika typer av verksamheter och tjänster, såsom arbetsplatser, skolor, affärer, parker och rekreationsområden, inom närområdet för invånarna. Närheten inom 15 minutersstaden  kan bidra till att skapa mer hållbara och levande stadsområden med minskade transporter, mindre trängsel och bättre livskvalitet för invånarna.  15-minutersstaden har blivit alltmer populärt och eftersträvas av många städer runt om i världen.

Mustafa Sherif som driver Urbanistica Podcast.

Paris arbetar med att skapa en 15-minutersstad genom olika åtgärder och initiativ inom stadsplanering och samhällsutveckling. Några av de åtgärder som Paris har vidtagit inkluderar:

  • Utveckling av lokal infrastruktur: Paris satsar på att förbättra och utveckla lokal infrastruktur, såsom gång- och cykelvägar, kollektivtrafiknätverk och offentliga platser, för att underlätta för invånarna att förflytta sig inom sina närområden.
  • Tillgänglighet till service: Genom att placera olika typer av serviceinrättningar, såsom affärer, skolor, arbetsplatser och rekreationsområden, inom gångavstånd från bostadsområden, strävar Paris efter att minska behovet av långa resor och att skapa mer levande och självförsörjande stadsdelar.
  • Stadsomvandling och omvänd planering: Paris har tagit initiativ till stadsomvandlingsprojekt och omvänd planering, där man omformar och anpassar stadens fysiska miljö för att främja närheten och tillgängligheten till olika tjänster och aktiviteter inom närområdet.
  • Medborgardelaktighet och samarbete: Paris involverar aktivt sina invånare i planeringsprocessen och uppmuntrar till samarbete mellan olika intressenter för att skapa en 15-minutersstad som är anpassad till invånarnas behov och önskemål

Läs mer »»»

Bebyggelseantikvarien ser ödehusens potential

Hans Johnsson från Torsby. Foto: Aron Eriksson/Sveriges Radio.

Platsutvecklings Hans Johnsson från Torsby är inte främmande för utmaningen med att återuppliva övergivna platser. Han har ägnat sig åt att rädda ett antal ödehus i den värmländska landsbygden. Hans senaste projekt, renoveringen av en gård i byn Fastnäs i Klarälvdalen, har fått mycket uppmärksamhet.

Gården, som består av två boningshus, hade legat övergiven i hela 30 år innan renoveringsarbetet påbörjades för 12 år sedan. För Hans Johnsson är dessa ödehus inte bara gamla strukturer som förfaller utan snarare potentiella skatter av möjligheter och historia.

”När jag ser ett ödehus så känner och tänker jag ofta wow, vilka möjligheter det finns här”, säger Hans Johnsson entusiastiskt. För honom representerar varje förfallet tak och varje sprucket fönster inte bara ett problem utan en möjlighet till förnyelse och återupplivande av det som en gång var.

Efter att ha restaurerat gården Där Nol i Fastnäs och sett dess positiva effekter på lokalsamhället, ser Hans Johnsson nu fram emot att återuppliva granngården. Med varje renoveringsprojekt växer inte bara husen i skönhet och funktionalitet, utan också samhällets stolthet och sammanhållning.

Johnssons arbete är inte bara en kamp mot förfall utan också en hyllning till den värmländska landsbygdens historia och dess människor. Hans vision sträcker sig bortom bara renovering av byggnader; det handlar om att väcka liv i samhällen och bevara deras kulturella arv för kommande generationer.

Läs mer »»»

Ny utvecklingsplan för att revitalisera Chicagos stadskärna

En ny utvecklingsplan för Chicagos stadskärna har nyligen presenterats av borgmästaren Brandon Johnson. Liksom många svenska städer möter även Chicago utmaningar med butiksdöd och restaurangnedläggningar. Borgmästaren har en vision för att revitalisera stadskärnan genom att satsa på sport- och kulturevenemang.

I utvecklingsplanen inkluderas även flera projekt för att utveckla butikslokaler och kommersiella stråk, vilka kommer att få ekonomiskt stöd på upp till 250 000 dollar från stadens småföretagsfond. Borgmästare Johnson ser småföretag som nyckeln till blomstrande samhällen och betonar vikten av ekonomiskt stöd för att skapa aktivitet och tillväxt i områden som har ett stort behov av ekonisk stimulans. 

