Meatpacking District BID – ruffigt slakteriområde blev skönt riksintresse för kreativa

Meatpacking District är det en gång ruffiga slakteriområdet på Manhattan som utvecklades till en skön miljö för kreativa. Namnet Meatpacking (köttpackare) kommer från att området var centrum för New Yorks köttindustri – fullt av lagerlokaler, slaktare och industriarbetare. Nattetid var gatorna centrum för prostitution och droghandel.

Future Streets: Little West 12th Street in NYC’s Meatpacking District from STREETFILMS on Vimeo. Under hösten 2020 förvandlades Little West 12th Street i Meatpacking District från en trist och oanvänd bakgata till öppen en härlig mötesplats med människan i centrum. Förändringen av gatan för tankarna till Paris och visionen om 15-minutersstaden. Det är Paris borgmästare, Anne Hidalgo, som arbetar för att den franska huvudstaden skall utvecklas som små levande småsamhällen i storstaden. Målsättningen är nämligen att framtidens Paris skall erbjuda  jobb, skolor, grönområden och shopping inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet.

Sedan början av 2000-talet har området utvecklats till ett centrum för bland annat modeindustrin. De läckra industrilokalerna rymmer i dag kontor för folk inom de kreativa näringarna, trendiga barer och härliga restauranger.

Hugo Boss
Hugo Boss butik i Meatpacking District.

I stadsdelen har man även lyckats behålla vissa slakterier som ligger vägg i vägg med det nya sköna Meatpacking District. The Meatpacking District Improvement Association

Tänk globalt – agera lokalt: Dan Biederman är BID-gurun som lyfte byggnadsminnet Bryant Park i New York

”First, you have to be in an area where there’s some concentration of real estate and where the commercial [interests] care about the neighborhood. Bryant Park could still be done in another borough, but it would be harder.”  Bryant Park Corp. President Dan Biederman

Tänk globalt – agera lokalt
New York City formade sitt första BID 1984. Idag finns 76 stycken. Modedistriktet Meatpacking District, Times Square, 125th Street i Harlem, Grand Central Terminal och Bryant Park är några exempel. Den lyckade satsningen på att revitalisera stadsmiljöer genom BID har gjort staden till en förebild för modellen i hela världen.

BID är en framgångsrik och väl beprövad OPS-lösning för utveckling och förvaltning av stadsmiljöer. BID ger sådan service som kommuner förväntas ge men inte förmår, och öppnar möjligheten för privata aktörer att tillsammans med det offentliga ta initiativ till tillväxt under devisen ”building a better place for business by investing in neighbourhoods”. En BID-lagstiftning formulerades i Kanada på 60-talet och tillämpas alltmer i övriga världen – i Europa främst i Storbritannien, Skottland och Tyskland. I New York City är BID-lagstiftningen en viktig driver sedan 30 år tillbaka. En svensk version är nu varmt välkommen!


Samtal med Daniel Biederman om arbetet med BIDs som Grand Central Partnership, 34th Street Partnership, Chelsea Improvement Company och Bryant Park Corporation.

”Public park, meet private partnership”
Bryant Park i New York är kanske det främsta exemplet på hur BID-modellen även används för att lyfta nergångna stadsparker. Narkotikamissbruk och kriminalitet präglade Bryant Park i slutet av 1980-talet. Närliggande affärsverksamheter tynade bort och fastighetsbeståndet förföll. 1992 formades ett BID för parkens upprustning med ökade fastighetsvärden och stärkt handel i den omgivande bebyggelsen som resultat.

London BIDs: Camden Town Unlimited BID kör coworking space med plats för events och utställningar

Collective drivs av Camden Town Unlimited  som är ett BID i London. Utställningslokaler, co-working och pop-up-lokaler har blivit viktiga redskap i positioneringen av stadsdelar och miljöer.

Tänd alla ljus – 2021 innebär hållbar platsutveckling och återstart med nya insikter

Benjamin Ingrosso och Silvana Imam – Tänd alla ljus.

Det är ett tufft år vi lämnat bakom oss. Genom vaccinet kommer förhoppningsvis återstarten och ljusen kan tändas igen. Samtidigt är det viktigt att vi på allvar drar lärdom av pandemins konsekvenser, och att vi tillvaratar de positiva förändringar som Covid-19 trots allt har medfört.

