Kontorskris i USA kan skapa ekonomiska effekter globalt

Den eskalerande krisen inom den amerikanska kontorsdöden har börjat få globala följder och sprider sig nu till Europa, med särskild påverkan på tyska banker. En lokal aktör varnar för att det kan vara den största fastighetskrisen sedan den globala finanskrisen och har märkt en betydande nedgång i aktiepriser och obligationer. 

Möjligheten att arbeta hemifrån har visat sig vara en ovärderlig resurs. Det innebär att fastighetssektorn måste anpassa sig till den pågående förändringen. Digitaliseringen markerar en positiv förändring genom att minska påfrestningen på infrastrukturen, vilket leder till färre trafikstockningar och mindre trängsel i kollektivtrafiken.

En potentiell lösning på utmaningen för fastighetsbranschen kan vara att omvandla kontorsutrymmen till bostäder och öka antalet coworking-spaces för att möjliggöra hemarbete utan att hindra företagens tillväxt och lönsamhet. Att arbeta hemifrån bidrar till en effektivare användning av tid genom att minska pendlingstiderna, vilket även gör det möjligt för föräldrar att tillbringa mer tid med sina barn istället för att stressa med arbetsresor till och från jobbet. Det kan leda till en sundare samhällsutveckling där föräldrarna kan ta ett aktivare deltagande i sina barns skolgång.

Läs mer »»»

Brooklyn Bridge Park – utvecklad utifrån platsens karaktär som hamnområde

I vissa delar av världen har man valt att helt riva och återuppbygga platser och städer från grunden. I fallet med Brooklyn Bridge Park I New York har man istället strävat efter att bevara och integrera platsens industriarv som ett tidigare hamnområde.

I boken ”Brooklyn Bridge Park” delar Michael Van Valkenburgh Associates med sig av deras designprocess, där de aktivt har arbetat med den befintliga materialiteten och strukturerna längs pirerna för att väva samman platsens historia och platsspecifika värden med den nya parken. Genom att använda sig av platsens inneboende utmaningar har de skapat en vision för ett unikt offentligt utrymme. Genom att bevara strukturen av befintliga lagerlokaler och stålkonstruktioner har de använt dem på olika sätt i hela parken. Vissa av dessa strukturer fungerar nu som armaturer för belysning, medan andra har omvandlats till för att skapa platser med skugga.

En av de mest imponerande bevarade strukturerna är en sportpaviljong som designats av arkitekten Maryann Thompson, där den ursprungliga skjulstrukturen har integrerats med ett nyskapande tak. Michael Van Valkenburgh är grundaren av Michael Van Valkenburgh Associates, ett företag inom landskapsarkitektur som har skapat prisbelönta parker, stadsmiljöer och campuslandskap över hela Nordamerika.

Läs mer »»»

The Ark – lagerbyggnad vid Shanghai Zhangjiangs gamla cementfabrik återbrukas och utvecklas till ett urbant multifunktionellt vardagsrum

Efter framgångarna med projekt som Tate Modern i London och Domino Sugar Refinery i New York är det lätt att förstå varför återbruk och utveckling av industrimiljöer har blivit populära nuförtiden. Det senaste exemplet, av MAD Arkitekter, är lite mer ovanligt än de flesta och innebär att man bygger upp en ny byggnad med blandade verksamhetsområden över ett enormt och oanvänt lagerhus vid en nedlagd cementfabrik i Shanghai.

Industriarvet bevaras inte bara på grund av de historiska minnena det bär med sig, utan framför allt för att det ger framtiden en känsla av historia,” säger Ma Yansong, grundande partner av det kinesiska arkitektkontoret MAD-arkitekter.