Läs mer » » » 

AMF Fastigheter startar testbädd för hållbar stadsutveckling

Stockholms nya testbädd i Marievik är ett initiativ från AMF Fastigheter för att utveckla och testa framtidens hållbara lösningar. Det är en plats där olika aktörer, inklusive entreprenörer och företag, samarbetar för att skapa innovativa koncept och genomföra småskaliga tester. Målet är att maximera användningen av resurser genom att laga, återanvända och omvandla produkter för att ge dem ett nytt syfte.

Platsen strävar efter att bygga hållbart och samla kraften och viljan hos människor och företag för att möta olika behov under dygnets timmar. Det speciella läget vid vattnet ger Marievik en unik position för att vara ledande inom framtidens cirkulära urbana miljö och visa vägen för hållbar utveckling.

Under evenemanget Techarenan 2024 söker man innovativa entreprenörer med visionära idéer som kan bidra till att bygga kvarter som främjar hälsa, välbefinnande och hållbarhet. Genom samarbete och småskaliga tester strävar man efter att omvandla innovativa koncept till praktiska lösningar för den urbana befolkningen.

En viktig del av initiativet är att skapa hållbara, återbrukade och smarta fastigheter. Man söker också svar på frågor som rör det cirkulära ekosystemet för mat och dryck, konsumtion och handel i ett cirkulärt samhälle samt hur man skapar en plats som främjar hälsa och välbefinnande. Det handlar om att utforska områden som lokal odling, livsmedelsförsörjning, återbruk och handel samt hur man kan inspirera till hälsa och välbefinnande hos de som bor och verkar i området.

Stockholms nya testbädd i Marievik »»»

Valhallabadet – platsen i mitt hjärta

Valhallabadets ursprungliga simhall från 1956. Foto: Sanja Peter, Göteborgs stadsmuseum..

Valhallabadets står inför utmaningar när det gäller dess geografiska läge i staden (evenemangsstråket), finansiering, underhåll och modernisering men dessa utmaningar är inte oöverstigliga. Valhallabadet kan förbli en viktig del av Göteborgs kulturarv och en viktig plats/resurs för stadens invånare under lång tid framöver. Valhallabadet kan revitaliseras och återuppstå som en vacker anläggning för vardagsmotion i centrala Göteborg.

Valhallabadet stod klart 1956 som Sveriges största badhus och har en rik historia och är en symbol för både 1950-talets arkitektur och Göteborgs lokala gemenskap. Genom att investera i dess restaurering och modernisering kan staden inte bara bevara sitt kulturarv utan också främja folkhälsan och simkunnigheten hos sina invånare.

”Valhallabadet byggdes 1956 efter en arkitekttävling som vanns av arkitekterna Nils Olsson och Gustaf Samuelsson och var då det byggdes Sveriges största och modernaste badanläggning. Av olika utredningar och kulturmiljöunderlag framgår att Valhallabadet idag är en kulturhistoriskt värdefull anläggning ur såväl ett lokalt som nationellt perspektiv. Valhallabadet omfattas sedan tidigare av Göteborgs stads bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.” Länsstyrelsen Västra Götalands län

Genom att investera i en ikonisk plats som Valhallabadet, skulle Göteborgs stad inte bara fokusera på att förbättra sin infrastruktur utan även på att främja invånarnas välbefinnande och sammanhållning. Valhallabadet är inte bara en plats för bad och simning utan även en plats där människor från alla samhällsskikt kan mötas, skapa gemenskap och främja sin hälsa och välmående. Att bevara och utveckla Valhallabadet är därför ett viktigt steg mot att skapa en mer inkluderande och hållbar stadsmiljö där människors behov och önskemål tas på allvar.

Det finns även ett stort behov hos det lokala föreningslivet inom simningnär det gäller tillgänglighet till simhallar och simtider för medlemmarna i simklubbarna. Stadens simklubbar har alltså ett behov av fler simanläggningar, ett bevarat Valhallabad skulle därför kunna bli ett bra komplement till det nya centralbadet för föreningslivet.