Återstart innebär nya insikter om klimathotet
En återstart innebär förhoppningsvis, att vi tar med oss nya insikter om klimathotet, och att tempot i arbetet med ett fossilfritt samhälle höjs rejält. Sverige behöver därför införa ekonomiska reformer för grön skatteväxling och skapa fler incitament för ökad lönsamhet vid köp av tjänster.

Paris borgmästare sätter människan i centrum genom lokal livskvalitet
Paris borgmästare, Anne Hidalgo, har påbörjat arbetet med den så kallade 15-minutersstaden. I Anne Hidalgos vision om 15-minutersstaden kommer människan i centrum och där skall jobb, skolor, grönområden och shopping finnas inom 15-minuters cykelavstånd från hemmet. Tankarna om 15-minutersstaden bygger på ökad lokal utveckling i närområdet, för svensk del vore det spännande att förena Anne Hidalgos planer för 15-minutersstaden tillsammans med näringspolitiska reformer som en svensk BID lagstiftning.

Den cirkulära ekonomin är aptitlig
Sverige behöver ta den cirkulära ekonomin på allvar och uppmuntra till köp av tjänster framför köp av nya produkter. Rent krasst, det handlar om att det måste bli lönsammare för framtidens konsumenter att laga, återbruka och återvinna. Genom grön skatteväxling, med exempelvis avskaffad moms på köp av tjänster och höjda skatter på nyproduktion av varor skulle återstarten kunna gynna visionen om 15-minutersstaden i Sverige. Digitaliseringen skapar nya köpmönster, butiksdöd och tomma stadskärnor. Det är verklighet. Den cirkulära ekonomin skapar ökad efterfrågan på tjänster och skulle kunna vara den vitamininjektion som våra döende innerstäder behöver. Med ökad efterfrågan på tjänster kommer nämligen yrkesgrupper som skräddare, skomakare, möbeltapetserare, fönsterhantverkare, målare, snickare, möbelsnickare, bagare, slaktare, korvstoppare, fiskhandlare, grönsakshandlare, krögare och bryggare att få en renässans och hamna i centrum. Visst låter det aptitligt, med äldre tiders hantverksföretagare, som en grund för framtidens hållbara platsutveckling.

Fossilfritt, lokalt och cirkulärt formar framtiden
Vi kan tända alla ljusen, men det kommer inte att göras av sig självt. Det rekordsnabba framtagande av vaccin mot Covid-19 bygger på att man varit förberedd och proaktiv inom läkemedelsindustrin och forskningen. Det snabba resultatet bygger även på ett väl fungerade samarbete inom såväl näringsliv som inom politiken. Mot bakgrund av alla de umbäranden som pandemin har orsakat, krävs det av oss att vi inte återgår till det som varit. Självklara steg i rätt riktning är satsningar på fossilfritt, lokalt och cirkulärt. En BID-lagstiftning skulle avsevärt underlätta de stegen!

Torbjörn Lindstedt, Platsutveckling.se

BID-lag och nystartszoner – möjligheter som tar tag i stadsdelstorgets utmaningar

Lyktan

Nyrestaurerade Lyktan skulle kunna bli en perfekt samlingspunkt för uppstarten av ett BID i Kortedala i Göteborg.

Hur skulle  ABC-staden 3.0 kunna se ut? Hösten 2017 kom en motion i riksdagen om en svensk BID-lagstiftning, GT:s och GP:s ledarsidor har tidigare uppmanat till försök av nystartszoner i Göteborg. Arbete, bostad och centrumanläggning i samma stadsdel var den så kallade ABC-stadens motto. Först ut var Vällingby utanför Stockholm. Stadsdelarna var indelade i så kallade grannskapsenheter med centrumanläggningar, stadsdelstorg och mindre butiker in på husknuten. Privatbilismens snabba utveckling samt handelns expansion mot större enheter och självbetjäning medförde tyvärr att ABC-tankarna dog sotdöden.

Projektekonomin måste utvecklas och förbättras till hållbara lösningar över tid. Vi ser i dag stora utmaningar med utanförskap och brottslighet i många av våra förortsområden. Med inspiration från Frankrike föreslogs därför nystartszoner för bättre sysselsättning och ökad trygghet i stadsdelarna. Tanken är att nystartszonerna skall ha lägre avgifter för arbetsgivare som anställer boende i närområdet. Att bryta den negativa spiralen av arbetslöshet i stadsdelarna är viktigt och det gäller att gå från utredningar och tillfälliga projekt till hållbara förbättringar. BID-lagstiftning och nystartszoner skulle kunna bli en spännande möjlighet.  Låt lokala samverkansorganisationer utveckla och förvalta stadsdelarna med arbete, bostäder och service utifrån dagens behov!