Avsikten är att bevara den ursprungliga industriella och råa strukturen av lagerbyggnaden samtidigt som taket på lagerbyggnaden ersätts av en bågliknande metallvolym som ”flyter” likt Arken. Kontrasten mellan grovheten i den gamla ruffa betongfasaden och slätheten i det nya metallen kommer att ge nytt liv åt det förfallna fabriksbyggnaden samtidigt som den ursprungliga lagebyggnaden omvandlas till ett multifunktionellt urbant vardagsrum, förklarar MAD-arkitekter. Projektet är en integrerad del av en omfattande revitalisering och utveckling av industrimiljön, där den gamla cementfabriken omvandlas till en ny stadsdel vid vattnet.

Läs mer »»»

En gemensam berättelse och vision för Sverige

Att kunna forma en långsiktig gemensam vision och berättelse om ett förbättrat samhälle är avgörande, särskilt i dagens polariserade och pragmatiska politiska klimat. Det är ofta bristen på en sådan övergripande vision som hindrar samhället från att enas kring gemensamma mål och prioriteringar.

Fokuserar vi på platsutveckling, inser vi att det handlar om mycket mer än bara fysiska förändringar. Det handlar om att skapa en ny vision för platsen tillsammans med lokalbefolkningen och andra lokala aktörer. Genom att engagera alla delar av samhället kan platsutvecklingen bli en kraftfull motor för samhällsutveckling, med förhoppningen att gynna alla samhällsklasser och skapa en mer inkluderande och hållbar framtid.

Per Schlingmanns ledare i Borås Tidning belyser vikten av en sådan gemensam berättelse och vision för Sverige. Det är genom att tydligt definiera och kommunicera vart vi är på väg som vi kan skapa enighet och framsteg. Att arbeta tillsammans för att forma denna berättelse är en nödvändig förutsättning för att möta de utmaningar och möjligheter som ligger framför oss.

Läs Per Schlingmanns ledare i Borås Tidning »»»

AMF Fastigheter startar testbädd för hållbar stadsutveckling

Stockholms nya testbädd i Marievik är ett initiativ från AMF Fastigheter för att utveckla och testa framtidens hållbara lösningar. Det är en plats där olika aktörer, inklusive entreprenörer och företag, samarbetar för att skapa innovativa koncept och genomföra småskaliga tester. Målet är att maximera användningen av resurser genom att laga, återanvända och omvandla produkter för att ge dem ett nytt syfte.

Platsen strävar efter att bygga hållbart och samla kraften och viljan hos människor och företag för att möta olika behov under dygnets timmar. Det speciella läget vid vattnet ger Marievik en unik position för att vara ledande inom framtidens cirkulära urbana miljö och visa vägen för hållbar utveckling.

Under evenemanget Techarenan 2024 söker man innovativa entreprenörer med visionära idéer som kan bidra till att bygga kvarter som främjar hälsa, välbefinnande och hållbarhet. Genom samarbete och småskaliga tester strävar man efter att omvandla innovativa koncept till praktiska lösningar för den urbana befolkningen.

En viktig del av initiativet är att skapa hållbara, återbrukade och smarta fastigheter. Man söker också svar på frågor som rör det cirkulära ekosystemet för mat och dryck, konsumtion och handel i ett cirkulärt samhälle samt hur man skapar en plats som främjar hälsa och välbefinnande. Det handlar om att utforska områden som lokal odling, livsmedelsförsörjning, återbruk och handel samt hur man kan inspirera till hälsa och välbefinnande hos de som bor och verkar i området.

Stockholms nya testbädd i Marievik »»»

Hur formar vi ABC-staden  3.0 – nystartszoner lösningen på myten om blandstadens förträfflighet

Tanken med ABC-staden var att arbete, bostad och centrumanläggning förenades i samma stadsdel. Vällingby utanför Stockholm var ett tidigt exempel på denna idé. Stadsdelarna var strukturerade i grannskapsenheter med närbelägna centrumanläggningar, stadsdelstorg och mindre butiker för att främja gemenskap och bekvämlighet. Tyvärr led ABC-tankarna ett nedslag till följd av privatbilismens ökande popularitet och handelns övergång till större enheter och självbetjäning.