Simning är inte bara en fantastisk sport med många hälsofördelar, det är också en färdighet som är livsviktig i ett land som Sverige, där vatten är en naturlig del av livet. Att främja simkunnighet är därför avgörande för att öka säkerheten och minska riskerna för olyckor i och vid vattnet. För att främja simkunnighet och folkhälsa är det också viktigt att säkerställa tillgång till ”folkbad” för alla.

Valhallabadet kan revitaliseras och återuppstå som en vacker anläggning för vardagsmotion i centrala Göteborg

Storbritanniens Michael Gove har nyligen beslutat att stoppa Marks & Spencers planer på att riva en varuhusbyggnad i art déco-stil på den prestigefyllda shoppinggatan Oxford Street i London. Beslutet, som presenterades i en omfattande 127-sidig rapport från Department of Housing & Communities, grundades främst på bedömningen att en rivning av den historiska byggnaden skulle leda till en oacceptabel miljöbelastning.

I rapporten motiverar Michael Gove sitt avslag och pekar på det växande behovet av att bevara kulturarvet och minimera negativa miljökonsekvenser. Den ökande medvetenheten om klimatförändringarna och de pågående miljöproblemen har tydligt påverkat beslutsfattarna, och det förutspås att nya klimatkrav kommer att tvinga fastighetsbolag och kommuner att prioritera bevarandet av historiska byggnader framöver.Det här beslutet sätter Storbritannien på kartan som ett land som tar klimatfrågor på största allvar, och det antyder att fastighetsutvecklare måste anpassa sig till en föränderlig lagstiftning som gynnar bevarandet av kulturella och historiska strukturer.

I Sverige står tyvärr inte klimatpolitik och bevarande av byggnader lika högt upp på den politiska agendan som i Storbritannien. Genom kampanjen ”Krama Byggnaden” driver därför Peter Ullstad, arkitekt och VD på Codesign, tillsammans med Robin Rushdi Al-Sálehi, grundare av Vakansa och affärsutvecklare på Codesign, frågan om en tydlig och offensiv klimatpolitik inom fastighetssektorn. 

Politikerna i Storbritannien framstår i det här sammanhanget som mer progressiva och rigorösa när det gäller att skydda historiska strukturer och minska den övergripande miljöpåverkan. Det återstår att se om Sverige kommer att anta en liknande hållning och vidta åtgärder för att bevara sitt kulturarv samtidigt som man anpassar sig till de ökande kraven på hållbarhet och klimatmedvetenhet.

Valhallabadet är en plats i mitt hjärta, en arkitekturhistorisk kronjuvel och en central mötesplats för rekreation, motion och socialt umgänge som vänder sig till hela staden.

Lilla London – vi har nu möjlighet att ge nytt liv åt Valhallabadet, samtidigt som staden tar inspiration från Storbritannien för att intensifiera ansträngningarna att minska koldioxidutsläppen utifrån målen i Agenda 2030. Låt oss inte missa det här tillfället!

Torbjörn Lindstedt,  Platsutveckling Think Tank  

Länk

Kulturhistorisk utredning om Valhallabadet »»»

Little Jinder tolkar Magnus Carlsons Platsen i mitt hjärta i Så mycket bättre 2016.

BID-lagen är en framgångssaga för Storbritanniens stads- och platsutveckling

I Storbritannien var Tony Blair en av de drivande krafterna bakom etableringen av BIDs och BID-lagstiftningen infördes vid årsskiftet 2004-05. Planeringsarbete och pilotprojekt hade pågått sedan början av 2000-talet, och lagstiftningen i England blev klar i september 2004. Behovet av förbättringar i den offentliga miljön var en viktig anledning. BIDs, engelsk modell, har fått en något annorlunda framtoning än i USA, med större inflytande från stat och kommun.

Varför BIDs i Storbritannien?
Storbritanniens BID-lagstiftning syftar till:
•  att uppmuntra samverkan mellan det lokala näringslivet, fastighetsbolag och offentliga verksamheter
•  att uppmuntra till investeringar i offentliga miljöer
•  att offentliga miljöer kännetecknas av “liveability”
•  att skapa och bibehålla hållbara “communities”
•  att medborgare och näringsliv skall kunna påverka den urbana miljön, och, i och med detta, den enskilde individens livskvalitet.