Motion 2017/18:363: BID – Business Improvement Districts
Utredningen om nystartzoner

Vällingby var Sveriges första ABC-stad.

Downtown Alliance – 20 år av revitalisering och förbättringar på Lower Manhattan

Downtown Alliance är ett BID som bildades 1995 med målsättningen att skapa en attraktiv och trygg blandstad i Lower Manhattans kontors- och finanskvarter. 20 år senare ser vi en blomstrande och pulserande stadsmiljö. 

London BIDs: New West End Company – Bond Street, Oxford Street och Regent Street

Storbritannien var först ut med BIDs i Europa
Londons största BID heter New West End Company och utvecklar Bond Street, Oxford Street och Regent Street. I Storbritannien var Tony Blair en av de drivande krafterna bakom etableringen av BIDs och BID-lagstiftningen infördes vid årsskiftet 2004-05. Planeringsarbete och pilotprojekt hade pågått sedan början av 2000-talet, och lagstiftningen i England blev klar i september 2004. Behovet av förbättringar i den offentliga miljön var en viktig anledning. BIDs, engelsk modell, har fått en något annorlunda framtoning än i USA, med större inflytande från stat och kommun.

Varför BIDs i Storbritannien?
Storbritanniens BID-lagstiftning syftar till:
•  att uppmuntra samverkan mellan det lokala näringslivet, fastighetsbolag och offentliga verksamheter
•  att uppmuntra till investeringar i offentliga miljöer
•  att offentliga miljöer kännetecknas av “liveability”
•  att skapa och bibehålla hållbara “communities”
•  att medborgare och näringsliv skall kunna påverka den urbana miljön, och, i och med detta, den enskilde individens livskvalitet.

New West End Company
www.newwestend.com

Säkra och trygga platser – Platssamverkan/BID för säkra, trygga och attraktiva offentliga miljöer

Stadsplaneraren och kulturgeografen Erika Sjöqvist om Stiftelsen Tryggare Sveriges arbete med platssamverkan och BiDs under seminariet Säkra och trygga platser

Under seminariet Säkra och trygga platser , som hölls i Göteborg den 8:e december 2020, presenterades BoTryggt2030 som en ny standard för att skapa säkra, trygga och attraktiva städer, stadsdelar och offentliga rum. Under seminariet presenterade även kulturgeografen och stadsplaneraren Erika Sjöqvist, från Stiftelsen Tryggare Sveriges, hur kommuner, fastighetsägare, näringsidkare, polisen m.fl. kan arbeta med platssamverkan för att skapa säkra, trygga och attraktiva offentliga miljöer. Under dagen diskuterades även vilken roll som fastighetsägarna kan ha i kampen mot brott och otrygghet. Seminariet arrangerades av Stiftelsen Tryggare Sverige tillsammmans med Fastighetsägarna och Fastighetsakademin.

Startskottet – Bloor West Village Business Improvement Area i Toronto

Under mitten av 1960-talet började en grupp handlare i Toronto, som såg sina verksamheter hotade av ett stort köpcentrum, arbeta för att lyfta deras stadsdel Bloor West Village. De lyckades gemensamt bryta en nedåtgående spiral av förfall och utflyttning och skapa en blomstrande stadsdel med småaffärer, restauranger och konstnärliga verksamheter. Bloor West Village Business Improvement Area i Toronto invigdes 1970 och ses som startskottet för BIAs och BIDs (en lagstiftning för offentlig privat samverkan i stadsmiljöer).  I USA var New Orleans först att skapa en liknande lokal organisation 1975 och i Storbritannien (först i Europa) infördes lagstiftningen för BIDs vid årsskiftet 2004-05.

Urban Splash – banbrytande fastighetsutvecklare med platsens historia och arkitekturen i centrum

Original thinkers, rebels at heart, natural collaborators – Urban Splash är den banbrytande fastighetsutvecklaren som med platsens historia och arkitekturen i centrum utvecklar attraktiva livsilljöer i världsklass!