Det är nödvändigt att utveckla och förbättra projektbaserade lösningar till mer hållbara och cirkulära modeller över tid. Många förortsområden står inför stora utmaningar med utanförskap och brottslighet. Med inspiration från Frankrike föreslogs nystartszoner av Alliansen som ett sätt att främja sysselsättning och öka tryggheten i dessa områden. Tanken var att nystartszoner skulle erbjuda lägre avgifter för arbetsgivare som anställde personer från närområdet.

Att bryta den nedåtgående spiralen av arbetslöshet i dessa områden är av avgörande betydelse, och det krävs en övergång från endast utredningar och tillfälliga projekt till långsiktiga förbättringar. Det påminner om tankarna som förts fram av Charlie Karlsson, professor emeritus i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, om blandstaden som en myt som politiker och planerare kanske borde ompröva.

Charlie Karlsson menar i en artikel på SvD Debatt att problemen med hög arbetslöshet i vissa av landets stadsdelar löses inte genom allt tal om att skapa blandstäder för att bryta segregeringen. Hushållen visar genom sitt beteende att de inte vill bo blandat eftersom de uppnår högre välfärd genom att bo i kluster. För att lösa de aktuella problemen krävs det att de prioriteras på allvar och att det utvecklas anpassade, riktade åtgärder för de olika klustren. Att tro att man löser problemen genom att flytta på människor är en chimär. Våra politiker måste äntligen ta till sig att hushåll, oberoende av bakgrund, uppnår högre välfärd av att bo nära andra hushåll de känner samhörighet med. Det är hög tid att sluta tala om att bryta segregeringen och istället fokusera på att lösa sysselsättnings- och inkomstproblemen i våra utsatta områden enligt Charlie Karlsson.

Läs Charlie Karlsson debattartikel i SvD »»»

Valhallabadet – platsen i mitt hjärta

Valhallabadets ursprungliga simhall från 1956. Foto: Sanja Peter, Göteborgs stadsmuseum..

Valhallabadets står inför utmaningar när det gäller dess geografiska läge i staden (evenemangsstråket), finansiering, underhåll och modernisering men dessa utmaningar är inte oöverstigliga. Valhallabadet kan förbli en viktig del av Göteborgs kulturarv och en viktig plats/resurs för stadens invånare under lång tid framöver. Valhallabadet kan revitaliseras och återuppstå som en vacker anläggning för vardagsmotion i centrala Göteborg.

Valhallabadet stod klart 1956 som Sveriges största badhus och har en rik historia och är en symbol för både 1950-talets arkitektur och Göteborgs lokala gemenskap. Genom att investera i dess restaurering och modernisering kan staden inte bara bevara sitt kulturarv utan också främja folkhälsan och simkunnigheten hos sina invånare.

”Valhallabadet byggdes 1956 efter en arkitekttävling som vanns av arkitekterna Nils Olsson och Gustaf Samuelsson och var då det byggdes Sveriges största och modernaste badanläggning. Av olika utredningar och kulturmiljöunderlag framgår att Valhallabadet idag är en kulturhistoriskt värdefull anläggning ur såväl ett lokalt som nationellt perspektiv. Valhallabadet omfattas sedan tidigare av Göteborgs stads bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.” Länsstyrelsen Västra Götalands län

Genom att investera i en ikonisk plats som Valhallabadet, skulle Göteborgs stad inte bara fokusera på att förbättra sin infrastruktur utan även på att främja invånarnas välbefinnande och sammanhållning. Valhallabadet är inte bara en plats för bad och simning utan även en plats där människor från alla samhällsskikt kan mötas, skapa gemenskap och främja sin hälsa och välmående. Att bevara och utveckla Valhallabadet är därför ett viktigt steg mot att skapa en mer inkluderande och hållbar stadsmiljö där människors behov och önskemål tas på allvar.

Det finns även ett stort behov hos det lokala föreningslivet inom simningnär det gäller tillgänglighet till simhallar och simtider för medlemmarna i simklubbarna. Stadens simklubbar har alltså ett behov av fler simanläggningar, ett bevarat Valhallabad skulle därför kunna bli ett bra komplement till det nya centralbadet för föreningslivet.