Under de senaste 20 åren, sedan lagstiftningen om BIDs infördes i Storbritannien, har Storbritannien gått från noll till mer än 330 BID-distrikt, som bidragit med över 150 miljoner pund till stads- och platsutvecklingen varje år. Storbritanniens BID-distrikt representerar nästan 120 000 företag över hela landet. Bara i London finns det 74 BIDs som genererar 60 miljoner pund av avgiftsinkomster som återinvesteras lokalt för utveckling och förvaltning av London.

Läs mer »»»

Sveriges Cityindex 2023 och panelsamtal om aktuella trender

Hur utvecklar vi den sköna och sprudlande blandstaden med levande bottenplan som alla snackar om? Vad efterfrågar konsumenterna i dagens läge med höjda räntor och hög inflation? Hur ser trenderna ut i förhållande till tidigare år under 2020-talet?

Rapportsläpp för Cityindex Sverige 2023 av HUI:s analytiker Erik Jonsson i dialog med moderator Christina Friberg från Fastighetsägarna MittNord. Webbinariet avslutades med ett intressant samtal mellan gästerna Anna K. Johansson, Change Director på Tam och Thomas Erséus, VD AMF Fastigheter. Källa: Fastighetsägarna

Cityindex Sverige 2023 from Fastighetsägarna on Vimeo.

Platsutveckling Think Tank destinationsdesign och destinationsförvaltning


Norska “Statens vegvesen” har utvecklat turistattraktionen “Nasjonale turistveger” på uppdrag av norska regeringen och norska Stortinget. Särskilt utvalda vägsträckor genom landets vackraste och mest varierade natur. Körturerna tar den resande längs fjäll, fjordar, vattenfall och kusten. Från Varanger längst upp i norr till Jæren i söder.


datum: fredag 6 oktober 2023
tid: 10.00-12.00
plats: digitalt via zoom-länk
anmälan: anmälan via länk senast torsdag 5/10
frågor: thinktank@platsutveckling.se

Hur skapas attraktiva och minnesvärda destinationer som lockar besökare och erbjuder unika upplevelser samtidigt som det inte leder till överturismens negativa konsekvenser med ökad miljöpåverkan, ökad trängsel, stigande boendekostnader, förlust av lokal kultur samt ökad kriminalitet och otrygghet?

Program

10.00 -11.00 Platsinnovation: Designdriven utveckling av attraktiva samhällen
Helena Godter Karlberg, affärsutvecklare vid LTU Business.

Dagens huvudtalare är Helena Godter Karlberg som har arbetat med platsutveckling under 10 år, bland annat i Dalarna, Glasriket och i Swedish Lapland. Hon är grundare av forskningsområdet platsinnovation i Sverige, en metod för designdriven utveckling av attraktiva och hållbara samhällen. Metoden, som hon har tagit fram tillsammans med forskare vid Luleå tekniska universitet, utgår från platsens unika identitet och väver samman både aktörer och processer som är centrala för en plats. Helena är född i Stockholm, uppvuxen i Helsingborg, har sina rötter i Härjedalen och bor numera i Luleå. Hon har en bakgrund som journalist inom press, radio och tv och arbetar nu som affärsutvecklare på LTU Business. Hon är styrelseledamot i Svenska Designsällskapet och har tidigare suttit i styrelsen både för SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign och SISP, Swedish Incubators and Science Parks. Tillsammans med Renata Chlumska driver hon Summitpodden, en podd om höga berg och djupa dalar där äventyr möter näringsliv.

11.05 – 12.00 Besöksmålsförvaltning – få besöksnäringen att skapa de lokalsamhällen vi önskar
Hanne Lykkja, konsulent inom samhällsutveckling och besöksmålsförvaltning vid Lykkja Landskapsplan/Viken fylkeskommune.

Hanne Lykkja är utbildad naturförvaltare och kulturgeograf med tonvikt på naturvård, planering, lokal samhällsutveckling och hållbar turism. Hon har arbetat med natur- och landskapskartering, och metodutveckling för resurskartläggning, lokal samhällsutveckling och besöksmålsförvaltning i Norsk institutt for skog og Landskap/NIBIO, Aurland Nature Workshop, Nærøyfjorden World Heritage Park och Nordland fylkeskommune. Hanne arbetar nu med utveckling av besöksmålsförvaltning som ämne inom Viken fylkeskommune.

Destinationsdesign: Destinationsdesign är konsten att skapa attraktiva och minnesvärda platser som lockar besökare och erbjuder en unik upplevelse. Det handlar om att utforma den fysiska miljön, inklusive arkitektur, landskapsarkitektur och infrastruktur, för att förbättra besökares upplevelse och främja hållbarhet. Under vår session om destinationsdesign kommer vi att utforska hur man skapar destinationer som är visuellt tilltalande, funktionella och kulturellt berikande.

Destinationsförvaltning: Destinationsförvaltning innebär att hantera och främja turism på ett sätt som är hållbart, gynnsamt för destinationen och dess invånare, och samtidigt bevarar kulturarvet och miljön. Det är en komplex process som involverar strategisk planering, marknadsföring, infrastrukturutveckling och samarbete med intressenter. Vår session om destinationsförvaltning kommer att utforska bästa praxis och verktyg för att skapa och förvalta hållbara och välkomnande destinationer.

Platsutveckling Think Tank: Kan vi se våra kulturhistoriska miljöer som tillgångar i utvecklingen av stadsmiljöer, orter och platser? Vad bidrar kulturmiljö – och naturvården med i den cirkulära ekonmin och i det hållbara regenerativa samhällsbyggandet? Med Platsutveckling Think Tank önskar vi starta ett offentligt samtal kring kopplingen mellan kulturarv, naturarv och platsutveckling.

Platsutveckling Think Tank startades under januari 2022 och är en kostnadsfri digital mötesplats för alla som önskar föra ett samtal om platsutveckling och kulturarvsfrågor.

Allt gott och väl mött! 

Hans Johnsson och Torbjörn Lindstedt,  Platsutveckling Think Tank  


Per Ritzlers föreläsning om “Nasjonale turistveger” under seminariet Glesbygd och tursim. Särskilt utvalda vägsträckor genom landets vackraste och mest varierade natur. Körturerna tar den resande längs fjäll, fjordar, vattenfall och kusten. Från Varanger längst upp i norr till Jæren i söder.

Think Tank – en mer eller mindre lös sammanslutning av skribenter och intellektuella som har som syfte att påverka opinionen. Wikipedia

#kulturarv #platssamverkan #agenda2030 #platsutveckling #platsutvecklingthinktank #agenda2030 #gbgftw

Main Street Programs – kulturmiljövårdens modell för platssamverkan


Under början av 2000-talet var Water Valley i Mississippi en bortglömd liten stad med tomma butikslokaler och övergivna bostäder. Genom ett offentligt och privat partnerskap har boende, näringsliv och beslutsfattare enats om ett gemensamt mål kring ortens utveckling.

Geografiska förutsättningar, traditioner, den fysiska miljön, tillfälligheter och personliga initiativ – alla platser har en unik särart, som kan förädlas och utvecklas.

Det finns två huvudmodeller för platssamverkan: BID-modellen (Business Improvement Districts – BIDs) och Main Street Programs. BID-modellen etablerades i Kanada under början av 1970-talet, och tillämpas idag i Nordamerika, Sydafrika, Europa och snart även i Australien. Main Street Programs utarbetades av den amerikanska kulturmiljövården under mitten av 1980-talet, och modellen är numera en välbeprövad, effektiv revitaliseringsprocess för såväl huvudgator i storstäder som hela småorter och destinationer.

Liksom BIDs bygger Main Street Programs på en organiserad samverkan mellan offentliga och privata aktörer i ett geografiskt avgränsat område. Samverkan i BIDs är till skillnad från i Main Street Programs reglerad i en särskild lagstiftning – i övrigt har modellerna stora likheter. Många BIDs i USA har sina ursprung i Main Street Programs.

Main Street Programs bygger på fyra huvudteman, som därefter bryts ner i åtta undergrupper. Det är de så kallade ”Main Street Programs – Four Point Approach” och ”The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success”!

Main Street Programs – Four Point Approach

1/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”.
Intressant arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.


2/ ”PR och reklam – handlar om förbättrade affärer” – image och erbjudanden
Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.


3/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort
Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.


4/ ”Ompositionera” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten
Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.

The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success

1/ Satsa på bredd
Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.

2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning
”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”.
Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.

3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra
Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.

4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan
Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.

5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar
Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.

6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta
Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!

7/ Förändring – skeptiker kan bli troende
Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.

8/ Genomföra och fullfölja
För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.