Simning är inte bara en fantastisk sport med många hälsofördelar, det är också en färdighet som är livsviktig i ett land som Sverige, där vatten är en naturlig del av livet. Att främja simkunnighet är därför avgörande för att öka säkerheten och minska riskerna för olyckor i och vid vattnet. För att främja simkunnighet och folkhälsa är det också viktigt att säkerställa tillgång till ”folkbad” för alla.

Valhallabadet kan revitaliseras och återuppstå som en vacker anläggning för vardagsmotion i centrala Göteborg

Storbritanniens Michael Gove har nyligen beslutat att stoppa Marks & Spencers planer på att riva en varuhusbyggnad i art déco-stil på den prestigefyllda shoppinggatan Oxford Street i London. Beslutet, som presenterades i en omfattande 127-sidig rapport från Department of Housing & Communities, grundades främst på bedömningen att en rivning av den historiska byggnaden skulle leda till en oacceptabel miljöbelastning.

I rapporten motiverar Michael Gove sitt avslag och pekar på det växande behovet av att bevara kulturarvet och minimera negativa miljökonsekvenser. Den ökande medvetenheten om klimatförändringarna och de pågående miljöproblemen har tydligt påverkat beslutsfattarna, och det förutspås att nya klimatkrav kommer att tvinga fastighetsbolag och kommuner att prioritera bevarandet av historiska byggnader framöver.Det här beslutet sätter Storbritannien på kartan som ett land som tar klimatfrågor på största allvar, och det antyder att fastighetsutvecklare måste anpassa sig till en föränderlig lagstiftning som gynnar bevarandet av kulturella och historiska strukturer.

I Sverige står tyvärr inte klimatpolitik och bevarande av byggnader lika högt upp på den politiska agendan som i Storbritannien. Genom kampanjen ”Krama Byggnaden” driver därför Peter Ullstad, arkitekt och VD på Codesign, tillsammans med Robin Rushdi Al-Sálehi, grundare av Vakansa och affärsutvecklare på Codesign, frågan om en tydlig och offensiv klimatpolitik inom fastighetssektorn. 

Politikerna i Storbritannien framstår i det här sammanhanget som mer progressiva och rigorösa när det gäller att skydda historiska strukturer och minska den övergripande miljöpåverkan. Det återstår att se om Sverige kommer att anta en liknande hållning och vidta åtgärder för att bevara sitt kulturarv samtidigt som man anpassar sig till de ökande kraven på hållbarhet och klimatmedvetenhet.

Valhallabadet är en plats i mitt hjärta, en arkitekturhistorisk kronjuvel och en central mötesplats för rekreation, motion och socialt umgänge som vänder sig till hela staden.

Lilla London – vi har nu möjlighet att ge nytt liv åt Valhallabadet, samtidigt som staden tar inspiration från Storbritannien för att intensifiera ansträngningarna att minska koldioxidutsläppen utifrån målen i Agenda 2030. Låt oss inte missa det här tillfället!

Torbjörn Lindstedt,  Platsutveckling Think Tank  

Länk

Kulturhistorisk utredning om Valhallabadet »»»

Little Jinder tolkar Magnus Carlsons Platsen i mitt hjärta i Så mycket bättre 2016.

Kulturarvet och historiska byggnader nyckelspelare i ny vision för utvecklingen av ikoniska Regent Street i London

Westminster City Council och The Crown Estate samarbetar för att forma en ny vision och utvecklingsplan  för den ikoniska Regent Street i London. Medan The Crown Estate äger och förvaltar majoriteten av fastigheterna längs gatan, har Westminster City Council ansvaret för att förvalta de offentliga utrymmena. Regent Street, som designades för över 200 år sedan av arkitekten John Nash, får nu en vision som sträcker sig framåt de kommande 100 åren.