Torbjörn Lindstedt, platsutveckling.se

Main Street Programs: ”Four Point Approach” och ”Eight Principles of Success”

Inom Platsutveckling.se inspireras vi av både BID-lagstiftningen och av ”Main Street Program”-modellen. Modellen för Main Street Programs har utvecklats av kulturmiljövården i USA och man arbetar utifrån modellens fyra huvudteman, som därefter bryts ner i åtta undergrupper. Det är de så kallade ”Main Street Programs – Four Point Approach” och ”The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success” ! 

Main Street Programs – Four Point Approach

1/ “Gestaltning” – innebär att få området i ”top physical shape”.
Intressant arkitektur och gestaltning överför ett visuellt budskap om området. Skapa en inbjudande och lockande atmosfär genom skyltfönster, parkeringar, gatuskyltar, gatubelysning, gångstråk och landskapsplanering. Dra nytta av områdets främsta tillgångar, som historiska byggnader och stadsdelens arkitektoniska karaktär.

2/ ”PR och reklam – handlar om förbättrade affärer” – image och erbjudanden
Genom att marknadsföra områdets unika tillgångar genom annonsering, affärserbjudanden, lokala arrangemang och marknadskampanjer får man fram en positiv bild för handel, investerare, nya affärsverksamheter och besökare i allmänhet.

3/ ”Organisation” – att arbeta mot gemensamma mål på en ort
Sunt förnuft i volontärdrivna program och väl organiserade styrelse- ochkommittéverksamheter En bra ledning/organisation kan underlätta det svåra arbetet att fåkonsensus i, och samarbete mellan, de skilda grupperna med intressen i område.

4/ ”Ompositionera” – att finna nya verksamheter och ett nytt utbud för orten
Det innebär att finna nya eller bättre inriktningar/nytt innehåll för företagen på orten/utmed engata. Man bör både hjälpa existerande affärsföretag att expandera och arbeta på att rekrytera/hitta nya företag för att stärka områdets konkurrenskraft.

The Main Street Philosophy – Eight Principles of Success

1/ Satsa på bredd
Ingen specifik och enstaka fokusering. För att skapa en framgångsrik, hållbar och långvarig revitalisering krävs en bredd på innehåll, utbud och arrangemang/aktiviteter.

2/ Tillväxt skapas genom att lösa enkla problem först och kontinuerlig ökning
”Krypa innan man går”. Framgångsrika upprustningsprogram börjar med basala enkla aktiviteter som visar “att något är på gång”.
Lös enkla problem först – allt efter hand som de deltagandes förståelse/intresse ökar för upprustningsprocessen kommer man att kunna bemästra mer komplexa problem och mer ambitiösa projekt.

3/ ”Self help” – egen vilja och önskan att vilja förbättra och ändra
Ingen annan kommer att rädda er ort. Den lokala ledningen måste ha viljan och förmågan att mobilisera de lokala resurserna.

4/ Ingå ett offentligt och privat partnerskap – skapa samverkan
Både offentliga och privata sektorer har starka intressen i området och måste samarbete för att nå gemensamma mål rörande upprustningen av ett område. Var och en har sin roll, men måste bilda ett effektivt partnerskap.

5/ Identifiera och se kraften i lokala tillgångar
Unika lokala tillgångar måste ses som en resurs. Exempel är unika byggnader som ger en ökad känsla för det lokala.

6/ Kvalitet – tillfälliga klipp och klistra lösningar har en förmåga att bli permanenta
Betona kvalitet i alla aspekter av upprustningsprogrammet. Detta gäller för samtliga element i processen – från fönsterskyltning till kampanjer och undervisningsprogram. Lågbudget och ”klipp och klistra”- ansträngningar förstärker en negativ bild av orten och besöksmålet. Koncentrera på kvalitetsprojekt!

7/ Förändring – skeptiker kan bli troende
Attityderna i en nedsliten stadsdel svänger om. Till en början tror ingen på en förändring. Förändring av attityder och praktik sker långsamt. Stödet för förändringar ökar allt eftersom det nya ”Main Street – programmet” växer och revitaliseringen genomförs.

8/ Genomföra och fullfölja
För att lyckas måste man visa synliga resultat från avslutade och genomförda projekt – det ger förtroende för upprustningen av området.

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se