Genom en omfattande platsanalys med engagemang från allmänheten har tre centrala teman för framtida utformning av de offentliga rummen på Regent street framkommit. Dessa teman omfattar integrering av mer natur och grönska, bevarande av det kulturarvet genom skydd av de historiska byggnaderna, samt prioritering av en stadsmiljö som är välkomnande för gångtrafikanter.

Dessa teman kommer att utgöra vägledningen för den fortsatta utvecklingen av visionen för Regent Street. Genom att fokusera på dessa prioriteringar strävar både Westminster City Council och The Crown Estate efter att skapa en mer levande, attraktiv och hållbar miljö för både invånare och besökare.

Utvecklingsplanen och visionen representerar en betydande milstolpe för att säkra Regent Streets konkurrenskraft och attraktivitet som en av Londons mest kända och älskade gator.

Läs mer »»»

BID-lagen är en framgångssaga för Storbritanniens stads- och platsutveckling

I Storbritannien var Tony Blair en av de drivande krafterna bakom etableringen av BIDs och BID-lagstiftningen infördes vid årsskiftet 2004-05. Planeringsarbete och pilotprojekt hade pågått sedan början av 2000-talet, och lagstiftningen i England blev klar i september 2004. Behovet av förbättringar i den offentliga miljön var en viktig anledning. BIDs, engelsk modell, har fått en något annorlunda framtoning än i USA, med större inflytande från stat och kommun.

Varför BIDs i Storbritannien?
Storbritanniens BID-lagstiftning syftar till:
•  att uppmuntra samverkan mellan det lokala näringslivet, fastighetsbolag och offentliga verksamheter
•  att uppmuntra till investeringar i offentliga miljöer
•  att offentliga miljöer kännetecknas av “liveability”
•  att skapa och bibehålla hållbara “communities”
•  att medborgare och näringsliv skall kunna påverka den urbana miljön, och, i och med detta, den enskilde individens livskvalitet.

Under de senaste 20 åren, sedan lagstiftningen om BIDs infördes i Storbritannien, har Storbritannien gått från noll till mer än 330 BID-distrikt, som bidragit med över 150 miljoner pund till stads- och platsutvecklingen varje år. Storbritanniens BID-distrikt representerar nästan 120 000 företag över hela landet. Bara i London finns det 74 BIDs som genererar 60 miljoner pund av avgiftsinkomster som återinvesteras lokalt för utveckling och förvaltning av London.

Läs mer »»»

Värmlands besöksnäringsstrategi 2023-2030 vill öka besöksnäringens attraktionskraft och främja Värmlands natur- och kulturarv


Efter över ett års dedikerat arbete är Visit Värmland glada att kunna presentera Värmlands besöksnäringsstrategi för åren 2023-2030. Den här nya strategin representerar en ambitiös plan som kommer att guida alla aktörer som arbetar för att främja besöksnäringen mot att skapa ett mer attraktivt och hållbart Värmland.

Strategin är resultatet av en omfattande och inkluderande process, där olika perspektiv och erfarenheter har integrerats för att skapa en holistisk vision för regionens besöksnäring. Visit Värmland har strävat efter att skapa en strategi som inte bara fokuserar på att locka besökare, utan också på att utveckla en långsiktig och hållbar turism som gynnar både samhället och miljön.

En central del av strategin är att skapa en balans mellan att öka besöksnäringens attraktionskraft och samtidigt bevara och främja Värmlands natur- och kulturarv. Hållbarhet är en nyckelfaktor, och strategin inkluderar initiativ för att minimera negativa påverkningar på miljön, främja lokal ekonomisk tillväxt och involvera lokalsamhället i besöksnäringens utveckling.

Värmlands besöksnäringsstrategi  är avsedd att fungera som en vägledning för både offentliga och privata aktörer som är engagerade i att forma Värmlands framtid som en attraktiv destination. Genom att förena krafterna och arbeta i enlighet med strategin är målsättningen att besöksnäringen i Värmland skall blomstra på ett sätt som gynnar alla parter.

Läs mer »»»